Avtalsvillkor för skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet 2024

↵ Ansökningsguide om åkerstöd 

Avtalet om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet (i fortsättningen i Vipu och i andra anvisningar Avtalet om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet) är ett miljöavtal som främjar naturens mångfald och landskapet. Avtalsobjektet kan vara en vårdbiotop eller ett naturbete utanför åkerområdet. Avtalets minimiareal är 0,3 hektar.

På basis av avtalet betalas

• årlig skötselersättning som grundar sig på en separat skötselplan.
• ersättning som söks separat för stängsling och/eller iståndsättningsröjning eller för rovdjursstängsel.

Skötseln av avtalsområdet skall främja iståndsättningen och bevarandet av jordbruksnaturens mångfald och landskapet. Genom skötselåtgärderna ska natur- eller landskapsvärden som är värdefullare än normalt bevaras eller främjas genom skötsel av områden eller objekt som är viktiga med tanke på växt- och djurarternas bevarande och fortplantning samt med tanke på odlingslandskapet. Avtalet förutsätter årlig betesgång i avtalsområdet eller att avtalsområdet sköts med slåtter och avlägsnande av slåtterrester. Skötselåtgärder kan dessutom vara till exempel röjning av träd och buskar, avlägsnande av röjningsrester samt lövtäkt eller andra motsvarande åtgärder, såsom avlägsnande av växtlighet som försvårar främjandet av objektets naturvärden. Åtgärderna ska grunda sig på en godkänd skötselplan. Avtal kan inte ingås om endast röjning och/eller stängsling av området föreslås som skötselåtgärder. Den avtalsenliga hektarbaserade ersättningen betalas årligen för de åtgärder som genomförs i avtalsområdet.

Skötselplanen ska innehålla uppgifter om stängsling och iståndsättningsröjning av området för att skötsel enligt planen ska vara möjlig. Behov av rovdjursstängsel kan läggas till skötselplanen under avtalsperioden. För skiftet betalas ersättning för stängsling och/eller iståndsättningsröjning samt ersättning för rovdjursstängsel endast ett år under avtalstiden.

Avtal ingås inte för till exempel ett område som sköts med annan offentlig finansiering, eller där iståndsättning med offentlig finansiering pågår. För skiften som har iståndsatts med annan offentlig finansiering kan stängsel- eller röjningsersättning enligt miljöavtalet om jordbruksnaturen och landskapet inte betalas.

Ersättningen för avtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet är 460 €/ha/år. För en vårdbiotop som klassas som nationellt eller regionalt värdefull betalas en förhöjd ersättning på 610 €/ha/år. För stängsling betalas 1 500 €/ha, för iståndsättningsröjning 450 €/ha och för rovdjursstängsel 2 400 €/ha. Ersättningen betalas i hela landet.

1. Avtalsperiodens längd

Avtalsperioden för avtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet är fem år. Avtalsperioden och -året börjar den 1 maj det år då man ansöker om avtal. Avtalsperioden och -året upphör den 30 april.

Efter att avtalsperioden upphört kan avtalet förlängas med stödsökandens samtycke högst två år åt gången, om finansieringsperioden för CAP-planen förlängs.

2. Krav som gäller stödsökanden

Avtal kan sökas av en jordbrukare eller en registrerad förening. Även en stödsökande som inte hör till ovan nämnda grupper och som har haft ett avtal för den pågående perioden kan ansöka om ett avtal enligt den nya perioden. För att ansöka om avtal behövs ett lägenhetssignum.

Krav som gäller jordbrukare

För att kunna betraktas som jordbrukare ska jordbrukaren uppfylla kravet för jordbruksverksamhet.

I jordbruksverksamhet ingår att producera jordbruksprodukter, dvs. att odla växter med åker- eller trädgårdsodlingsmetoder samt att hålla produktionsdjur.

Annan jordbruksmark än sådan som används för produktion av jordbruksprodukter ska slås årligen, eller hållas öppen genom betesgång eller på ett annat motsvarande sätt.

Att hålla öppet innebär att det inte får växa buskar eller träd på basskiftet, vilket skulle ske utan årlig slåtter eller motsvarande åtgärder som kan utföras av en människa eller ett produktionsdjur.

En stödsökande som är jordbrukare kan vara

• en fysisk person
• en juridisk person eller
• en sammanslutning av fysiska eller juridiska personer som utövar jordbruksverksamhet.

Stödsökanden ska ha fyllt 18 år senast den 31 december året före avtalsåret.

En person under 18 år kan ansöka om avtal om han eller hon har ingått äktenskap, idkar jordbruk som samägare tillsammans med sin förälder eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet. Om jordbruk och trädgårdsodling bedrivs av flera jordbrukare eller i form av en sammanslutning, är en förutsättning för ingående av avtal att minst en jordbrukare, en medlem av sammanslutningen, en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet. Åldersvillkoret gäller inte offentligrättsliga samfund, föreningar, stiftelser eller skol- och fängelselokaler.

Avtalet ingås av stödsökanden och den NTM-central inom vars verksamhetsområde gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum ska avtalet ingås med den NTM-central inom vars område merparten av gårdsbruksenhetens åkrar ligger. Avtalet kan också ingås av en registrerad förening och den NTM-central, inom vars verksamhetsområde det område som avtalet gäller är beläget.

Avtalsområdet ska vara i stödsökandens besittning under hela avtalsperioden. Avtalet kan även ingås att gälla arrenderade områden, förutsatt att arrendeavtalet är i kraft minst under hela avtalsperioden. Man kan inte påvisa besittningen av en areal med avtal om användning av betesmark eller motsvarande, där besittningen av arealen inte överförs till den som ansöker om stöd. Arrendeavtalen ska fogas till ansökan. Stödsökanden ska vara beredd att vid behov styrka besittningen av de skiften som han eller hon äger till exempel med ett lagfartsbevis.

3. Ansökan om avtal

Man ansöker om avtal och utbetalning elektroniskt i Viputjänsten i samband med ansökan om åkerstöd. Utöver ansökan ska stödsökanden lämna in de obligatoriska bilagor som fastställs i avtalet.

