Livsmedelsverket har i dag offentliggjort uppgifter om mottagarna av jordbrukarstöd 2020. Det är information som många vill ha och väntar på. Under de närmaste dagarna får vi i många tidningar läsa om de eurobelopp som betalats till jordbrukare. När man läser nyheterna är det bra att komma ihåg att stödsummorna bara är en del av sanningen. De berättar ingenting om den arbetsmängd som jordbrukare har och hur de förbinder sig till sitt arbete. Bakom stödsummorna ligger också långa arbetsdagar och en kamp mot dålig lönsamhet på många gårdar. Ganska få jordbrukare får skälig lön för sitt arbete.
Genom att studera jordbruksstatistik kan man se läget för jordbruket. Statistiken produceras genom insamling av information från gårdarna samt genom att använda registeruppgifter. Statistiken används vid beredningen av den nya jordbrukspolitiken.
Sedan 1995 har EU:s gemensamma jordbrukspolitik utövats i Finland. Efter övergången till EU-systemet har det i Finland inrättats en mängd register inom jordbruksförvaltningen. Jordbruksstatistiken övergick ganska smidigt till att utnyttja denna redan existerande information. Beslutet var enkelt, eftersom också statistiken producerades inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde och det var lätt att försäkra sig om kvaliteten på registren.
Registren vet inte allt
Det har i alla avseenden varit förnuftigt att använda förvaltningens register. Utnyttjandet av information som samlats in en gång sparar arbete och möda både på gårdarna och vid ämbetsverket. Ur jordbrukarens synvinkel finns det alldeles för mycket byråkrati, och jordbrukarna kan tycka att en statistisk enkät är rent nonsens. Europa är dock stort och både stöd- och statistiksystemet är kompromisser. Samvetsgranna finländare fullgör i båda fallen sina skyldigheter utan att spara på mödan.
Av jordbrukare begärs bara uppgifter som inte går att få någon annanstans – till exempel vid lantbruksräkningen frågas efter uppgifter om arbetskraften inom jordbruket och trädgårdsodlingen. Därför är varje svar ovärderligt och har en direkt inverkan på statistikens tillförlitlighet. Hela tiden funderar vi på nya sätt att skaffa statistikuppgifter för att gårdarna inte ska behöva belastas med statistiska enkäter.
Statistiken berättar hur det står till med jordbruket
Lantbruksräkningen är en hörnsten i jordbruksstatistiken. En statistisk undersökning som görs en gång på tio år för alla gårdar i alla EU-länder sammanställer en massiv datamängd som man vrider och vänder på, så att det går att planera och förutsäga vad som kommer att hända.
Datainsamlingen för lantbruksräkningen 2020 är på slutrakan. Också de sista gårdarna har redan nåtts per telefon. Bakom oss ligger flera månader av hårt arbete. Med glädje kan jag konstatera att jordbrukarnas förmåga och vilja till samarbete fortfarande är på en berömlig nivå. De uppgifter som fås genom statistikenkäten utgör dock endast en del av datainnehållet i lantbruksräkningen. Mycket information fås ur förvaltningens register och andra informationskällor.
Den statistiska informationen behandlas konfidentiellt
Till den statistiska verksamhetens principer hör att statistiken kan utnyttja andra informationskällor, medan statistiken knappt alls lämnar ut uppgifter på enhetsnivå. Identifierbara uppgifter om ålder, kön, utbildning och yrke får lämnas ut endast för vetenskaplig forskning eller statistiska utredningar. Statistiken och de administrativa registren innehåller mycket identisk information, men i hand i hand går de inte. Statistiken kan utnyttja administrativa uppgifter, men förvaltningen får under inga omständigheter tillgång till gårdsspecifik statistik.
Statistiken visar hur mångsidig verksamhet jordbruket är. Stödpengarna värmer bara en stund innan de slukas av de obligatoriska utgifterna. Vi som arbetar med statistik på Luke gör vi allt vi kan för att man även i fortsättningen vid olika bord ska kunna visa hur det går för jordbruket i Finland och hur nödvändig varje stödeuro är.
Jaana Kyyrä
projektchef, Lantbruksräkningen 2020
Naturresursinstitutet
Twitter: @jaana_kyyra