Ändringen av livsmedelsmarknadslagen framskrider

17.12.2020

Den pågående ändringen av livsmedelsmarknadslagen har väckt mycket diskussion. Livsmedelsmarknadslagen, som trädde i kraft 2019, revideras för att uppfylla minimivillkoren enligt EU:s UTP-direktiv. Minimivillkoren ska tillämpas i alla medlemsländer från och med ingången av november 2021. Den proposition som regeringen överlämnade till riksdagen 29.10.2020 för behandling innebär att de förfaranden som strider mot god affärssed som föreslås i direktivet, tillsynen över att den iakttas och påföljderna vid brott mot förbuden införlivas i den nationella livsmedelsmarknadslagen. Det antagna lagförslaget innebär ett väsentligt kliv mot en harmoniserad livsmedelsmarknadslagstiftning på EU-nivå. En revidering av lagen behövs för att de gemensamma spelreglerna för affärsmetoderna inom livsmedelskedjan ska bli tydligare. Syftet med lagreformen är att förbättra livsmedelsmarknadens funktion och trygga ställningen för den part som har en svagare ställning på marknaden för jordbruksprodukter och livsmedel. En balanserad livsmedelsmarknad ligger i allas intresse.

Efter att lagen har trätt i kraft är alltför långa betalningstider, avbeställning i sista minuten, ensidiga ändringar i avtalsvillkoren, avgifter som inte hänför sig till försäljningen, kommersiella hämndåtgärder samt olagligt utnyttjande av företagshemligheter förbjudna förfaranden. Ändringarna innehåller också förbud som är förbjudna om det inte har avtalats särskilt om dem. Sådana är t.ex. att de kostnader som hänför sig till återlämnandet, lagringen, integreringen i produktsortimentet och marknadsföringen av produkterna tas ut av säljaren. Köparen kan inte heller vägra att skriftligen bekräfta köpeavtalet på säljarens begäran.

Tillämpningsområdet för livsmedelsmarknadslagen är enklare än direktivet, eftersom förbuden tillämpas på all försäljning av jordbruksprodukter och livsmedel, när köparen har en större omsättning än säljaren och köparens omsättning överstiger två miljoner euro. Den nya lagen gör det möjligt att öka förtroendet mellan aktörerna inom livsmedelskedjan och minskar riskerna med små livsmedelsföretags affärsverksamhet. Lagförslaget som främjar relationerna mellan aktörerna inom livsmedelskedjan kan också förbättra konsumenternas ställning och göra det lättare för nya aktörer att komma in i branschen.

I offentligheten har särskilt olagligt utnyttjande av företagshemligheter varit föremål för diskussion. Till olagligt utnyttjande av företagshemligheter hör bland annat att billigare kopior av populära produkter inte kan göras utan tillstånd. Konfidentiella uppgifter skyddas redan nu genom lagen om företagshemligheter, och de bestämmelser om skydd för företagshemligheter som föreslås i livsmedelsmarknadslagen baserar sig på denna lag. Reformen av livsmedelsmarknadslagen förbjuder alltså inte private label-produkter inom handeln. Genom reformen förbättras tillsynen och ombudsmannens möjligheter att ingripa i förbjudna affärsmetoder, varav en är obehörig användning av företagshemligheter.

Livsmedelsmarknadsombudsmannen, som är tillsynsmyndighet, kan ge en anmärkning eller en offentlig varning i anslutning till ett förbjudet förfarande, förbjuda att förfarandet fortsätter samt hos marknadsdomstolen ansöka om påförande av påföljdsavgift vid överträdelse av kraven. Utvidgningen av befogenheterna och ett väsentligt starkare påföljdssystem kan anses ha en förebyggande effekt på uppkomsten av förbjudna affärsmetoder. De nya befogenheterna stärker ombudsmannens ställning, påskyndar och förtydligar den rättsliga processen och livsmedelsmarknadens gemensamma spelregler.

Den reviderade livsmedelsmarknadslagen gör det möjligt att främja en diskussionskultur inom branschen. Att tillsynsmyndigheten aktivt förankrar sig hos aktörerna sänker också tröskeln för att kontakta ombudsmannen. Det är också positivt att aktörerna inom branschen i större utsträckning än tidigare självmant tar kontakt direkt med ombudsmannen.