För ansökan behövs följande bilagor:

• Skötselplan
• Kopia av arrendeavtal
  • Arrendeavtalet ska vara i kraft minst hela avtalsperioden. Det är skäl att anteckna åtgärder som ska vidtas i avtalsområdet i arrendeavtalet.
  • I Forststyrelsens arrendeavtal antecknas både den sökandes och Forststyrelsens ansvar och skyldigheter på den areal som avtalet gäller.
• Kopia av mötesprotokollet (med beslut om att ansöka om avtalet) om stödsökanden är en förening.
• Utlåtande av den instans som utfört inventeringen om ansökan uppges gälla skiften som är nationellt eller regionalt värdefulla.
  
  • Utlåtande behövs inte om det finns information om hur värdefullt ett skifte är på kartnivån i Viputjänsten (Miljöavtal, högre).

Närmare anvisningar om hur man ansöker om avtalet finns i Viputjänsten på adressen livsmedelsverket.fi/vipu/

Alla basskiften och skiftesspecifika uppgifter som ska omfattas av avtalet ska anges i ansökan. Dessutom ska stödsökanden välja skötselhelheter för avtalet.

Den minsta arealen för vilken avtal kan ingås är sammanlagt 0,30 hektar. Ett enskilt skifte ska ha en areal på minst 0,05 hektar. Avtalsarealen kan bestå av flera skiften på minst 0,05 ha.

I Viputjänsten anmäler man för basskiftet en växt som duger för avtalet enligt skiftets trädbestånd och den växtlighet som permanent gräsmark kräver. Om det finns fler än 50 träd/ha anges skiftet som Miljöavtal, trädbevuxen eller annan areal. Om det finns färre än 50 träd/ha ska skiftet anges som Miljöavtalsareal, permanent gräsmark. Mer information om kravet på permanent gräsmark finns i avsnitt 4.

Efter att avtalet ingåtts ska avtalsskiftena anmälas årligen i Viputjänsten i samband med ansökan om åkerstöd på fliken skiftesuppgifter. Den växt som konstaterats vid terrängsynen anmäls för avtalsskiftet som genomgått en terrängsyn. Man ska också årligen ansöka om utbetalning i samband med ansökan om åkerstöd på fliken stödansökningar i Viputjänsten. Avtalet förblir inte i kraft om man inte ansöker om den årliga utbetalningen av den miljöersättning som betalas på basis av avtalet, utom i det fall att ett oöverstigligt hinder är orsaken till att man inte har ansökt.

4. Inverkan av kravet på permanent gräsmark på anmälan av avtalsskiften

Om det basskifte som avtalet gäller uppfyller kravet på jordbruksmark och permanent gräsmark, är basskiftet berättigat till direkta arealstöd och kompensationsersättning.

Kravet på permanent gräsmark uppfylls om det på den areal som avtalet omfattar:

• växer gräsväxter eller andra vallfoderväxter på mer än 50 procent av jordbruksskiftets areal och då kan det på samma skifte också:
  • växa andra växter som är lämpliga som föda för betande djur eller produktionsdjur, varav lövbuskar och plantor av lövträd kan växa enskilt eller i små grupper.

• finns högst 50 träd per hektar, om de är spridda på jordbruksskiftet.
• Flyttblock och stora stenar som syns på flygfotografiet ska dock uteslutas från skiftesarealen.

Enligt definitionen ska ett träd vara:

• en minst fyra meter hög flerårig, förvedad växt med en eller flera stammar eller en trädliknande buske med krona, vars stam och grenar växer lodrätt eller snett uppåt och vars förvedade stammar växer i tjocklek och längd, eller en enbuske som är under fyra meter hög.

Skiften som uppfyller kravet på permanent gräsmark är jordbruksmark. Till jordbruksmark räknas dock inte bl.a. följande arealer:

• skogsmark, tvinmark, impediment och annan skogsbruksmark
• områden där det växer skogsmarksväxter
• plantskolor för skogsträd, andra odlingar av träd för skogsbruksändamål
• kärr, byggda våtmarker, torvproduktionsområden
• berg, parkområden, rekreationsområden eller gårdsplaner
• rastgårdar, vägar, vattendrag
• skogsbeten, kantzoner med träd och skogsholmar.

I samband med ett administrativt kontrollbesök kontrolleras om arealen i avtalet uppfyller kraven på permanent gräsmark.

Kompensationsersättning kan betalas för ett avtalsskifte, om skiftet är ersättningsberättigande, uppfyller kravet på permanent gräsmark och om utbetalning av kompensationsersättning har sökts i samband med ansökan om åkerstöd.

För ett avtalsskifte kan direkta arealstöd betalas, om skiftet uppfyller kravet på permanent gräsmark och utbetalning av ifrågavarande stöd har sökts.

4.1 Växter och markanvändningsslag som ska anmälas för avtalsskiften

Avtal kan ingås för arealer där markanvändningsslaget är naturbete och äng, skogsmark eller annan areal. Om arealen är naturbete och äng kan det finnas högst 50 träd/ha. Om arealen är skogsmark eller annan areal kan det finnas mer än 50 träd/ha.

Om det basskifte som avtalet gäller uppfyller kravet på permanent gräsmark och markanvändningsslaget är naturbete och äng, anges det som "miljöavtalsareal, permanent gräsmark".

Om arealen inte längre uppfyller kravet på permanent gräsmark och markanvändningsslaget är annan areal eller skogsmark, anges den som "miljöavtal, trädbevuxen eller annan areal".

5. Ersättningsbelopp och utbetalning av ersättning enligt avtal

En åtgärd har flera ersättningsnivåer. Den årliga ersättningen för nationellt och regionalt värdefulla områden är 610 €/hektar och för övriga objekt 460 €/hektar. För ett avtalsskifte eller en del av det är det möjligt att ansöka om utbetalning ett år under avtalsperioden för iståndsättning genom röjning eller för ersättning för stängsling.

Tabell 1. Ersättningsnivåer för skiften

Tabell 2.För ett skifte eller en del av ett skifte kan man en gång under avtalsperioden ansöka om ersättning för iståndsättningsröjning, för stängsling eller för byggande av rovdjursstängsel.

