Klimatförändringen och förhoppningarna om ökade kolsänkor som hänför sig till den påverkar direkt den finländska växtproduktionen. I Europeiska unionen har också publicerats nya strategier och en ny CAP-stödsäsong står inför dörren. På växtproduktionen riktas stora krav på en förändring. För att vi ska klara oss i en miljö som befinner sig i förändring, måste vi se till att växthälsan förblir god, att odlarna har tillgång till arter och sorter som är anpassade till de nya klimatförhållandena och högklassigt utsäde från dem och att den cirkulära ekonomin fungerar på ett säkert sätt.
Att jordens temperatur stiger syns tydligt i statistiken. Meteorologiska världsorganisationens generalsekreterare Petteri Taalas understryker i tidningen Helsingin Sanomats intervju i juli att förbrukningen av fossil energi alstrar 90 procent av utsläppen och den måste vi avstå ifrån, om vi vill få uppvärmningen av klimatet under kontroll. Krav på effektiva åtgärder riktas också på markanvändningen och jordbruket. Bindningen av koldioxid och åstadkommandet av kolsänkor utgör ett särskilt mål.
Växterna och i Finland särskilt skogarna spelar en betydande roll i bindningen av koldioxid. Skogshälsan bör också beaktas då olika åtgärder som främjar bindningen av koldioxid övervägs. Inom jordbruket är det viktigaste med tanke på bindningen av koldioxid att marken kontinuerligt är täckt av växter. Vid åkerbruk på mineraljordar finns ett klart behov av att öka andelen organiskt material och det kan ske bland annat med hjälp av ett mångsidigare urval växter. Som biprodukt till en god växtföljd minskar också problemen med växtsjukdomar. Ett lyckat klimatvänligt jordbruk gagnar också odlaren.
Klimatförändringen kan också gagna växtproduktionen, eftersom vegetationsperioden förlängs i och med att temperaturen stiger och odlingsförhållandena för nya odlingsväxter såsom majs förbättras. Å andra sidan ökar klimatförändringen extrema förhållanden, såsom långa torrperioder, skyfall och översvämningar. Förutsättningarna för en framgångsrik odling av höstsäd har förbättrats, men som medaljens baksida kan följa nya växtsjukdomsproblem i och med att vintrarna blir varmare. Förr kom till exempel rostsjukdomarna på spannmål med vinden från andra länder till Finland rätt sent under vegetationsperioden, men denna sommar har man i Naturresursinstitutet konstaterat att gulrosten har övervintrat i Finland och att gulrostfläckar kunde ses i växtbeståndet redan tidigt, varvid sjukdomens inverkan på skörden är större.
Klimatförändringen understryker den roll som tillgången på nya växtsorter spelar. I Finland finns många aktörer som säkerställer att odlarna har tillgång till sorter som anpassat sig till förhållandena i Finland. Livsmedelsverkets roll i detta är att utföra sorttest tillsammans med Luke så att nya sorter kan godkännas i förteckningen över växtsorter och certifierat utsäde kan produceras av dem. Odlingsvärdesproven som gjorts under Lukes ledning ger viktig information till odlarna om sorternas egenskaper.
I Europeiska unionen har publicerats nya strategier såsom strategierna Green Deal, Farm to Fork och biodiversitetsstrategier i avsikt att tillgripa motåtgärder mot klimatförändringen. Syftet med strategierna är bland annat att minska användningen av gödselmedel och växtskyddsmedel och att inom växtskyddet inrikta verksamheten på ett integrerat växtskydd (Integrated Pest Management IPM). Inom IPM används vid sidan om växtskyddsmedel också andra bekämpningsmetoder såsom växtföljd, mekanisk bekämpning och sjukdomsresistenta sorter och utöver det ligger tyngdpunkten i bekämpningen på föregripande åtgärder och utvärdering av behovet av bekämpning.
I Europeiska unionens projekt understryks också ökandet av den ekologiska produktionen, bevarandet av de genetiska resurserna och främjandet av den cirkulära ekonomin. Man har också mer än tidigare börjat testa hur sorter anpassar sig till ekologisk produktion. För att upprätthålla de genetiska resurserna har man i Finland godkänt ursprungliga växtsorter i förteckningen över sorter. Så upprätthålls den genetiska mångfalden. Sådana lantsorter har mest godkänts i fråga om råg och klöver, men allt som allt är de olika sorterna redan åtta till antalet.
Lagstiftningen om gödselmedel står inför en stor omvälvning på såväl europeisk som nationell nivå. Lagstiftningen om växthälsa förnyades nyligen och i avsikt att hindra att växtskadegörare sprider sig har nya åtgärder tagits i bruk. På Finlands ordförandeskapsperiods initiativ har Europeiska kommissionen gjort en utredning för att förnya lagstiftningen om förökningsmaterial (utsäde, plant- och skogsodlingsmaterial). Alla dessa förändringar i lagstiftningen påverkar växtproduktionens verksamhetsmiljö.
Den nationella beredningen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP27) för nästa finansieringsperiod är i full gång och den vägen kommer säkert nya tillvägagångssätt också inom växtproduktionen.
Alla dessa förändringar utmanar oss att söka nya lösningar inom växtproduktionen. men de grundläggande principerna i verksamheten består också i förändringens malström; växtsjukdomar och skadegörare hålls under kontroll, odlarna har tillgång till rikt avkastande sorter och bra utsäde och gödselmedlen är trygga och effektiva.
Hanna Kortemaa
Direktören för avdelningen för växtproduktion
