Märkning och registrering av djur

Registrera djurhållningsplatserna om du har följande djur, könsceller och embryon: 

• nötkreatur
• svindjur
• fårdjur
• getdjur
• fjäderfä
• hästdjur
• kamel- och hjortdjur (renar med vissa undantag)
• pälsdjur
• fiskar, skaldjur och blötdjur (med undantag av prydnadsdjur i tank)
• bin och humlor
• produktionskaniner
• lagring av könsceller och embryon (förutom vattenlevande prydnadsdjur som hålls i akvarier i hushåll)
• andra landdjur, med undantag av hushåll som håller sällskapsdjur* samt veterinärmottagningar och kliniker

*Med sällskapsdjur avses djur som ingår i bilaga I till djurhälsoförordningen och som hålls i privat, icke-kommersiellt syfte: hundar, katter, frettar, ryggradslösa djur (med undantag av bin, blötdjur som hör till stammen Mollusca och kräftdjur som hör till understammen Crustacea), prydnadsvattendjur, groddjur och kräldjur. Av fåglar betraktas individer från andra fågelarter än höns, kalkoner, pärlhöns, ankor, änder, gäss, vaktlar, duvor, fasaner, rapphöns och strutsfåglar (Ratitae) som sällskapsdjur. Av däggdjuren betraktas gnagare och kaniner som sällskapsdjur, med undantag av djur avsedda för livsmedelsproduktion.

Läs mer om noggrannare krav på djurgrupper via länkarna i sidans vänstra kant. En skyldighet att registrera en djurhållningsplats föreligger även om det endast finns ett djur eller deras användningsändamål inte är kommersiellt. Vissa djurarter ska även identifieras och märkas antingen med en individuell identifierare eller som gruppdjur. 

Varför görs detta?

Det första målet med märkning och registrering av djur är att följa upp livsmedel av animaliskt ursprung från produktionskedjans början till dess slut. För att en konsument ska kunna vara säker på att en produkt är trygg, ska livsmedelsproduktionen vara transparent och det ska vara möjligt att kunna spåra livsmedlet till dess utgångspunkt. Även vid utbrott av djursjukdom är det väsentligt att veta var respektive djur har varit så att de djur som sannolikt blivit smittade kan spåras och skiljas från andra djur.

För att säkerställa djurens spårbarhet och livsmedelssäkerheten ska produktionsdjur märkas på ett tillförlitligt och omfattande sätt. Ett uppdaterat register över djurens hållningsplatser ska föras, och förflyttningar av djur mellan anläggningar och djurens födslar och dödsfall ska antecknas i register enligt djurartsspecifika krav.

Det andra målet har att göra med att säkerställa djurens välbefinnande. När det är klart för myndigheterna vem som producerar och säljer djur är det även möjligt att övervaka denna verksamhet. 

Det tredje, och kanske viktigaste, målet har att göra med djursjukdomar. Djur har egna sjukdomar, varav en del kan vara mycket allvarliga, även om människor inte kan bli smittade av dem. Sådana sjukdomar kan hota hela näringens existens. När en epidemi upptäcks är sannolikheten för att bekämpa den störst, om det finns kännedom om var det finns djur som är mottagliga för sjukdomen och hur djur har flyttats ut från epidemiområdet.

NTM-centralernas inspektörer, besiktningsveterinärerna, tillsynsveterinärerna och kommunalveterinärerna kontrollerar att kraven iakttas.

Hur ska du göra?

Registrera dig som hållare av vattenlevande djur i vattenbruksregistret.

I registreringen av djurhållningsplats för hållning av landlevande djur ingår tre obligatoriska faser.

1. Anmäla om djurhållningsplatsen för djurhållning.
2. När djurhållningsplatsen har registrerad, kan de djurarter som hålls i djurhållningsplatsen anmälas.
3. Om nötkreatur, svin, getter eller får hålls, ska dessutom noggrannare händelserapporter lämnas därefter i registren över nötkreatur, svin, får och getter.

De ovannämnda faserna 1 och 2 sparas i Djurhållar- och djurhållningsplatsregistrets eller rapporterna kan lämnas till  landsbygdsenheten  i djurhållarens hemkommun.

Registren i den tredje fasen är separata djurregister och på denna webbplats finns information om deras användning per djurart (nötkreatur, svin, får och getter).

Djur ska märkas på ett godkänt sätt enligt förordningar på EU-nivå och nationell nivå. Mer information om dessa märkningssätt finns per djurart på denna webbplats.