Den areal som berättigar till en viss stödnivå, som betalas på basis av avtalet, konstateras genom NTM-centralens avtalsbeslut.

Avtalet kan inte inbegripa sådana åtgärder för vilka annat stöd redan betalas, antingen i form av EU-stöd eller inom ramen för ett nationellt stödsystem, och inte heller sådana åtgärder som jordbrukaren är förpliktad att vidta enligt annan lagstiftning. Sådana andra stödsystem är till exempel iståndsättning som utförs inom ramen för Helmi-projektet.

För skiften som har iståndsatts med annan offentlig finansiering kan avtalsenlig stängsel- eller röjningsersättning inte betalas.

Ersättning kan betalas för ett jordbruksskifte om dess areal är minst 0,05 hektar. En förutsättning för att ersättningen ska betalas är att det ersättningsbelopp som betalas för avtalsåret är minst 100 euro per ersättningstagare och per enskild ersättning.

Den areal som berättigar till ersättning konstateras årligen utifrån de uppgifter som lämnats i ansökan om åkerstöd, samt utifrån NTM-centralens administrativa kontrollbesök eller utifrån uppgifter som konstaterats vid NTM-centralens tillsyn.

Ersättningen kan betalas årligen efter att eventuell tillsyn har slutförts och villkoren i avtalet har iakttagits. Ersättningen betalas första gången i början av det första avtalsåret.

Ersättning betalas inte

• för den tid som man håller paus i betesgången för att lätta på parasittrycket eller för att främja bevarandet av en hotad art. Då ska stödsökanden annullera stödet i avtalet för skiftet i fråga genom att anmäla till NTM-centralen.
• om iståndsättningsröjningen eller inhägnaden blir klar först efter växtperioden. Då ska stödsökanden annullera stödet i avtalet för skiftet i fråga genom att anmäla till NTM-centralen.

Ersättningsbeloppet och villkoren kan ändras under avtalsperioden om ändringar i EU-lagstiftningen, förhindrande av överlappande betalning eller ändringar som gäller basnivån förutsätter det. Om ersättningstagaren inte godkänner en sådan anpassning, har han eller hon rätt att frånträda avtalet utan återkrav.

6. Krav på att ingå avtal

En förutsättning för att ett miljöavtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet ska kunna ingås är att de planerade skötselåtgärderna är ändamålsenliga med tanke på miljöns tillstånd och en hållbar användning av de naturresurser som fastställts i Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för åren 2023–2027. Avtalsområdet ska skötas och iståndsättas i enlighet med skötselplanen.

6.1 Areal som lämpar sig för avtal

Avtal kan ingås för arealer som till markanvändningsslaget är naturbete och äng, skogsmark eller annan areal och som sköts årligen genom betesgång eller slåtter och avlägsnande av slåtterrester i enlighet med skötselplanen. Betande djur ska klara sig i huvudsak på betesproduktionen och betesgången får inte orsaka erosion. I huvudsakligen strandområden används som gräns för avtalsområdet mot vattnet gränsen för Vipu-vattendrag som finns som kartnivå i Viputjänsten eller nivån havsområden.

Vårdbiotop som sköts genom betesgång eller slåtter

Med vårdbiotop avses sådan klippäng, torräng, äng, strandäng, löväng, hagmark, skogsbete eller hed som visar tydliga tecken på tidigare betesdrift eller användning av området för produktion av foder för boskap.

• Med klippäng avses en äng på bergsyta täckt av ett torrt markskikt, som formats av betesgång eller slåtter till ett litet område som är trädlöst eller endast kantas av träd.
• Med skogsbete avses i avtalet ett skogsbetesområde
  • där trädbeståndet består av löv- eller barrträd av olika ålder och det finns fler murkna träd och hålträd än i ekonomiskog i allmänhet
  • med ljusa gläntor där det växer ängsväxter
  • där det förekommer mer gräs och örter än i motsvarande skogstyp i allmänhet
  • där det finns en gällande åtgärds- eller arbetsobjektsplan som utarbetats av Forststyrelsen. Planen ska innehålla åtgärder för att göra ett likåldrigt lövträdsdominerat trädbestånd mångsidigare. Åtgärderna ska uppfylla kraven i skötselplanen.
  • som består av gammal svedjeskog, och för vilken björk- eller aldominans samt sådana stenhögar som hänför sig till svedjebruk är typiska
  • som inte längre används för betesgång, som har haft en lång historia av betesdrift och som kan iståndsättas till ett skogsbete som uppfyller avtalsvillkoren.
  • som till markanvändningsslaget är skogsmark.
• Med hed avses ett område i skärgården och vid kusten där växtligheten domineras av ris eller lavar, men som är trädlöst eller i det närmaste trädlöst.

Värdefull vårdbiotop

En värdefull vårdbiotop kan få förhöjd ersättning. Området ska uppfylla definitionen på värdefull vårdbiotop och det ena av följande villkor:

• Området har klassats som en nationellt eller regionalt värdefull vårdbiotop vid inventeringen av vårdbiotoper 2016–2022.
• NTM-centralen har utifrån kriterierna för inventeringen av området bedömt att det är en nationellt eller regionalt värdefull vårdbiotop eller motsvarande och att området i sitt nuvarande tillstånd uppfyller definitionen på värdefull vårdbiotop.

Om du vet att ditt skifte har inventerats som en nationellt eller regionalt värdefull vårdbiotop kan du anmäla det som ett sådant. Då ska du foga ett utlåtande av den myndighet som genomfört inventeringen till ansökan. Av utlåtandet ska framgå de nationellt eller regionalt värdefulla skiftena/områdena som ingår i ansökan. Utlåtande behövs dock inte om uppgiften om områdets värde syns på kartnivån "Vårdbiotop" i Viputjänsten. Kartnivån publiceras i Viputjänsten vid en tidpunkt som meddelas senare.

Naturbete

• Med naturbete avses en areal som ska användas för produktion av foder och som i sitt nuvarande tillstånd inte klassas som en vårdbiotop eller en vårdbiotop som ska iståndsättas. Naturbeten är också kantzoner och skogsholmar.
• Naturbeten som godkänns för avtalet ska ha natur- eller landskapsvärden som skiljer sig från den övriga miljön och som kan främjas genom bete eller slåtter. Naturbetet ska ligga i en landskapshelhet som hör till jordbruksmiljön.

