Kontrollera före växtperiodens början i skötselplanen till miljöavtalet vilka åtgärder du har förbundit dig att vidta i dina avtalsområden under den kommande sommaren.
Om du sköter skiftet genom betesgång
Gör så här om du har ingått ett avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet och sköter skiftet genom betesgång.
Följ med betestrycke
Djurantalet per en viss areal under betesperioden kallas betestryck.
Säkerställ betestrycket årligen på varje avtalsskifte. Var också beredd på att ändra det under sommaren.
Observera att variationerna i djurarterna, växtligheten och vädret påverkar med vilket antal djur och hur länge skiftet kan betas.
Med betestrycket påverkar du hur noggrant växtligheten blir uppäten. Djurens välbefinnande och beaktande av tillväxt är också viktiga faktorer vid planeringen av betestrycket. För ett område i iståndsättningsfasen är det bra om betestrycket är större än i ett välskött område.
Glöm inte att dela in området i skiften
Du kan reglera betestrycket genom att dela in området i skiften och flytta djur från ett skifte till ett annat.
Indelningen i skiften gynnar i synnerhet vidsträckta betesmarker, såsom havsstrandängar.
Genom indelningen i skiften kan du reglera produktionen av foder i området. Områdets förmåga att producera foder bevaras längre under betesperioden, då växtligheten hinner återhämta sig på valda ställen. Djuren äter upp området jämnare för varje skifte.
Ge inte extra foder till djur som betar på avtalsskiftena
De flesta ängsväxter har anpassat sig till att växa i näringsfattig jord. Genom att ge tillskottsfoder till djuren ökar mängden näringsämnen i cirkulationen.
Du kan undvika behovet av tilläggsfoder genom en välplanerad betesrotation och skiftesindelning av området.
Vårdbiotoperna får inte inhägnas i anslutning till odlingsbeten, eftersom näringsämnen från betena transporteras med boskapen till vårdbiotoperna. Ett avtalsskifte kan slås samman med en vall som inte hör till avtalet, om vall inte hör till växtföljden på lägenheten under avtalsperioden och avtalsområdet inte är utsatt för eutrofiering. Sådana områden kan vara till exempel strandängar. Bergsängar och andra känsliga områden är mycket utsatta för övergödning.
Se till att inhägnaden hålls i gott skick
Om inhägnaden trots god skötsel har nått vägs ände eller underhållsröjningen eller de betande djuren inte räcker till för att hålla avtalsområdet öppet, lönar det sig att förnya inhägnaden.
Du kan ansöka om stöd för att göra en ny inhägnad vid ansökan om åkerstöd. Välj ettårigt stöd för inhägnadsåtgärd i Viputjänstens uppgifter om jordbruksskiften.
Gör så här om du sköter området genom slåtter
På grund av slåttern försämras konkurrensmöjligheterna för den stora växtligheten som har dragit nytta av eutrofieringen. I stället får man växtarter som är lågvuxna och som drar nytta av ljus och värme. Samtidigt ökar också antalet dag- och småfjärilar, steklar och skalbaggar som lever på ängar. Skötselresultatet och artrikedomen i området påverkas av de metoder och redskap som används vid slåttern, tidpunkten för slåttern samt antalet slåttergånger.
Den bästa tidpunkten för slåtter är vid månadsskiftet juli–augusti. Då har fröna från de flesta ängsarter hunnit mogna.
Slå ett igenvuxet objekt för första gången i början av sommaren och på nytt senare på sommaren. Växtlighet som slagits på sensommaren bör samlas upp och transporteras bort först några dagar efter slåttern, då fröna har hunnit falla av. Genom att räfsa åstadkommer man små fläckar av bar mark där frön från ängsväxterna kan gro. Du kan använda slåtterresterna som foder eller kompostera det.
Målet med att samla in slåtter och slåtterrester är att öka öppenheten och ljuset på avtalsskiftet samt att minska näringshalten i jordmånen. Att samla ihop och föra bort slåtterrester orsakar minst lika mycket arbete som själva slåttern.
I skötselplanen finns underhållsröjningen och avlägsnandet av röjningsrester antecknat. Det lönar sig att göra det redan på våren när marken fortfarande är frusen.
Observera underhållsröjning
Underhållsröjning är en förutsättning för att avtalsområdet trots betesgång inte ska växa igen. Vid underhållsröjning ska du beakta målen för skötselplanen. Kom ihåg att alltid utföra underhållsröjning om skötseln av området kräver det. Till exempel granplantor eller sly börjar erövra arealen även om det inte har antecknats i skötselplanen.
Bokför eller anteckna i skiftesbokföringen i realtid de åtgärder du utfört på avtalsskiftena.