Livsmedelsverket har godkänt en ansökan om namnskydd som gäller registrering av namnet Yläsavolainen muurinpohjalettu. Den som ansöker om den skyddade geografiska beteckningen (SMM) är ProAgria Itä-Suomi ry, Itä-Suomen maa- ja kotitalousnaiset. Europeiska kommissionen fattar det slutgiltiga beslutet om registreringen av namnen.
Det offentliga utropet samt handlingarna som gäller beslutet finns tillgängliga på Livsmedelsverkets webbplats fram till 4.12.2023. Ett rättelseyrkande kan göras.
Namnskyddet grundar sig på Yläsavolainen muurinpohjalettu rykte
Skyddet av ”Yläsavolainen muurinpohjalettu” grundar sig på plättens rykte som en traditionell delikatess från Övre Savolax.
Det geografiska området för ”Yläsavolainen muurinpohjalettu” utgörs av kommunerna i Övre Savolax: Idensalmi, Keitele, Kiuruvesi, Lapinlax, Pielavesi, Sonkajärvi och Vieremä.
Det tidigaste publicerade receptet på midsommardelikatessen från Idensalmi, det vill säga ”Yläsavolainen muurinpohjalettu”, finns redan i Kotiliesi från år 1933, där man ger ett recept på muurikkaplättar.
Nuorisoseurojen Liitto i Övre Savolax ordnade de första stektävlingarna för muurikkaplättar år 1972. Sedan dess har tävlingar hållits på landskapsfester i Övre Savolax. Plättens spetslikhet, krispighet och tunnhet skiljer muurikkaplättar från vanliga plättar. Dessa egenskaper har varit betydande bedömningskriterier vid stektävlingar för muurikkaplättar.
På 1970-talet började muurikkaplättarnas rykte sprida sig i Finland. Sommaren 1973 uppförde Övre Savolaxborna för första gången en bas för muurikkaplättar vid Tölöstranden i Helsingfors.
På 1970-talet var man i Gouves kommun i norra Frankrike intresserad av muurikkaplättar från Övre Savolax som jämförelse med deras lokala plättar. Plättdelegationer från Idensalmi och Gouves besökte turvist varandra.
Det finns redan över 3600 skyddade benämningar
Europeiska unionen har hittills skyddat cirka 3600 benämningar. Det finns 14 finländska registrerade benämningar i systemet varav tolv hör till jordbruksprodukter och livsmedel samt två till destillerade alkoholprodukter.
Syftet med namnskyddssystem är att skydda produkter mot missbruk av det etablerade namnet och billiga förfalskningar. Dessutom gör det produkterna mer kända och underlättar marknadsföringen av dem. För konsumenten är skyddet en garanti för att produktens ursprung, råvaror och tillverkningsmetod är kända.
Mer information på Livsmedelsverkets webbplats
Mer information:
Piritta Sokura, specialexpert
Tfn 040 570 7024
fornamn.efternamn(at)ruokavirasto.fi