Under den EU-finansieringsperiod som inleds 2023 kommer det att bli ännu viktigare att påvisa effekterna av finansieringen för utveckling av landsbygden. Aldrig tidigare har resultaten varit så betydelsefulla mätare av åtgärderna för landsbygdsutveckling som under den kommande finansieringsperioden. En bra verkställighet av stöden och goda projekt måste upp till bevis på att de ger önskat resultat. Effekttänkandet kräver en ny attityd och ett nytt sätt att göra saker av både förvaltningen och de sökande.
Vinn eller försvinn
För dem som ansöker om finansiering innebär den nya verkställighetsmodellen för landsbygdsutveckling att de redan i ansökningsskedet måste kunna påvisa att projektet kommer att ge just det resultat som man eftersträvar med åtgärden.
Till sitt innehåll ska projektet alltså vara sådant att det kan ställa upp de mål som önskas och faktiskt kan nå dem. Vid valet av projekt kommer det här att bedömas ännu mer ingående än förut. De lokala myndigheterna och Leadergrupperna går igenom projekten som ska finansieras och väljer ut bara de mest verkningsfulla projekten som får finansiering.
En utmaning också för förvaltningen
Sökanden måste alltså i sin ansökan kunna ställa upp realistiska mål som är direkt kopplade till målen för landsbygdsutveckling i Finlands CAP-plan. Här krävs det att förvaltningen har förmåga att informera om vilka mål det handlar om inom respektive åtgärd, för att vi ska få rätt slags ansökningar att finansiera. Målen i Finlands CAP-plan är en aktiv livsmedelsproduktion, en mångsidig landsbygd som förnyas i tiden, ett miljö- och klimatsmart jordbruk samt en verksamhetsmiljö som främjar kompetens och samarbete. Projekten kommer att fortsätta att stödja landsbygdens livskraft, med ett starkare fokus på klimatåtgärder: projekten måste också stödja den gemensamma jordbrukspolitikens miljö- och klimatmål.
Att påvisa resultat är guld värt – eller rättare sagt handlar det om miljontals euro: bara genom att visa upp resultat får Finland EU:s finansieringsandel från kommissionen. Förvaltningen har därför ett ansvar att övervaka och stödja genomförandet av de finansierade projekten. Informationssystemet för projekthantering vägleder också den sökande att lämna korrekt information om projektet vid rätt tidpunkt – både i ansökningsskedet och senare i form av uppföljningsdata. Vid behov måste förvaltningen fundera på om det finns ett behov av att ändra valet av projekt för att kunna finansiera mer framgångsrika projekt.
För att vi ska må bra
Landsbygdsutvecklingens effekter är betydande och gynnar alla finländare. Exempelvis kan stöd till en företagare på landsbygden vara den avgörande faktorn som gör det möjligt för ett företag att expandera och kan också leda till att nya arbetstillfällen skapas. På samma sätt kan olika utvecklingsprojekt vara viktiga för sammanhållningen redan i genomförandeskedet och de tjänster som projekten resulterar i kan ge sina användare daglig glädje och nytta under många år. Av Finlands areal består 95 procent av landsbygd, vilket innebär att utvecklingen av landsbygden utvecklar hela Finland. Landsbygdsutvecklingens effekter fortsätter att synliggöras ända från ansökan om finansiering till slutrapporten och kräver samarbete av alla som deltar i projektförvaltningen.
Susanna Ollila
ledande expert
enheten för systemutveckling av utvecklingsstöd