Livsmedelsverket, och före det Landsbygdsverket, har i nästan 15 år haft som rättesnöre att stöden ska betalas ut korrekt och i tid. Under alla dessa år har det här varit finansförvaltningens prio ett, den prioritering som vi har velat garantera under alla omständigheter. Att stödbeloppen är rätt och kommer in på mottagarnas konton i tid säkerställs trots distansarbetande under pandemitider, systemändringar i skarven mellan EU:s olika programperioder och världspolitiska omvälvningar. Det är ett mål som det aldrig prutas en enda cent på – en hederssak alltså.
Nu om någonsin är det synnerligen viktigt att stöden betalas ut korrekt och i tid, det är kanske viktigare än någon tidigare gång. Enligt Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT) har jordbruksproduktionens lönsamhet under det senaste året försvagats betydligt till följd av att priserna på bland annat energi, foder och gödselmedel har stigit och skördeåret var dåligt. Företagarinkomsten inom jordbruket är mindre än på många år. Särskilt gårdar med husdjur måste köras ner i allt raskare takt för att de är olönsamma. Under coronapandemin uttrycktes oro för den nationella försörjningsberedskapen och för självförsörjningen. Den här oron blir allt större om nedläggningen av gårdar fortsätter att vara snabb och om också de producenter som fortsätter i branschen tvingas att anpassa produktionen av kostnadsskäl. Det är möjligt att kriget i Ukraina får till och med stora negativa följder för vår inhemska jordbruksproduktion i och med att kostnaderna fortsätter att stiga och tillgången till säsongsarbetare försvagas.
Stöden tryggar den inhemska matproduktionen
På senare år har det sammanlagda årliga beloppet av jordbruksstöd varit ganska konstant. Det sammanlagda beloppet, strax under två miljarder euro, utgör ungefär en tredjedel av jordbruksproducenternas årliga totalinkomster. På senare tid har tyvärr stödens andel av totalinkomsterna stigit eftersom de andra inkomsterna fallit och i synnerhet kostnaderna gått upp. Nu befaras det att samma utveckling fortgår och till och med blir kraftigare, bland annat till följd av situationen i Ukraina.
På grund av att jordbruksproduktionens lönsamhet har försvagats betydligt på kort tid behöver förvaltningen nu för sin del göra allt den förmår för att trångmålet ska få ett slut och för att det ska vara lönsamt att fortsätta att producera. Det här är en förutsättning för att vi också i fortsättningen ska kunna äta trygg inhemsk mat och för att vi genom en hög grad av självförsörjning ska kunna säkra den livsviktiga försörjningsberedskapen för händelse av framtida krissituationer.
Nu behöver lantbruksproducenterna sannerligen stöd. Genom att de nuvarande stöden betalas ut korrekt och i tid garanteras producenterna att den just nu extra viktiga andelen av årsinkomsterna är förutsebar och säker.
Arbete året om för stödutbetalningarna
Finansförvaltningens arbete är inte alls över när stöden har fåtts iväg korrekt och i tid till stödmottagarnas bankkonton. I många avseenden börjar jobbet egentligen först i och med den här prestationen som kunden ser. Vi fortsätter med vårt ”osynliga” arbete i det tysta: det gäller att till exempel redovisa stödbetalningarna och sköta Interventionsfonden för jordbrukets och Gårdsbrukets utvecklingsfonds redovisning, rapportera EU-stöden till kommissionen, upprätthålla och utveckla systemen för utanordning, betalningsrörelse och bokföring samt ha hand om eventuella uppföljande åtgärder och många andra finansförvaltningsuppgifter. En oklanderlig skötsel av de här uppgifterna säkerställer att finansförvaltningen i fråga om stöden är ändamålsenlig, att kraven i den nationella rätten och EU-rätten uppfylls och att det utbetalande organets verksamhet sköts korrekt i Finland.
Att de uppgifter som följer efter stödutbetalningen och som till en del är förberedande sköts som de ska är därmed en förutsättning för att de nationella stöden och EU-stöden årligen ska kunna betalas till stödmottagarna, som i fjol var 56 418 till antalet. Genom åtgärderna säkras det dessutom att belopp som motsvarar EU-stöden intäktsförs till statskassan utan att det skiljer på en enda cent.
Ville Räty
enhetsdirektör
enheten för stödredovisning