Särskilda kantzoner och holmar

• Kantzon vid åkrar, som är naturvärdesmässigt mångsidig eller landskapsmässigt betydelsefull
  • De kantzoner som godkänns för avtalet ska vara belägna i jordbruksmiljö i ett område som är beläget utanför åkerområdet och mellan:
    • åkerområdet och en skog (högst 20 meter brett),
    • åkerområdet och en väg (högst 40 meter brett) eller
    • åkerområdet och ett vattendrag (högst 20 meter brett).
• Kantzon mellan åker och väg eller mellan åker och vattendrag eller skogsholme i åkerområde.
  • Storleken på skogsholmar på åkerområden kan vara högst en hektar.

Övriga separat definierade områden

• objekt som främjar bevarandet av hotade arter i jordbruksmiljö
• fornminnesobjekt i jordbruksmiljö
• objekt för vård av kulturarv på landsbygden som hör samman med långvarig markanvändning.
• En naturtyp enligt habitatdirektivet som främjas av betesgång och/eller slåtter samt röjning.
• Natura 2000-område eller annat område som är ändamålsenligt med tanke på naturvården.
• Naturbete eller vårdbiotop som iståndsatts med ersättning för icke-produktiva investeringar.

6.2 Arealer för vilka avtal inte kan ingås

För avtalet godkänns inte en areal,

• där det saknas tydliga förutsättningar att främja artrikedomen eller landskapet i den naturliga jordbruksmiljön med de åtgärder som ska vidtas.
• som i första hand används för skogsbruk.
• för vilken målet är att luckra upp markytan, om det inte är fråga om fräsning av tuvor av ängståtel för att främja den biologiska mångfalden på en strandäng.
• med en produktion som betesdjur inte klarar sig på eller med en produktion som är för liten i förhållande till djurens näringsbehov.

Sådana arealer och åtgärder är till exempel:

• skogar eller andra trädbevuxna arealer där syftet är virkesproduktion.
• skogar med ensidigt artbestånd och ensidig åldersstruktur.
• skogar där fältskiktet huvudsakligen består av risvegetation.
• barrskogar utan tydliga tecken på beteshistoria.
• kantzoner och skogsholmar vars värde när det gäller mångfalden eller landskapet inte kan främjas genom betesgång eller slåtter.
• odlade gräsmattor.
• områden som används som trädgård eller park.
• arealer som till markanvändningsslaget är åker.
• vidsträckta sammanhängande kala berg samt steniga och sandiga områden.
• områden som kan skötas endast med röjning eller stängsling.
• bevarande, underhåll eller iståndsättning av lador som enda åtgärd.
• områden med högt rovdjurstryck, om det inte är möjligt att bygga ett rovdjursstängsel eller göra andra arrangemang i området.
• områden där iståndsättningsåtgärder som finansieras med annan finansiering pågår.
• områden som sköts med stöd från en annan finansieringskälla.
• icke stödberättigande områden som är över 100 m².

Avtal kan inte ingås för ett område med stort rovdjurstryck, om inte djurens välbefinnande kan tryggas med hjälp av ett lämpligt rovdjursstängsel eller andra arrangemang. Risken för stora rovdjur kan basera sig på Lukes observationer eller lokala uppgifter.

Man ska ange i skötselplanen om de skiften som omfattas av avtalet finns i ett område där det förekommer stora rovdjur. Dessutom ska man redogöra för de förebyggande åtgärder som man försöker minska hotet med. Förebyggande åtgärder kan vara rovdjursstängsel eller andra metoder som syftar till att trygga betesdjurens välbefinnande på ett effektivt sätt.

Andra metoder kan vara till exempel:

• vakthundar
• skärpt övervakning
• att ta in djuren för natten
• att vid behov flytta bort djuren helt från området och då ersätta betesgången med slåtter
• andra metoder för att minska hoten mot betesdjuren.

Ingående av avtal om en vårdbiotop eller ett naturbete som ingår i Natura 2000-nätverket, ett naturskyddsområde eller ett område som skyddats med stöd av annan lagstiftning förutsätter att de åtgärder som vidtas med stöd av avtalet överskrider de skötselåtgärder som lagstiftningen förutsätter och att ersättning för de åtgärder som avtalet omfattar inte betalas eller har betalats genom annan lagstiftning.

7. Skötselplan

Stödsökanden ska foga en skötselplan för avtalsområdet till ansökan, som innehåller en beskrivning separat för varje skifte av de specificerade skötselåtgärderna samt en beskrivning av den årliga tidtabellen för genomförande av åtgärderna Avtalet grundar sig på en skötselplan som godkänts av NTM-centralen och som stödsökanden förbinder sig att genomföra under hela avtalsperioden.

Skötselplanen ska innehålla

1. En allmän beskrivning av det planerade projektet och den planerade skötseln samt målen, utifrån vilka man kan bedöma områdets natur- och landskapsvärden eller betydelse för vattenskyddet inom jordbruket.
2. En beskrivning av anläggningsåtgärder, skötselåtgärder och andra åtgärder som genomförs skiftesvis eller per skötselhelhet och den årliga tidtabellen för genomförande av åtgärderna.
3. En beskrivning av avverkning och andra åtgärder i trädbeståndet. I planen ska hela området och trädbeståndet tas i beaktande.
4. En redogörelse för mellanår i betesgången, som skötseln kräver.
5. En redogörelse för hur åtgärderna främjar uppnåendet av målen för hela avtalet.
6. En utredning av dubbel finansiering. En redogörelse för åtgärder som redan omfattas av annat stöd från Europeiska unionen eller det nationella stödsystemet.
7. Krav på och begränsningar av skötseln enligt minimikraven i avtalet, om skiftet är beläget i ett Natura 2000-område eller skyddsområde.
8. En redogörelse för med vilka förebyggande åtgärder man strävar efter att minska den eventuella risken för stora rovdjur på de skiften som avtalet gäller.
9. En beskrivning av underhåll och iståndsättning av traditionella konstruktioner för boskapsuppfödning som finns i avtalsområdet samt av betesgången i området (vård av kulturarvet).
10. En beskrivning av iståndsättningsåtgärder som vidtas i området (stängsling, iståndsättningsröjning och rovdjursstängsel) och året då åtgärderna genomförs.

