Rubriken syftar enligt legenden på ett utrop av den lärde prästen Jan Hus år 1415 när han brändes levande på bål på grund av sina irrläror. Hus yttrade dessa ord när han från lågorna såg en auktoritetstroende bondkvinna kasta mer ved på bålet. Hus mötte sitt öde eftersom han vågade ifrågasätta rådande sanningar.
Enkelhet och förenkling är bekanta termer också från den helhet som jordbrukarstöden utgör. Man har diskuterat hit och dit vid beredningen av reformen av den nuvarande jordbrukspolitiken, både inom kommissionen och nationellt. Var och en som är insatt i frågan kan nog peka på missförhållanden i stödsystemet, men sedan är det ytterst svårt att nå enighet om ett förenklingssätt som skulle rätta till saken. Ur den verkställande administrationens synvinkel känns det onödigt ofta som om slutresultatet bara blir att det kastas mer ved i det redan flammande bålet av förenklingsförslag.
Vall är ju vall – eller?
När jag kör bil på somrarna betraktar jag intresserat växtligheten på åkrarna genom bilrutan. Vem som helst av oss förbipasserande kan lika enkelt ”känna igen” den gröna vallen på en åker. Av de många förenklingsobjekten på önskelistan för administrationen som verkställer jordbrukarstöd är ett förknippat med just den här vyn. För att uppfylla villkoren för ett bestämt stöd och få rätt stödbelopp – eller för att klargöra kraven för utsädesproduktion och för insamlingen av statistikuppgifter – måste jordbrukaren nämligen ge ett mycket exaktare namn på den där vallen i stödansökan, någon av följande benämningar:
- Ettårig hö-, ensilage- och färskfodervall
- Ettårig betesvall
- Ettårig utsädesvall
- Ettårig utsädesvall, en växtart
- Flerårig hö-, ensilage- och färskfodervall 2–5 år
- Flerårig betesvall 2–5 år
- Flerårig utsädesvall 2–5 år
- Flerårig utsädesvall, en växtart
- Permanent hö-, ensilage- och färskfodervall minst 5 år, under 10 år
- Permanent betesvall minst 5 år, under 10 år
- Naturbete och naturäng
- Hagmark, öppen
- Frö av timotej, kontrollerad produktion
- Frö av klöver, kontrollerad produktion
- Frö av ängssvingel, kontrollerad produktion
- Frö av rörsvingel, kontrollerad produktion
- Frö av engelskt rajgräs, kontrollerad produktion
- Frö av italienskt (westerw.) rajgräs, kontrollerad produktion
- Blandade grödor (klöver över 50 % + vallgräs)
- Gröngödslingsvall (för miljöförbindelseskiften)
- Gröngödslingsvall (ej miljöförbindelse)
- Färdig gräsmatta
- Flerårig miljövall (för miljöförbindelseskiften)
- Skyddszon (förbindelse fr.o.m. 2015)
- Miljöavtalsareal, permanent vall (fr.o.m. 2015)
- Naturvårdsåker, vallväxter minst 2 år i rad (för miljöförbindelseskiften)
- Mångfaldsåker, vilt (för miljöförbindelseskiften)
- Mångfaldsåker, landskap (för miljöförbindelseskiften)
- Mångfaldsåker, äng 1. och 2. året (för miljöförbindelseskiften)
- Skyddsremsa, flerårig vall
- Grönträda (vall och äng)
- Grönträda (vilt och landskap)
- Åker för tranor, gäss och svanar (avtal) fr.o.m. 2016.
Det är invecklat att förenkla
Vi som arbetar med att verkställa jordbrukarstöd hoppas att man kunde se på de invecklade frågorna med öppet sinne och genuint fundera på möjligheterna till förenklingar för den kommande genomförandeperioden för landsbygdspolitiken. Nyttan skulle i bästa fall komma att fördelas mellan flera parter, såväl uppbyggandet av landsbygdsförvaltningens informationssystem som jordbrukarens vardag. Saken försvåras dock av om jordbrukspolitikens gemensamma byggklossar, som EU redan kräver av sina medlemsstater, i princip är mångformiga och sinsemellan beroende av varandra. Dessutom kommer någon part att vinna något i samband med ändringarna, medan någon annan förlorar. Det är svårt att avstå från förmåner som förvärvats, det vet var och en av oss. Men denna princip, när ingen flyttar sig frivilligt i någon riktning, leder bara till att de ändringar som gjorts på grund av förenklingsmantrat är obligatoriska men skenbara. Vanligtvis är följden bara att en ny bit, en oktaeder, fogas till en redan invecklad halmmobil.
Den som ger kritik måste också presentera handlingsalternativ, det är klart. Sådana har min arbetsgemenskap inom verkställandet av jordbrukarstöden också i många fall lagt fram till diskussionerna kring det nationella beslutsfattandet. Mod krävs dock också av alla andra parter, det resultatstyrande ministeriet samt partner- och intressentgrupperna. Förslagen bör analyseras grundligare än för närvarande och man bör också fundera på motförslag som skulle komma det ursprungliga förslaget till mötes. Granskningen borde göras ur många olika synvinklar och med öppet sinne, inte enbart med tanke på den viktigaste aspekten, det vill säga att se till sitt eget intresse. Kunde resultatet då rentav vara att alla skulle ha större total nytta av ändringen än om man går in för att behålla sina positioner vilket pris som helst?
Striden om stödrättigheterna pågår från år till år
Till sist kan jag inte låta bli att som exempel nämna något som man redan i ett decennium har försökt göra smidigare. För att få EU:s grundstöd krävs det en mängd aktiverade stödrättigheter som motsvarar antalet hektar. Administrationen och överföringarna av stödrättigheter är förknippade med mycket missförstånd, glömska och därmed ekonomiska förluster bland jordbrukarna. Ur förvaltningens synvinkel är behandlingen av stödrättigheter komplicerad och dyr. Av dessa orsaker tog vi upp frågan redan våren 2013. Utifrån vår grundliga utredning föreslog vi att det skapas nya stödrättigheter i stället för att bevara de gamla för den finansieringsperiod som inleddes 2015. De gamla stödrättigheterna behölls dock, så under de senaste åren har vi kämpat med de utmaningar som dessa medför.
Till dags dato har vi ihärdigt arbetat på en förenkling av stödrättigheterna. Nu, när den kommande reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik gör det möjligt, har vi föreslagit att stödrättigheterna ska slopas helt och hållet. Det ser redan lovande ut, det vill säga att man på alla intressefronter är beredd på att införa denna ändring år 2023. Då har det alltså gått hela tio år sedan det första, välmotiverade ändringsförslaget som syftar till förenkling. Jag kan inte låta bli att fundera på allt som vi inom förvaltningen hade hunnit göra till förmån för jordbrukarstödprocessen under den tid som i stället gått åt för att motivera de nödvändiga ändringarna i stödrättigheterna.
Hannele Sankari
enhetsdirektör
enheten för jordbrukarstöd
Twitter: @HanneleSankari