Strategi och värderingar

Den inhemska matproduktionens lönsamhet har försämrats under den senaste tiden på grund av många olika faktorer. Orsakerna är bl.a. den kraftiga ökningen av kostnaderna (bl.a. energi, näringsämnen, foder, växtskyddsmedel) till följd av marknadsläget och kriget i Ukraina. Stödet till exporten av livsmedel har fortsatt vara starkt.

Livsmedelsverket har kunnat betala stöden för landsbygdsutveckling och jordbrukarstöden korrekt och i tid. Landsbygdens livskraft som en plats att bo och driva företag har utvecklats i en positiv riktning. Detta har delvis påverkats av bl.a. medborgarnas flytt till landet på grund av coronapandemin, t.ex. i och med att distansarbetet har ökat. Den finländska landsbygdsnätverkandet har fortsatt att aktivt arbeta för att öka landsbygdens charm.

Numerisk bedömning 4 (på skalan 1–5).

När det gäller allvarliga djursjukdomar blev sjukdomsläget i Finland mer utmanande, eftersom man i vårt land konstaterade bland annat högpatogen fågelinfluensa och IHN. Det finns också en betydande risk för att afrikansk svinpest sprids till vårt land. Bekämpningen av de allvarliga fall av djursjukdomar som hittills har konstaterats har dock lyckats och sjukdomarna har inte etablerat sig permanent hos våra produktionsdjur.

Antibiotikaresistensen i djur och livsmedel var fortsatt god i Finland. I fråga om farliga växtskadegörare förhindrades hanteringen och spridningen av konstaterade sjukdomsfall framgångsrikt. År 2022 konstaterades för första gången tomatviruset ToBRFV i vårt land. Nivån på djurens välbefinnande förblev oförändrad och tillsynen kunde riktas riskbaserat.

Numerisk bedömning 3 (på skalan 1–5).

Livsmedelssäkerheten i Finland hölls på en god nivå. Under de senaste åren har man stärkt åtgärderna för att bekämpa brottsligheten i livsmedelskedjan och för att sköta återkallelser av produkter från marknaden. Aktörerna i livsmedelskedjan kan i regel hantera riskerna i anslutning till livsmedel på ett bra sätt.

När det gäller hur hälsosam vår mat är håller man på att gå i en mer negativ riktning. På grund av de stigande matpriserna och konsumenternas ekonomiska utmaningar verkar det som om många konsumenter äter mindre grönsaker och fisk än vad som vore gynnsamt enligt näringsrekommendationerna.

Numerisk bedömning 3 (på skalan 1–5).

Livsmedelsverkets kunder är i huvudsak nöjda med Livsmedelsverkets tjänster. Våra tjänster motsvarar också kundernas behov, även om kunderna ofta har större önskemål än vad de nuvarande resurserna kan svara på.

I kundsamarbetet används etablerade verksamhetssätt för olika substanshelheter. Kunderna har också inkluderats i några utvecklingsprojekt genom utnyttjande av metoder för tjänstedesign. För att stöda systematisk användning av tjänstedesign har man skapat en modell för Livsmedelsverkets kundorienterade utveckling.

Täckningen för e-tjänster varierar fortfarande i de tjänster som ämbetsverket producerar. En del av tjänsterna är fortfarande helt beroende av att ärendet uträttas på papper, medan den elektroniska ärendehanteringen i andra tjänster fortfarande är över 90 %. Den största flaskhalsen i utvecklingen av den elektroniska ärendehanteringen är de knappa resurserna. Det har dock skett en positiv utveckling, år 2021 uppfyllde 24 % av Livsmedelsverkets e-tjänster för företag kravet på digital nivå, medan motsvarande siffra år 2022 var 36 %.

Livsmedelsverkets kommunikation är förutseende och systematisk och genomförandet av planerna följs upp. Innehållsproduktionen styrs av att den ska vara förståelig och tydlig samt av olika målgruppers informationsbehov och kommunikation i olika kanaler.

Även om bedömningen av de preciserande målen visar att målen har uppnåtts endast delvis, bör man ändå observera att till exempel kundernas delaktighet i utvecklingen av verksamheten har utvecklats betydligt jämfört med situationen för några år sedan.

Numerisk bedömning 3 (på skalan 1–5).

Målen har till alla delar framskridit. Ämbetsverket har en informationsstyrningsplan, en första version av molnstrategin och centrala utvecklingsområden har identifierats i främjandet av informationspolitiken och utvecklingen av dem har inletts på ett samordnat sätt. Man använder ett snabbt riskbedömningsförfarande.

Det har också förts en strategisk diskussion om bättre utnyttjande av information, som fortsätter i linjerna och operativa enheterna (informationsledning). Utnyttjandet av den insamlade informationen behöver vidareutvecklas. Datalagren har identifierats och som en del av utvecklingen av informationsledningen, informationspolicyn och informationens kvalitet har man samlat i Livsmedelsverkets befintliga krav på informationens kvalitet eller de standarder som används.

Livsmedelsverket följer verksamheten vid referenslaboratoriets övervakningslaboratorier och erbjuder laboratorietjänster i enlighet med resultatmålen och har kunnat leverera resultaten inom utsatt tid.

Numerisk bedömning 4 (på skalan 1–5).

Strategiarbetet har förts vidare genom strategiteamets gemensamma regelbundna möten och dialog, genom att främja fyra preciserande mål och projekt med motsvarande fyra teman samt genom att med jämna mellanrum granska riktlinjerna för strategiarbetet.

I strategiarbetet Vi lär och förnyar oss tillsammans ingår följande teman: Kompetens, samarbete, verksamhet och hållbar utveckling. Centrala utmaningar i strategiarbetet är att få resurser för projektarbetet och att planera hela ledningens strategiska nivå på ämbetsverksnivå tillsammans i anslutning till målet.

Planering och förberedelse fortsätter med lång tidsplanering och konkreta åtgärder som också ger personalen mer kompetens och greppyta, exempelvis genom workshop i interaktionsutveckling inom ramen för temat samarbete eller genom förberedelsearbetet kring kunskapsbiblioteket tillsammans med förmännen. Ur nyckeltalens synvinkel framskrider strategiarbetet mot målet inom den planerade tidsramen och fasindelningen, samt i enlighet med ledningens riktlinjer.

Numerisk bedömning 3 (på skalan 1–5).