Att beakta dubbelfinansiering i miljöavtal

Det är förbjudet att betala offentlig finansiering dubbelt. Samma sak eller verksamhet kan inte finansieras två gånger med offentliga medel. Varor eller tjänster som utförs av staten betraktas som stöd på motsvarande sätt som stöd som getts i pengar.

Arbetet för att främja och bevara den biologiska mångfalden stöds från flera källor. När du ansöker om miljöavtal ska du säkerställa att stöd inte har beviljats för samma område eller åtgärd som kan överlappa finansieringen av åtgärderna i det avtal som söks. Om ditt område för vilket du ansöker om Avtal om skötsel av jordbruksnatur och landskap eller Avtal om skötsel av våtmarker har fått, eller fortfarande får något annat motsvarande stöd, ska detta beaktas när du ansöker om stöd. Berätta vid behov i skötselplanen i avtalet för vad och vilket område motsvarande offentlig finansiering har erhållits.

Betalning för restaureringsåtgärder för avtal om skötsel av jordbruksnatur och landskap

Betalningen kan göras för den restaureringsåtgärd eller det skötselavtal som ansökan gäller

• Om området har fått stöd för fortlöpande vård under tidigare år, men detta stöd upphör före det avtal som söks.
• Om det inte är fråga om ett konstaterat brott mot skötselvillkoren i ett tidigare miljöavtal.
• Om det har gått en tid sedan restaureringen och den inte uppfyller de behov som skötseln av avtalet förutsätter för att hålla betesdjuren på området eller hålla rovdjuren utanför området, och underhållet inte har försummats.
• Om den betande djurarten byts ut och det tidigare stängslet inte lämpar sig för den nya djurarten.
• Skötselplanen för ett mycket tätvuxet/frodigt område eller åtgärder för en icke-produktiv investering har varit för bristfälliga för att upprätthålla sådan biologisk mångfald som det är ändamålsenligt att främja i området.

Betalningen kan inte göras för den ansökta restaureringsåtgärden eller skötselavtalet

• Om det tidigare stödet fortsätter under avtalsperioden för det avtal som söks. Överlappningen gäller endast den del av skiftena i ansökan som har den här situationen.
• Om området har iståndsatts med offentlig finansiering, t.ex. genom stängsel och iståndsättningsröjning. Finansiering kan inte fås för åtgärder som redan vidtagits.
• Om försummelse av samma stödsökande att underhålla stängslet har konstaterats under den föregående avtalsperioden.
• Om det är fråga om samma stödsökandes försummelse av vård- eller iståndsättningsröjning som konstaterats vid tillsynen.
• Om det har gått en kort tid sedan tidigare iståndsättningsåtgärder, eller om en ändamålsenlig skötsel av området för att bevara den biologiska mångfalden kan genomföras mer kostnadseffektivt genom att reparera det gamla stängslet, eller genom att stängsla endast en del av skiftet och genom mindre årliga underhållsröjningar.

Ytor som arrenderats av Forststyrelsen:

En ettårig ersättning för inhägnad eller iståndsättningsröjning betalas inte ut

• för arealer för vilka ett avtal om inhägnad eller röjning har ingåtts med Forststyrelsen eller andra utomstående
• där stängslen och trädbeståndet enligt arrendeavtalet inte är i stödmottagarens besittning. 

I arrendeavtalet ska det tydligt komma fram vad den stödsökande ansvarar för och vad Forststyrelsen ansvarar för.

• Den stödsökande kan endast ansöka om en ettårig  inhägnadsåtgärd om den som ansöker om stöd ansvarar för inhägnaden i sin helhet
• En inhägnadsåtgärd på 1 år kan inte sökas om inhägnaden tillhör Forststyrelsen..

I skötselplanen ska antecknas vem som ansvarar för

• iståndsättningsröjningen om man mitt under avtalsperioden märker att det borde göras iståndsättningsröjning i området, eftersom djuren till exempel inte har skött området på det sätt man tänkt sig.
• Ersättning för iståndsättningsröjning kan betalas ut om trädbeståndet är i stödmottagarens besittning och stödmottagaren är ansvarig för trädbeståndet.
• Ersättning för iståndsättningsröjning kan inte betalas ut om trädbeståndet är i Forststyrelsens besittning och Forststyrelsen är ansvarig för trädbeståndet.
• att ta bort enskilda stora träd från avtalsskiftet som inte hindrar att betet inleds, men för att området även i fortsättningen skall uppfylla kriterierna för skogsbete i avtalet eller om målen i avtalet inte annars uppnås måste träden ändå tas bort.

Exempel på andra finansieringskällor

Man har kunnat få finansiering för att främja den biologiska till exempel från följande källor:

• Helmi-projektet
• Fingrid
• NTM-centralens eget projekt
• allmännyttig projektfinansiering.

Finansiering av rovdjursstängsel kan ha beviljats till exempel med finansiering från Viltcentralen.

