I Livsmedelsverkets riksomfattande tillsynsprojekt år 2018 utreddes användningen av skyddade namn på karjalanpiirakka (karelsk pirog), kalakukko, parmesan och parmaskinka i samband med tillverkning, försäljning och marknadsföring av produkter. När det gäller användningen av namnen framkom en mängd brister som kan vilseleda konsumenten. Till exempel använder pizzerior felaktigt namnet feta som vedertaget namn i pizzor och sallader. Med namnskydd avses att produktens tillverkare har ansökt om skydd för användningen av ett bestämt namn.
Kommunernas livsmedelstillsynsmyndigheter kontrollerade 55 pizzerior, varav 43 använde namnet feta på felaktigt sätt. Feta uppgavs i namnet på eller som ingrediens i de pizzor, sallader eller kebabportioner som fanns att köpa, men i stället hade någon annan ost använts vid framställningen. Namnen parmesan och parmaskinka användes oriktigt på några tillsynsobjekt. Till exempel hade en restaurang Parmesankyckling på menyn, men i själva portionen användes ingen parmesanost.
Karjalanpiirakka och kalakukko måste tillverkas i överensstämmelse med namnskyddet
Karjalanpiirakka har namnskyddsbeteckningen Garanterad traditionell specialitet, vilket innebär att produkten ska tillverkas enligt den registrerade tillverkningsmetoden och ingrediensförteckningen. Sammanlagt kontrollerades produkterna hos 14 tillverkare av karjalanpiirakka. Avvikelser förekom i ingredienserna eller tillverkningssättet hos 11 tillverkares produkter. Vid tillverkningen av piroger användes till exempel laktosfri mjölkdryck som inte ingår i den godkända produktspecifikationen, dvs. receptet, för karjalanpiirakka.
Namnet Kalakukko användes oriktigt som vedertaget namn vid marknadsföringen hos de kontrollerade företagen. Tillverkarna fick rådet att antingen tillverka kalakukkor enligt det godkända receptet eller ta bort benämningen kalakukko från förpackningarna och marknadsföringsmaterialet.
Störst korrigeringsbehov på snabbmatställena
De flesta missförhållandena beträffande skyddade namn förekom i pizzerior, kebabrestauranger och grillkiosker. Bara 22 procent av kontrollobjekten använde skyddade namn korrekt. På 78 procent av snabbmatställena upptäcktes att man använde namnskyddade beteckningar på ett sätt som var vilseledande för konsumenten. Antalet kontrollerade stor- och centralkök var totalt 19 stycken. På tio av dem konstaterades namnskyddsfel. Minst avvikelser uppdagades i kaféer och matrestauranger.
Okunnighet eller missförstånd är ofta orsaken
Det ser ut som om de avvikelser som upptäcktes i samband med tillsynsprojektet framför allt beror på bristfällig kännedom om livsmedels- och namnskyddslagstiftningen. I synnerhet avvikelserna som gäller användning av utländska skyddade namn beror vanligen på okunnighet.
Avsikten med tillsynsprojektet om namnskydd var att öka medvetenheten om namnskyddade produkter och förbättra tillsynen i syfte att trygga konsumentens rätt att få produkter vars ursprung och kvalitet är äkta. Samtidigt säkerställs att företagens konkurrenssituation är likvärdig när det gäller handeln med namnskyddade produkter.
Ytterligare information om namnskydd
Elintarvikkeiden nimisuojan valvontahanke 2018 -raportti pdf (rapporten på svenska lite senare)
Ytterligare upplysningar:
överinspektör Mika Varjonen, tfn 050 386 8416