Journalföringsskyldighet

En aktör på en djurhållningsplats har skyldighet att journalföra och spara uppgifter. För varje registrerad djurhållningsplats ska det föras journal över djurarter, djurkategorier, antalet djur och i tillämpliga fall identifieringsuppgifter på djurhållningsplatsen. Dessutom ska det föras journal över djur som kommer till och lämnar djurhållningsplatsen. Av förflyttningsuppgifterna ska framgå det individuella registreringsnumret för avgångs- och destinationsdjurhållningsplatsen (djurhållningsplatssignumet) samt datumet för förflyttningen. Det ska föras journal också över djur som dött på djurhållningsplatsen och för vissa djurarters del över djur som fötts på djurhållningsplatsen. Journalföringskraven per djurart finns på djurarternas egna webbplatser (webbplats per djurart finns i sidbalken).

I journalföringen ska också sparas sådana handlingar (såsom identitetshandlingar, förflyttningsdokument eller djurhälsointyg) som ska åtfölja djuren när de anländer till eller lämnar en djurhållningsplats. Med identitetshandlingar avses t.ex. identitetshandling för hundar, katter och frettar (s.k. pass för sällskapsdjur) eller identitetshandling för hästdjur (s.k. hästpass). Med förflyttningsdokument avses t.ex. en handling som utfärdas för cirkusdjur och som krävs vid förflyttning av djur mellan medlemsstaterna. Djurhälsointyget är ett hälsointyg som utfärdats av den behöriga myndigheten och som krävs vid förflyttning av djur mellan länder, t.ex. ett Traces-hälsointyg.

Uppgifterna ska journalföras och sparas i pappersform eller elektronisk form. Uppgifterna ska journalföras senast den tredje dagen efter händelsen i djurhållningsplatsens journalföring. Journalföringen ska sparas i minst tre år från utgången av det år då den senaste anteckningen om djuret har registrerats i journalföringen eller när en handling har fogats till journalföringen. Journalföringen ska på begäran visas upp för myndigheterna.

Journalföringen på en djurhållningsplats för nötkreatur, får, getter och svin kan upprätthållas genom djurregisteranmälningar (nötkreaturs-, får-, get- och svinregistret), om de uppgifter som krävs anmäls inom den tidsfrist som föreskrivs för registeranmälningarna. De uppgifter som krävs och som inte kan anmälas till djurregistren ska antecknas i journalföringen för varje djurhållningsplats senast den tredje dagen efter händelsen. Mer information om journalföring på djurhållningsplats för nötkreatur, får, getter och svin finns på de djurartsspecifika webbplatserna.

Minnesförteckning över journalföring på djurhållningsplats

Aktörerna ska i journalföringen för varje djurhållningsplats senast den tredje dagen efter händelsen anteckna:

1. Arter, kategorier och antal djur som hålls på djurhållningsplatsen. Dessutom, om djuren har märkts individuellt med ett identifieringsmärke, antecknas i journalföringen identifieringskoden på identifieringsmärket.
2. Förflyttningar av djur till och från en djurhållningsplats. I detta fall ska djurens individuella djurhållningsplatssignum på ursprungs- och destinationsorten samt datumet för förflyttningen anges.
3. Dödlighet hos djur på djurhållningsplatsen. Om djuren har märkts individuellt med ett identifieringsmärke, antecknas i journalföringen det döda djurets identifieringskod och dödsdatum. Om djuren inte identifieras individuellt, antecknas i journalföringen antalet döda djur och dödsdatum.
4. I journalföringen ska sparas eventuella identifierings- och förflyttningsdokument för djur, djurhälsointyg eller andra handlingar för identifiering och spårning av djur i enlighet med bestämmelserna för varje djurart.
5. Närmare journalföringskrav för olika djurarter.
6. Resultat av djurskyddsbesök, åtgärder för biosäkerhet, uppföljning, behandling, testresultat och andra relevanta uppgifter, beroende på vad som är ändamålsenligt med tanke på arten och kategorin landlevande djur, typ av produktion och djurhållningsplats. Se mer information på Livsmedelsverkets webbplats Djurhälsa och djursjukdomar.

EU:s djurhälsolag, som trädde i kraft den 21 april 2021, bildar den rättsliga grunden för registrerings- och märkningsskyldigheten. Djurhälsolagen är lagstiftning som tillämpas som sådan i samtliga medlemsstater. Tidigare har kraven grundat sig på den nationella lagen: Lag om identifiering och registrering av djur (1069/2021) och de djurartsspecifika förordningar som utfärdats på grundval av den.