Finansiering för anläggning och skötsel av våtmarker kan ha beviljats till exempel från följande källor:

• Ersättning för icke-produktiva investeringar för anläggning av våtmark
• Kemera-projekt för vård av skogsnaturen (Finlands skogscentral)
• NTM-centralens våtmarksstöd
• Allmännyttigt utvecklingsprojekt (Regional Leader-grupp)
• Helmi-projektet (Miljöministeriet)
• Sotka-projektet (Viltcentralen)

Objekt som restaureras med offentlig finansiering

Om objektet har restaurerats med annan offentlig finansiering har finansieringen kunnat beviljas som varor, tjänster eller stöd som betalas ut. Om finansieringen beviljas som en vara eller tjänst, såsom i Helmi-projektet som beviljats av NTM-centralens M-ansvarsområde, granskas nyttan av arbetet utifrån dubbelfinansieringens synvinkel.

Stöd som beviljats som vara eller tjänst betraktas som stöd som betalas av staten och innebär att NTM-centralen i stället för direkt ekonomiskt stöd bedömer objektspecifikt de åtgärder som behövs för att restaurera eller sköta vårdbiotoper och stöder dem till exempel genom att skaffa behandling av trädbeståndet, röjning av buskar eller motsvarande restaureringsåtgärd, eller genom att skaffa till exempel tillbehör för betesstängsel till objektet.

Exempel 1: Man har tidigare ansökt om Avtal om skötsel av jordbruksnatur och landskap eller Avtal om skötsel av våtmarker:

Med annan offentlig finansiering kan man inte finansiera restaurerings- eller skötselåtgärder på avtalsområdet som redan ingår i skötselplanen i avtalet. Restaureringsbehovet får inte vara en följd av att man försummat de åtgärder som presenteras i planen, om objektet har haft ett miljöavtal tidigare. Med annan offentlig finansiering kan man inte finansiera sådana åtgärder som stödmottagaren enligt den tidigare förvaltningsplanen redan borde ha gjort. T.ex. i det tidigare avtalet om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet har man försummat underhållsröjningen på objektet, även om det enligt skötselplanen borde ha gjorts vartannat år för att förhindra att området växer igen, och avtalet inte har flyttats.

Exempel 2: Objektet har anlagts/iståndsatts med annan offentlig finansiering och för det söks ett nytt avtal om skötsel av jordbruksnatur och landskap eller våtmarker. I Skötselplanen för jordbruksnatur och landskap nämns att man ämnar ansöka om en åtgärd för att stängsla och iståndsättningsröjning för stängsel och restaurerade skiften:

För att ett restaurerat objekt ska kunna godkännas i miljöavtalet måste restaurerings- och skötselarbetet som utförts på objektet vara avslutat eller avslutas innan miljöavtalet inleds 1 maj, så att de årliga åtgärderna som förutsätts i avtalet kan inledas genast under det första avtalsåret i enlighet med skötselplanen. Till exempel är betesgång möjligt under det första året enligt Avtalet om skötsel av jordbruksnatur och landskap.

Till skötselplanen godkänns i denna situation inte stängsel eller iståndsättningsröjning eller delar av dem, eller andra sådana åtgärder som har finansierats med annan finansiering.

Skötseln av objektet fortsätter med ett miljöavtal och inte med finansiering från Helmi-projektet.

I tabellerna nedan (Tabell 1. Avtal om skötsel av jordbruksnatur och landskap) och (tabell 2. Avtal om skötsel av våtmarker) har presenterats om det är möjligt att betala för en viss åtgärd om skiftet har ett miljöavtal.

Betalning av Avtal om skötsel av jordbruksnatur och landskap

Tabell 1. Effekten av åtgärderna i de gamla miljöavtalen (Avtal om skötsel av jordbruksnatur och landskap) som färdigställts före den 1.5 på betalningen av det nya miljöavtalet och dess åtgärder.

Tabell 2. Effekten av åtgärder som vidtagits med annan finansiering före den 1 maj på betalningen för det nya miljöavtalet och dess åtgärder.

Åtgärder som fortsätter efter 1.5:

Tabell 3. Inverkan av åtgärder som fortsätter eller genomförs med annan finansiering efter 1.5 på det nya avtalet för skötsel av jordbruksnatur och landskap och betalningen av dess åtgärder.

1.2  Betalning av skötselavtal för våtmarker

Anläggning av våtmarker, restaurering av myrar, fåror i två nivåer eller anläggande av översvämningsytor som färdigställts före 1.5 som icke-produktiva investeringar eller med annan finansiering utgör inget hinder för betalning av avtal om skötsel av våtmarker. Om åtgärderna fortsätter genomföras efter 1.5 kan ersättningen inte betalas för avtalet om skötsel av våtmarker.

Tabell 4. Avtal om skötsel av våtmarker

Författningsgrund

Statsrådets förordning om miljöersättning 78/2023 34 §:

• Ett miljöavtal kan inte innehålla åtgärder som redan får betalningar för sitt genomförande, som antingen är EU-stöd eller stöd inom ramen för ett nationellt stödsystem, och inte heller åtgärder som jordbrukaren är förpliktad att vidta enligt annan lagstiftning.

CAP-plan s. 724:

• För skiften som har restaurerats med annan offentlig finansiering kan inte betalas stängsel- eller röjningsersättning enligt miljöavtalet om jordbruksnatur och landskap.