På olika håll i världen har man redan i årtionden oroat sig över det ständigt försämrade läget i fråga om bakteriernas antibiotikaresistens. Antibiotikan som används har inte längre någon effekt vid behandling av bakterieinfektioner. Problemet med resistenta bakterier beräknas vid sidan om klimatförändringen vara en av de allvarligaste faktorerna som hotar mänskligheten. Det har beräknats att allt fler människor i framtiden dör av en infektion orsakas av en resistent bakterie än av cancer.
I Finland är helhetsläget i fråga om antibiotikaresistensen ett av de bästa i världen och Europa. Den faktor som mest påverkar resistensläget är förbrukningen av antibiotika: ju mer antibiotika som används, desto mer resistenta bakterier. En skarp läsare märker också att bakterierna är känsligare i de länder som minst använder antibiotika. Det är ingen slump. Läget har ändå inte blivit sådant av sig självt, utan bakom står åratal av arbete och en stor mängd fackmän inom olika områden.
Information och forskning kring resistensproblemets omfattning
Världshälsoorganisationen WHO publicerade för sex år sedan en global handlingsplan för bekämpning av antibiotikaresistens. De väsentligaste budskapen i den var att vi måste öka medvetenheten om problemet, främja forskningen om ämnet, öka förebyggandet av infektioner, optimera användningen av antibiotika för djur och människor och skapa ekonomiska grunder att utveckla nya läkemedel, instrument och vacciner.
Det globala projektet främjas i Finland med ett Nationellt handlingsprogram mot antimikrobiell resistens. Programmets mandattid har förlängts till slutet av år 2022. I programmet har föreslagits ett otal åtgärder, med vilka grundpelarna i WHO:s program på bred front omsätts i praktiken. Huvudvikten i åtgärderna låg på utbildning, upplysning jämte forskning, men också på framtagning av tekniska lösningar. Ett av målen var insamling av information om användningen av antimikrobiella läkemedel för olika djurarter. Systemet som krävt en hel del arbete tas i bruk nästa år och djurartspecifik förbrukningsinformation kan vi förvänta oss inom ett par år – för första gången i Finlands historia. Samtidigt har utvecklats ett öppnare och tidsenligare system att dela statistisk information om bakteriernas resistens och om resistenslägets utveckling och om djursjukdomarna som förekommer på allmän nivå. Livsmedelsverket delar denna information i tjänsten Öppen information. Dessa innovationer hjälper oss att ta fram åtgärder för bekämpning av resistenta bakterier i och med omfattande och tidsenliga informationsnätverk.
Mindre användning av läkemedel – mindre resistens
I Finland har försäljningen av antimikrobiella läkemedel kännbart minskat i inemot ett årtiondes tid. De sålda mängderna har minskat med inemot en tredjedel och i de kritisk viktiga läkemedelskategorierna har nedgången varit rentav större än det. Den sammanlagda försäljningen av antibiotika var år 2020 mindre än någonsin efter att uppföljningen inletts. Arbetet måste ändå gå vidare för att den gynnsamma utvecklingen ska kunna fortsätta. Även om vi inte har som mål att minska användningen till noll vet vi att vi klarar oss med mindre.
I vårt grannland Sverige är förbrukningen av antibiotika för såväl djur som människor, i relation till djur- och folkmängden, mindre än hos oss. I Sverige är också många bakterier känsligare mot antibiotika. Det minskar inte värdet på det arbete som redan gjorts i Finland. Det krävs stora ansträngningar för att kunna ändra hela yrkesgruppers och ibland rentav hela folkets inställning till behandlingar med antibiotika. Redan på ett par årtionden har vi lyckats ändra praxisen vid behandling med läkemedel så att den gynnar lokala behandlingar och så att tyngdpunkten i större utsträckning läggs på behandling av orsaken bakom infektionen så, att upprepade infektioner kan förebyggas. Att undersökningsmetoderna samtidigt utvecklats har möjliggjort allt exaktare och snabbare diagnoser. Av såväl de ledande myndighetsinstanserna som klinikerna som ordinerar läkemedel har dessa nya metoder och synsätt krävt mod att pröva ett annat sätt att närma sig saken och glömma gammal praxis. Den verkliga ändringen har sin början på gräsrotsnivå, dvs. på läkarens eller veterinärens mottagning.
Thomas Grönthal
Specialforskare, ELT, specialistveterinär i djurens infektionssjukdomar