Med en matförgiftning avses en infektion eller förgiftning som erhållits via maten eller hushållsvattnet. Matförgiftningar orsakas oftast av mikrober (bakterier eller virus) eller toxiner som en mikrob bildar. Parasiter, giftiga växter, djur eller svampar och kemiska ämnen kan också orsaka en matförgiftning.
Matförgiftningarna går i allmänhet snabbt över, men ibland kan de orsaka allvarliga och långvariga sjukdomar eller följdverkningar, särskilt hos personer som hör till en riskgrupp. Riskgrupper är bland annat barn under skolåldern, gravida eller ammande kvinnor, äldre personer och sådana personer, hos vilka motståndskraften är nedsatt på grund av en allvarlig sjukdom.
Med en matförgiftningsepidemi avses ett sådant fall, då minst två personer drabbats av en likartad sjukdom efter att ha ätit av samma mat eller druckit av samma vatten och då maten eller vattnet i fråga är den eller det som orsakat sjukdomen. I en regional epidemi orsakar ett kontaminerat livsmedel sjukdomsfall inom ett och samma geografiska område (såsom en kommun) eller inom olika orter. Om alla drabbade hör till samma kosthåll, kallas matförgiftningen en familjeepidemi.
En del av matförgiftningsbakterierna och -virusen kan orsaka sådana sjukdomar, som enligt lagen (1227/2016) och förordningen (146/2017) om smittsamma sjukdomar klassificeras som allmänfarliga smittsamma sjukdomar. En sjukdom kan betraktas som en allmänfarlig smittsam sjukdom, om:
- smittsamheten är stor,
- sjukdomen är farlig, och
- sjukdomsspridning kan förhindras med hjälp av åtgärder som riktas mot den som har eller med fog misstänks ha insjuknat eller utsatts för sjukdomsalstrare.
Lagen om smittsamma sjukdomar säger att den som insjuknat i en allmänfarlig smittsam sjukdom kan föreläggas att utebli från sitt förvärvsarbete i avsikt att hindra att sjukdomen sprider sig.
De allmänfarliga smittsamma sjukdomarna har räknats upp i 1 § i förordningen om smittsamma sjukdomar. Av mikroberna som orsakar allmänfarliga smittsamma sjukdomar presenteras i detta informationspaket EHEC, salmonella, shigella och hepatit A.
Metoder att skydda sig mot matförgiftningsbakterier
I hemmet kan man påverka matförgiftningsrisken genom att tillreda och förvara livsmedlen på rätt sätt. Det lönar sig att följa tillrednings- och förvaringsanvisningarna i påskrifterna på förpackningen och kolla påskrifterna om sista användningsdagen på förpackningen till produkter som lätt förskäms.
Om du misstänker att du fått en matförgiftning, skall du kontakta hälsovårdsinspektören i din hemkommun via ilppa-tjänsten. Om det ännu finns kvar av den misstänkta maten, kan du samtidigt lämna in ett prov av den för analys i det kommunala livsmedelslaboratoriet.
- Tvätta alltid händerna innan du börjar laga mat, efter att du hanterat rått kött, rå fisk och jordiga rotfrukter, alltid då du börjar hantera nya råvaror och alltid efter besök på toaletten
- Livsmedel som lätt förskäms skall under produktens hela livscykel förvaras i kallt för att förbli säkra. Förvaring av sådana produkter i rumsvärme innebär alltid en risk för matförgiftning
- Ställ kylskåpet på under+ 6 grader celsius
- Hantera råa och tillredda livsmedel med skilda köksredskap. Tvätta köksredskap, skärbrädor och kärl och också dina händer efter att ha hanterat rått kött
- Hetta upp kött helt igenom till minst + 70 grader celsius
- Om maten måste förvaras het innan den serveras, skall den vara tillräckligt varm, över + 60 grader celsius
- Om all mat inte äts upp på en gång, skall den snabbt kylas ned och förvaras i kylskåpstemperatur
- Om maten värms upp på nytt, skall den hettas upp så att den är kokande het helt igenom
Samma anvisningar gäller tillredning av mat i storhushåll. Mer information om detta finner du under Livsmedelslokaler.