På den finska marknaden bjuds ut överraskande många förpackade livsmedel som är kraftigt saltade. Enligt Livsmedelsverkets riksomfattande projekt för tillsyn över salthalten och näringsvärdet borde mängden salt som används vid framställning av blandbröd, charkvaror och färdigmat ännu minskas.
Livsmedelsverket utredde näringsdeklarationen på livsmedel som spelar en viktig roll med tanke på intaget av salt och också om märkningarna överensstämmer med bestämmelserna och är korrekta. Man kontrollerade sammanlagt 217 förpackade och 100 oförpackade livsmedel. Sammanlagt 170 förpackade livsmedel analyserades med tanke på mängden salt och utöver det 62 prov också med tanke på den övriga näringsdeklarationen på förpackningen.
Livsmedelskontrollörerna kontrollerade märkningarnas korrekthet på livsmedlens framställningsplatser. Utgående från kontrollerna hade näringsdeklarationerna saltet undantaget utarbetats huvudsakligen på korrekt sätt. Märkningarna på förpackningen motsvarade inte produktens sammansättning i fråga om 11 % av de kontrollerade livsmedlen. Receptet och ingrediensförteckningen motsvarade till exempel inte alltid varandra. Livsmedlets beteckning var inkorrekt eller så saknades den helt.
”I kommunerna har tillsynen över livsmedlens näringsinnehåll gått i rätt riktning, men tillsynen över recepten och märkningarna på förpackningen måste framöver effektiveras”, säger överinspektör Tuulikki Lehto.
Av de produkter som Livsmedelsverkets laboratorium analyserade avvek 12 % från det näringsvärde som i märkningarna på förpackningen angetts för salthaltens del. 11 % av proven av matbröd, 10 % av proven av korv och charkvaror och 14 % av proven av färdigmat motsvarade inte märkningarna på förpackningen.
Av de produkter som Livsmedelsverkets laboratorium undersökt var cirka var femte produkt kraftigt saltad.
”Rågbröden och korvarna var i regel normalt saltade, medan åter rentav hälften av blandbröden var kraftigt saltade”, berättar forskare Janne Järvinen.
Det rekommenderade saltintaget hos vuxna är högst 5 gram per dygn. Merparten av alla vuxna finländare får för mycket salt ur maten. Ett livsmedel som spelar en viktig roll med tanke på intaget av salt måste anges som kraftigt saltat, om salthalten överstiger gränsvärdena som fastställts i lagstiftningen. Som en del av projektet hörde man sig för hos aktörerna inom livsmedelssektorn hur märkningen kraftigt saltat inverkar på produktutvecklingen. Resultatet visade att den spelade en roll för var annan produkt.
”Det är skäl att fundera, om det med tanke på befolkningens intag av salt föreligger ett behov av att sänka gränsvärdet för märkningen kraftigt saltat på livsmedel i alla livsmedelskategorier med 0,1 gram/100 gram. Konsumenterna kunde då göra ännu hälsosammare val av produkter vid inköpstidpunkten”, föreslår Tuulikki Lehto.
Granskat för enskilda näringsämnen hade 81 % av alla näringsvärden på färdigmat märkts ut korrekt. Granskat för enskilda produkter överensstämde alla näringsdeklarationer i undersökningen för färdigmatens del med toleransgränserna i fråga om cirka en tredjedel av den analyserade färdigmaten.
”Mängderna protein motsvarade väl analysresultaten, men avvikelserna i fetternas och fettsyrornas jämte kolhydraternas mängder måste ännu ytterligare utredas”, kommenterar specialforskare Helena Pastell.
Av märkningarna som gällde fetter och mättade fettsyror på färdigmat var inemot en femtedel inkorrekta och av märkningarna som gällde kolhydrater på färdigmat var inemot 40 % inkorrekta.
Livsmedelsverket genomförde det riksomfattande projektet för tillsyn över salthalten och näringsvärdet (juli 2019 – juni 2021) tillsammans med kommunerna, regionförvaltningsverken och Tullen.
Läs mer:
Riksomfattande projektet för tillsyn över salthalten och näringsvärdet (på finska, sammandrag på svenska)
Mer information:
överinspektör Tuulikki Lehto, sektionen för livsmedlens sammansättning, tfn 050 558 2696
forskare Janne Järvinen, sektionen för oorganisk kemi, tfn 050 439 6763
specialforskare Helena Pastell, sektionen för sammansättning och ursprung, tfn 050 375 0968