Forststyrelsens eller NTM-centralens åtgärds- eller arbetsobjektsplan kan också godkännas som skötselplan. Man kan ansöka om Neuvo2030-finansiering för att låta göra upp en skötselplan.

8. Skötselåtgärder i avtalsområdet

Med skötselåtgärder som antecknats i skötselplanen bevaras eller främjas natur- eller landskapsvärden som är värdefullare än normalt i avtalsområdet. Åtgärderna ska basera sig på den lokala naturens förutsättningar. Vid genomförandet ska man fästa avseende vid regionala särdrag, landskapet och kulturtraditionen.

Skötselåtgärderna i avtalsområdet ska antecknas i en skötseldagbok allteftersom åtgärderna genomförs, eller så ska uppgifterna anges i de skiftesvisa anteckningarna.

Skötselåtgärderna ska inledas på varje skifte som ingår i miljöavtalet under det första avtalsåret, om den godkända planen inte förutsätter något annat.

8.1 Skötselåtgärder på vårdbiotoper och naturbeten

Avtalsområdet ska skötas årligen genom betesgång eller slåtter och avlägsnande av slåtterrester. Betesgång enligt skötselplanen eller slåtter och bärgning av slåtterrester ska utföras senast den 15 september under avtalsåret. Avvikelser från kravet på att avlägsna slåtterrester ska framgå av skötselplanen. NTM-centralen kontrollerar saken i samband med terrängbesiktningarna. Skötselåtgärderna kan dessutom vara röjning av träd och buskar, avlägsnande av röjningsrester, lövtäkt och andra motsvarande åtgärder. Enbart röjning räcker inte för att sköta avtalsområdet.

Avtalsområdet får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. I avtalsområdet får man inte göra sådan avverkning av trädbestånd som inte ingår i sådana röjningar enligt skötselplanen som främjar naturens mångfald och landskapet. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta kemisk bekämpning av sly i form av stubbehandling eller kemisk bekämpning av jätteloka. Området får inte dikas eller beskogas.

Skötseln av ett område som klassas som vårdbiotop ska planeras och genomföras så att skötseln i första hand gagnar jordbruksnaturens mångfald.

För att förhindra övergödning ska vårdbiotoper som ska användas för betesgång eller områden som ska iståndsättas som vårdbiotoper åtskiljas med ett stängsel från övriga betesvallar.

På vårdbiotoper och naturbeten kan även avbränning och andra särskilda skötselmetoder genomföras, om det är ändamålsenligt med tanke på naturens mångfald. Den växtlighet som slagits och röjningsrester ska föras bort, om inte den godkända planen med fog förutsätter något annat.

8.2 Betesgång

Betesgången ska ske så att den inte medför skadlig övergödning av växtligheten i området eller jorderosion. Avtalsområden får inte användas som betesmark endast nattetid och de får inte heller användas som rasthage på vintern.

NTM-centralen kan från fall till fall tillåta att

• man håller ett års paus i betet under avtalsperioden för att minska parasittrycket eller främja bevarandet av en hotad art.
• gammal näringsfattig vall, som inte ingår i gårdsbruksenhetens växtföljd under avtalsperioden kan betas tillsammans med avtalsområdet, om där inte råder risk för övergödning.
• kalvar utfodras från och med den 1 augusti.

En lämplig mängd djur per viss areal under betesperioden (betestryck) ska fastställas per skifte eller per skötselhelhet. Betestrycket ska försöka anpassas så att det så exakt som möjligt motsvarar betets avkastning. Detta är viktigt både för skötseln av betesvallens naturvärden och för djurens välbefinnande.

Antalet djur på en viss betesareal ska vara sådant att djuren i huvudsak klarar sig på betet utan tillskottsfoder, eller också ska betesrotationen ordnas så att när ett område är avbetat flyttas djuren till ett annat.

Djuren får ges mineraler och vitaminer, om fosforinnehållet i dem är litet och användningen av preparaten inte medför övergödning av området. Om objektet är känsligt för övergödning, kan det när avtalet ingås fastställas vissa platser där mineralerna och vitaminerna ges, krävas att utfodringsstället täcks eller fastställas andra nödvändiga ytterligare åtgärder.

Den genomsnittliga djurtätheten per hektar i vårdbiotoper av olika typ bedöms för hela betessäsongen på det sätt som fastställs i tabell 3. Det är möjligt att avvika från den djurtäthet som fastställs i tabellen, om undantaget kan motiveras i skötselplanen eller i samband med ett administrativt kontrollbesök med avtalsområdets individuella förhållanden. Om en vårdbiotop används för betesgång under flera kortare perioder eller för betesrotation, ska det totala antalet betesdygn beaktas vid beräkningen av djurtätheten.

Tabell 3. Genomsnittlig djurtäthet (djur/ha) under hela betesperioden (cirka 120 dagar) för olika typer av vårdbiotoper:

Planen kan innehålla underhåll och iståndsättning av sådana traditionella konstruktioner och anläggningar på avtalsområdet som anknyter till boskapsskötseln samt åtgärder för stängsling av området och andra åtgärder som hänför sig till betesgång.

Traditionella konstruktioner och anläggningar för boskapsskötsel är stengärdsgårdar, stenrösen, slanstaket, portar, grindar, olika ställningar för torkning av hö, hässjor, vålmar och stackar, kreatursbroar och dammkonstruktioner vid kärrängar samt andra motsvarande konstruktioner och anläggningar.

När konstruktioner iståndsätts ska lokala typlösningar bevaras. Konstruktionerna ska iståndsättas på ett sådant sätt att ursprungliga material och arbetsmetoder används så långt det är möjligt.

