Hetta upp utländska frysta bär ordentligt

Livsmedelsverket rekommenderar att man använder utländska djupfrysta bär endast efter ordentlig upphettning. Över hela landet har det upprepade gånger förekommit epidemier av norovirus, där utländska djupfrysta hallonmisstänks vara orsaken till epidemierna. Dessutom misstänks att hepatit A-virus i djupfrysta bär har orsakat några epidemier 2013–2014.

Livsmedelsverket uppmanar konsumenter och livsmedelsföretagare att kontrollera ursprunget för djupfrysta bär man inhandlat, och servera utländska bär först efter tillräcklig upphettning för att undvika matförgiftningar. Djupfrysta bär av utländskt ursprung skall i hemköket upphettas alltigenom i 90 grader i minst 5 minuters tid eller kokas i 2 minuter.

Ett livsmedels ursprungsland skall anges på förpackningen, om ett utelämnande kan vilseleda konsumenten. Utländska hallon kan vara förpackade i Finland, så det räcker inte att endast kontrollera näringsidkarens namn utan man bör även kontrollera ursprungslandet.

Virus kan hamna i bären till exempel som en följd av att infekterat vatten använts för bevattning. Djupfrysning håller virusen vid liv och infektionsdugliga. Om bären efter upptining används som sådana eller om de inte upphettats tillräckligt, förintas virusen inte.

Inhemska bär och utländska färska bär

Livsmedelsverkets rekommendationer om upphettning av utländska djupfrysta bär grundar sig på Livsmedelsverkets matförgiftningsepidemiregister. I registret finns alla matförgiftningsepidemier som kommunernas tillsynsmyndigheter har anmält åt Livsmedelsverket. Alla oupphettade grönsaker kan vara förknippade med någon typ av mikrobiologisk risk, och därför är det aldrig möjligt att ge 100 % säkerhet för att en viss typ av produkter är rena. Det har inte getts rekommendationer om upphettning av färska bär eller inhemska djupfrysta bär för att det finns få matförgiftningsfall förknippade med dessa produkter.

Tabell: Rapporterade matförgiftningsepidemier i Finland 2000–2021, där man misstänker att smittan har överförts av bär.

Sjukdomsorsak

Misstänkt eller påvisat livsmedel

Epidemier (antal)

År

Norovirus

Hallon (utländska, djupfrysta)

1

2000

Norovirus

Hallon (utländska, djupfrysta)

1

2001

Campylobacter

Jordgubbar (inhemska, färska själv plockade)

1

2002

Norovirus

Bär mix (utländsk, djupfryst)

1

2002

Norovirus

Hallon (utländska, djupfrysta)

2

2002

Norovirus

Hallon (utländska, djupfrysta)

1

2003

-

-

-

2004

Bacillus cereus

Bär mix (utländsk, djupfryst)

1

2005

Norovirus

Hallon (utländska, djupfrysta)

1

2005

-

-

-

2006

-

-

-

2007

-

-

-

2008

Norovirus

Hallon (utländska, djupfrysta)

22

2009

Norovirus

Hallon (utländska, djupfrysta)

1

2010

Norovirus

Hallon (inhemska, djupfrysta)

1

2010

Norovirus

Hallon (utländska, djupfrysta)

1

2011

Norovirus

Hallon (märkta som inhemska, men oklarheter i ursprunget, djupfrysta)

1

2011

Norovirus

Bär mix (utländsk, djupfryst)

1

2011

-

-

-

2012

 Norovirus

Hallon (utländska, djupfrysta)

 2

2013 

 Hepatit A-virus

Jordgubbar (utländska, djupfrysta)

 1

2013 

 Norovirus

Björnbär (utländska, djupfrysta)

 1

2014 

 Hepatit A-virus

Bärbakelse (utländsk, djupfryst produkt)

 1

2014 

-

-

-

2015

-

-

-

2016

Norovirus

Jordgubbar (utländska, färska)

1

2017

Norovirus

Jordgubbar (inhemska, djupfrysta)

1

2017

-

-

-

2018

Norovirus

Blåbär i kvarg/tårta (inhemska, djupfrysta)

3

2019

Norovirus

Blåbär (inhemska, djupfrysta)

1

2020

Hepatit A-virus

Hallon (utländska, djupfrysta)

1

2021

Okänd

Jordgubbar (inhemska, färska)

1

2021

-

-

-

2022

Summa

 

49

 

 

Sidan har senast uppdaterats 29.5.2023