8.3 Skötselåtgärder i Naturaområden eller på förekomstplatser för hotade djurarter

Skötselåtgärderna som genomförs ska antecknas separat i skötselplanen, om

• området ligger i ett Naturaområde*
• det finns en förekomstplats för en hotad växt- eller djurart i området**
• det finns en förekomstplats för en strikt skyddad djurart i området***

Skötseln av ett område där en hotad art förekommer ska planeras och genomföras så att skötseln i första hand gagnar jordbruksnaturens mångfald. Mer information om eventuella detaljerade skötselåtgärder för hotade arter fås av en biolog inom NTM-centralens ansvarsområde för miljö och naturresurser.

Ett avtalsområde där målet är främjande av levnadsförhållandena för hotade arter som lever i jordbruksmiljö kan skötas genom både betesgång, slåtter och röjning. Skötselåtgärden får inte vara enbart röjning.

*naturvårdslagen 9/2023, 33 §
** naturvårdslagen 9/2023, 6., 7. ja 8. kap.
Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, bilaga IV a.

8.4 Skötselåtgärder för fornminnesobjekt och kulturarvsobjekt

Ett område med ett avtal som syftar till att sköta objekt i jordbruksmiljö som utgör fornminnen och naturobjekt som upprätthåller kulturarvet på landsbygden kan skötas genom bete, slåtter och röjning. Skötselåtgärden får inte vara enbart röjning. Museiverket har information om dessa objekt och det är möjligt att få utlåtande om och skötseltillstånd för objekten därifrån.

9. Ettåriga grundiståndsättningsåtgärder

Det är möjligt att för ett avtalsskifte som ingår i ett avtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet ansöka om grundiståndsättningsåtgärderna stängsling av området, iståndsättningsröjning eller rovdjursstängsel. Grundiståndsättningsåtgärden ska genomföras under det kalenderår då man ansöker om utbetalning för den, undantag iståndsättningsröjning, som ska genomföras före 30.4 nästa kalenderår.

Med iståndsättningsröjning avses inte röjning som utförs vid behov och som hör till de grundläggande åtgärderna i avtalet.

Skiftets kanter längs vattendrag behöver inte inhägnas. Stängslet ska vara ett fast stängsel som består av stolpar och minst två trådar eller nät, och det ska hålla hela avtalsperioden.

Rovdjursstängslet ska byggas så att rovdjur inte kommer in på det inhägnade området. Rovdjursstängslet ska följa viltcentralens anvisningar och uppföras på varje kant av skiftet.

Skydd av produktionsdjur: Stängslet består av fem till sju trådar som leder el, stängselstolpar, strömkälla och jordning.

Elstängsel med sju trådar med intervall på 20 cm har visat sig vara mest effektivt. Som stängseltråd används en ca 2 mm tjock vajer och som tredje och överst, samt för att förbättra sikten, en 12 mm bred tråd som leder el. I elstängsel för stora rovdjur har man i allmänhet använt trästolpar på två meter som man slagit ner i marken med ett avstånd på 5–6 meter mellan varje stolpe. Vid jämna och raka inhägnadsobjekt är det möjligt att förlänga avståndet mellan stolparna. Stängslets höjd ska vara ca 1,4–1,6 meter. Stängsel och myrmarker som används året runt behöver längre stolpar.

Se också Petovahinkojen ennaltaehkäisyopas alkutuotantotilallisille (pdf, på finska)

Åtgärden ska nämnas i skötselplanen och samtidigt ska man ange det år då man har för avsikt att genomföra den.  De nämnda åtgärderna får genomföras på varje skifte högst en gång under avtalsperioden. Iståndsättningsåtgärder kan vid behov läggas till i skötselplanen under avtalsperioden, om NTM-centralen godkänner ändring av skötselplanen.

För att säkerställa naturvården kan man i befogade situationer ett år under avtalsperioden ansöka om skiftesspecifik ersättning för byggande av rovdjursstängsel. Man ska redogöra till NTM-centralen för anskaffningen av material för rovdjursstängslet.

NTM-centralen kontrollerar behovet av den iståndsättningsåtgärd som söks under ett administrativt kontrollbesök. Åtgärden kan genomföras på egen risk från och med den 1 maj redan före kontrollbesöket. Om NTM-centralen konstaterar att åtgärden är onödig vid ett administrativt kontrollbesök, betalas ingen ersättning för åtgärden. Den inhägnads- eller rovdjursstängselåtgärd som ska ersättas i avtalet ska genomföras under samma år och åtgärden för iståndsättningsröjning ska genomföras senast den 30 april året efter ansökningsåret, och ersättningen kan inte sökas retroaktivt.

Om det skifte som anmälts för grundiståndsättning inte betas av djur under det första avtalsåret, ska ersättningen för avtalet omskötsel annulleras senast den 31 januari nästa kalenderår. Om du hinner slutföra iståndsättningen och inleda betesgången, kan du meddela att stängslet har byggts och/eller att iståndsättningsröjningen har utförts genom att skicka ett geotaggat fotografi på begäran av NTM-centralen. Då kan också avtalsersättningen betalas ut.

Läs mer i anvisningen om i vilka situationer man kan ansöka om iståndsättningsåtgärder: Iståndsättningsåtgärder som ingår i miljöavtalet om skötsel av jordbruksnatur och landskap.

10. Krav på miniminivå

Avtalsskiftena kan vara jordbruksmark eller ett område utanför jordbruksmark. För områden som betecknats som jordbruksmark gäller kravet på jordbruksverksamhet och krav på miniminivå avseende villkorlighet.

Krav på miniminivå

Basskiften som består av jordbruksmark är basskiften som uppfyller kravet på permanent gräsmark och som anges som miljöavtal, permanent gräsmark.

Avtalsskiften som består av jordbruksmark ska bevaras som jordbruksmark och hållas öppna.

På alla avtalsskiften på jordbruksmark ska på basis av kravet på miniminivå landskapselement bibehållas enligt 12 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden.

Trädgrupper och enskilda träd som är skyddade enligt 95 § i naturvårdslagen (9/2023) och som är högst 0,2 hektar ska bevaras, om de är belägna på ett basskifte på jordbruksmark, på en dikesren på ett basskifte eller i ett område på högst 0,2 hektar mellan angränsande basskiften.

På alla avtalsskiften på jordbruksmark som är belägna i Naturaområden ska som minimikrav iakttas villkoret om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, enligt vilket permanenta gräsmarker i Natura 2000-områden ska bevaras och inte får plöjas.

Om ett basskifte som ingår i avtalet är beläget på ett skyddsområde, ska följande beaktas som krav på miniminivå:

• följa beslut som fattats med stöd av 34, 37 och 38 § i naturvårdslagen (9/2023), skyddsbeslut som fattats med stöd av 47 och 48 §, skyddsbeslut beträffande fåglar som fattats med stöd av 49, 51 och 79
• 12 och 15 § i statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden.

Eventuella begränsningar i skötseln som kommer från dessa krav ska nämnas i skötselplanen.

11. Administrativt kontrollbesök

NTM-centralen gör ett administrativt kontrollbesök, dvs. en terrängbesiktning, på de skiften som omfattas av avtalet. Terrängbesiktningen görs senast under avtalets andra år.

Vid terrängbesiktningen kontrolleras

• att de skiften som ingår i avtalet är stödberättigande sam skiftesarealerna. Dessutom tas geotaggade fotografier på avtalsskiftena.
• att betestrycket är tillräckligt på skiftena
• att skötselåtgärderna är tillräckliga för att avtalsmålen ska uppnås.

Om behov av iståndsättningsröjning konstateras på ett basskifte och ansökan om sådan inte har gjorts i samband med ansökan om åkerstöd, kan stödsökanden ansöka om iståndsättningsröjning under ansökningstiden för åkerstöd fram till den 2 oktober eller året därpå och utföra den då.

På basis av terrängbesiktningen kan arealerna för basskiftena i avtalet ändras. Om man vid kontrollen upptäcker en areal som inte är stödberättigande, korrigerar NTM-centralens handläggare arealen och det stöd som eventuellt betalats ut för den icke stödberättigande arealen återkrävs. Om skiftet inte uppfyller kravet på permanent gräsmark och man har anmält det som sådan under tidigare år, kan de 4 föregående åren återkrävas på basis av terrängbesiktningen, ifall arealen inte uppfyller kravet på permanent gräsmark och den fortfarande anges som sådan.

Vid kontrollen kan basskiften avlägsnas eller deras areal minskas eller ökas.

Under kontrollåret betalas ersättning för avtalsskiftet enligt den areal som godkänts vid terrängbesiktningen, men ansökt areal begränsar betalningar. Den godkända arealen syns i Viputjänsten i följande års stödansökan. Om arealen för ett basskifte ökas vidterrängbesiktningen, betalas ersättning för den större arealen från och med följande år. Resultatet av terrängbesiktningen skickas till stödsökanden.

12. Tillsyn och påföljder

För att kontrollera att avtalsvillkoren iakttas har myndigheterna rätt att utföra administrativa kontrollbesök och tillsyn på plats. Stödsökanden är skyldig att lägga fram alla handlingar som hänför sig till ersättningen och vid behov även i övrigt bistå vid kontrollen.

Ersättningen kan sänkas eller inte betalas om Europeiska unionens lagstiftning eller den nationella lagstiftningen förutsätter det, eller om stödsökanden har underlåtit att iaktta ersättningsvillkoren i avtalet. Avdraget påverkas av hur allvarlig, omfattande, långvarig och återkommande försummelsen av ersättningsvillkoren är.

Om det vid tillsynen konstateras att stödsökanden inte har iakttagit avtalsvillkoren eller villkorligheten, skyldigheten att hålla jordbruksmark öppen eller om det finns fel i de avtalsenliga arealerna, kan den miljöersättning som betalas minskas på det sätt som föreskrivs separat.

Ett nytt miljöavtal kan inte ingås om det vid tillsynen har konstaterats att ersättningstagaren väsentligt har underlåtit att iaktta ersättningsvillkoren som grundar sig på ett motsvarande avtal, under de två avtalsår som föregår ansökan om ersättning.

13. Överföring av avtal

Avtalet kan överföras:

• genom att hela avtalet överförs, t.ex. på grund av att innehavet av hela gården överförs:
• genom att avtalet delas, varvid en del av avtalsskiftena överförs till en annan person

Om hela gårdsbruksenheten överförs till en annan person under avtalets giltighetstid, kan mottagaren fortsätta avtalet under dess återstående giltighetstid om mottagaren uppfyller avtalsvillkoren.

Man ska ansöka om överföring av avtalet inom 15 arbetsdagar från överföringen av ägande- eller besittningsrätten genom att lämna in blankett 160 till NTM-centralen.

14. Ändringar av avtalsarealen

Arealen som ingår i avtalet kan ändras under avtalsperioden på basis av tillsyn, ett administrativt kontrollbesök, uppdatering av åkerskiftesregistret eller ersättningstagarens ansökan.

14.1 Minskad avtalsareal

Arealen i avtalet kan minskas utan återkrav om

• besittningen av avtalsområdet överförs på en annan stödsökande och arealen som ingår i avtalet inte sjunker under minimiarealen om 0,30 hektar efter minskningen.
• skötseln enligt avtalsvillkoren inte längre fortsätter, men arealen förblir i stödsökandens besittning.
• det är fråga om ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet.

14.2 Ökad avtalsareal

Man kan årligen foga lämpliga arealer till avtalet, om anslagssituationen i statsbudgeten tillåter det. Livsmedelsverket meddelar årligen om det är möjligt att ansöka om tilläggsarealer i samband med ansökan om åkerstöd. En utökning av arealen måste vara ändamålsenlig med tanke på genomförandet av avtalet. Tilläggsarealen kontrolleras vid ett administrativt kontrollbesök. Du kan ansöka om att öka arealen i Viputjänsten och du måste bilda egna basskiften av tilläggsarealen.

15. Ändring av avtalet

De avtalsenliga åtgärderna kan vid behov justeras under avtalets giltighetstid för att målen för avtalet inte ska äventyras.

Även en vårdbiotops värdeklass kan ändras under avtalets giltighetstid om det utifrån de inventeringskriterier som används vid fastställandet av vårdbiotopens värde konstateras att området har förändrats antingen till det sämre eller bättre.

Du kan ansöka om ändring av åtgärderna i avtalet eller om ändring av vårdbiotopens värdeklass hos NTM-centralen innan nästa utlysning av åkerstöd avslutas. Om värdeklassen för ett vårdbiotopskifte höjs betalas en högre stödnivå från och med ansökningsåret.

Om betesgång som antecknats i skötselplanen inte är möjlig på grund av naturförhållanden, force majeure eller olägenheter för naturvärdena i avtalsområdet, ska stödsökanden ansöka skriftligen om att avsluta avtalet eller byta skötselåtgärd separat hos NTM-centralen.

Ersättningstagaren ska höras i ärendet före justeringen. Man har rätt att begära omprövning av NTM-centralens beslut om justering av avtalet.

16. Stödsökandens anmälningsskyldighet och förvaring av handlingar

Stödsökanden ska utan dröjsmål underrätta den NTM-central som beviljat ersättning om en förändring i förhållandena för ersättningstagaren eller för den verksamhet som stöds, om dessa kan påverka ersättningsbeloppet eller leda till att ersättningen återkrävs eller dras in. Ändringen kan vara till exempel försäljning eller utarrendering av en hel gård eller en del av den till en annan jordbrukare eller att djurproduktionen upphör.

Stödsökanden är skyldig att uppge riktiga och tillräckliga uppgifter om förutsättningarna för beviljande och utbetalning av ersättning till den NTM-central som beviljar ersättning.

Stödsökanden ska bevara anteckningar och intyg som hänför sig till villkoren för ersättning i minst fyra år efter avtalsperiodens utgång.

17. Uppsägning av avtal

Man kan avstå från ett miljöavtal utan återkrav, om

• arealen som omfattas av miljöavtalet minskar under minimiarealen till följd av att avtalet överförs.
• orsaken till att man avstår från avtalet är ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet. Stödsökanden ska skriftligen lägga fram tillräckliga bevis för ett oöverstigligt hinder. Till exempel vid sjukpension är ett sådant bevis ett läkarutlåtande om stödsökandens hälsotillstånd.

Anmälan om att avstå från avtalet, liksom anmälan om att avstå från avtalet på grund av force majeure, ska göras skriftligen till NTM-centralen innan avtalet avstås och vid force majeure utan dröjsmål och senast inom 15 arbetsdagar från det att stödsökanden eller stödsökandens rättsinnehavare har möjlighet att göra den anmälan som avses här.

Fall där en årlig avgift inte har sökts anses som frånträdande av avtalet, men dessa leder till återkrav.

Ett nytt miljöavtal ingås inte om ersättningstagaren har avstått från motsvarande avtal under avtalsperioden och två år inte har förflutit från att ersättningstagaren avstod från avtalet.

Ett nytt miljöavtal kan inte ingås om det vid tillsynen har konstaterats att ersättningstagaren väsentligt har underlåtit att iaktta de ersättningsvillkor som grundar sig på ett motsvarande avtal under de två avtalsår som föregår ansökan om ersättning.

18. Hävning av avtal och återkrav av utbetald ersättning

NTM-centralen kan häva avtalet om den som ingått avtalet har hemlighållit en omständighet som väsentligt påverkar ingåendet av avtalet eller lämnat felaktig information om en sådan omständighet. Avtalet kan hävas, om den areal som avtalet gäller inte uppfyller villkoren för beviljande av ersättning eller om avtalsinnehavaren bryter mot avtalsvillkoren. Om ett miljöavtal hävs, ska den ersättning som betalats med stöd av avtalet återkrävas för hela avtalsperioden.

En ersättning som betalats ut felaktigt eller utan grund återkrävs om

• förutsättningarna för beviljande eller utbetalning av ersättningen inte har uppfyllts;
• det vid ett administrativt kontrollbesök upptäcks en areal som inte lämpar sig för avtalet;
• ersättningstagaren inte har iakttagit villkoren för ersättningen;
• stödsökanden har lämnat en sådan felaktig eller bristfällig uppgift som väsentligt har inverkat på beviljandet eller utbetalningen av ersättningen;
• stödsökanden förhindrar en kontroll eller
• Europeiska unionens lagstiftning kräver detta.

Den myndighet som beviljat ersättningen beslutar om återkrav av stödet.

På ett belopp som betalats utan grund eller på ett för stort belopp kan ränta uppbäras enligt 42 § i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (1334/2022). På beloppet som återkrävs betalas en årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) 4 §. Räntan beräknas på basis av den tid som börjar 60 dagar från den tidpunkt då beslutet om återkrav fattades och slutar vid den tidpunkt då fordran betalas, eller om fordran dras av från en post som ska betalas senare, vid den tidpunkt då avdraget görs.

Indrivning verkställs i den ordning som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

19. Lämnande av uppgifter och stödets offentlighet

Den behöriga myndigheten eller Livsmedelsverket har rätt att av stödtagaren få de utredningar och uppgifter som behövs för övervakningen av stöden och bedömningen av deras genomslag.

Dessutom förutsätter EU-lagstiftningen att medlemsstaterna i söktjänsten publicerar uppgifter om stöd som betalats ur Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, inklusive uppgifter om privatpersoners stöd. Närmare information om hur uppgifterna lämnas och om stödens offentlighet finns i Ansökningsguide om åkerstöd i kapitlet Registeruppgifternas offentlighet och utlämnande av dem.

20. Oöverstigliga hinder 

Mer information om oöverstigliga hinder finns i Ansökningsguide om åkerstöd i kapitlet Force majeure och exceptionella omständigheter efter stödansökan.

Ett oöverstigligt hinder kan medföra att man är förhindrad att ansökan om utbetalning under avtalsperioden. En fritt formulerad skriftlig anmälan om ett överstigligt hinder ska lämnas in till NTM-centralen inom 15 arbetsdagar från det att det har varit möjligt att lämna in anmälan.

Om orsaken till att avtalet frånträds är ett oöverstigligt hinder, återkrävs inte ersättningen.

21. Ändringssökande

Stödsökanden kan söka ändring i avtals- och stödbeslutet genom att lämna ett skriftligt rättelseyrkande till den NTM-central som fattat beslutet inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. NTM-centralens beslut om begäran om omprövning kan överklagas hos förvaltningsdomstolen.