Avtalsvillkor för skötselavtal av våtmark 2024

↵ Ansökningsguide om åkerstöd

Ett avtal om skötsel av våtmarker kan ingås för ett område, vars huvudsakliga mål för skötseln enligt avtalet är att främja en minskning av belastning orsakad av jordbruket på vattendragen, dämpa klimatförändringen genom en torvåker som har ändrats till en våtmark, eller förbättra mångfalden i livsmiljöerna i ett jordbruksområde med en ensidig natur eller främja vilt-, fiskeri- eller kräfthushållningen.

Skötselplanen ska upprättas för avtalsområdet och området ska skötas enligt planen.  En skötseldagbok ska föras över skötselåtgärderna allteftersom åtgärderna vidtas, eller så kan motsvarande uppgifter anges i de skiftesspecifika anteckningarna.

Avtalet ingås inte om ett område som sköts med annan offentlig finansiering, eller ett område med pågående iståndsättningsåtgärder med offentlig finansiering.

Ersättningen för avtalen om skötsel av våtmarker är 500 €/ha/år. Ersättningen betalas i hela landet. Avtalets minimiareal är 0,3 hektar.

1. Avtalsperiodens längd

Avtalsperioden för avtal om skötsel av våtmarker är fem år. Avtalsperioden och -året börjar 1.5 det år då avtalet söks. Avtalsperioden och -året upphör 30.4.

Efter att avtalsperioden upphört kan avtalet förlängas med stödsökandens samtycke minst ett år åt gången, om finansieringsperioden för CAP-planen förlängs.

2. Krav som gäller stödsökande

Avtalet kan sökas av jordbrukare, registrerade föreningar eller vattenrättsliga sammanslutningar. Även en stödsökande som inte hör till ovan nämnda grupper och som har haft ett avtal för den pågående perioden kan ansöka om ett avtal enligt den nya perioden. För att ansöka om avtal behövs ett lägenhetssignum.

Krav som gäller jordbrukare

För att kunna betraktas som jordbrukare ska jordbrukaren uppfylla kravet för jordbruksverksamhet.

Jordbruksverksamheten omfattar produktion av jordbruksprodukter, dvs. odling av växter med åker- eller trädgårdsodlingsmetoder samt att hålla produktionsdjur.

Annan jordbruksmark än sådan som används för produktion av jordbruksprodukter ska slås årligen, eller hållas öppen genom bete eller på ett annat motsvarande sätt.

Att hålla öppet innebär att det inte får växa buskar eller träd på basskiftet, vilket skulle ske utan årlig slåtter eller motsvarande åtgärder som kan vidtas av en människa eller ett produktionsdjur.

En sökande som är jordbrukare kan vara

• En fysisk person
• en juridisk person eller
• en sammanslutning av fysiska eller juridiska personer som utövar jordbruksverksamhet.

Stödsökanden ska ha fyllt 18 år senast den 31 december året före avtalsåret.

En person under 18 år kan ansöka om avtal om han eller hon har ingått äktenskap, idkar jordbruk som samägare tillsammans med sin förälder eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet. Om jordbruk och trädgårdsodling bedrivs av flera jordbrukare eller i form av en sammanslutning, är en förutsättning för ingående av avtal att minst en jordbrukare, en medlem av sammanslutningen, en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet. Åldersvillkoret gäller inte offentligrättsliga samfund, föreningar, stiftelser eller skol- och fängelselokaler.

Avtalet ingås av stödsökande och den NTM-central inom vars verksamhetsområde gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum ska avtalet ingås med den NTM-central inom vars område merparten av gårdsbruksenhetens åkrar ligger. Avtalet kan också ingås av en registrerad förening eller vattenrättslig sammanslutning och den NTM-central, inom vars verksamhetsområde det område som avtalet gäller är beläget.

Avtalsområdet ska vara i stödsökandens besittning under hela avtalsperioden. Avtalet kan även ingås att gälla arrenderade områden, förutsatt att arrendeavtalet är i kraft minst under hela avtalsperioden. Hyresavtalen ska bifogas till ansökan. Stödsökande ska vara beredd att vid behov visa besittningen av de skiften som hen äger.

3. Ansökan om avtal

Avtalet och betalningen av det ansöks elektroniskt i Viputjänsten i samband med ansökningen av åkerstöd. Utöver ansökan ska sökanden lämna in de obligatoriska bilagorna som fastställs i avtalet.

Till ansökan behövs följande bilagor:

• Skötselplan.
• Kopia av arrendeavtal. Arrendeavtalet ska vara i kraft minst hela avtalsperioden. Det finns skäl att anteckna åtgärder som ska vidtas på avtalsområdet i arrendeavtalet.
• Om stödsökande är en förening, ska till ansökan bifogas en kopia av mötesprotokollet med beslut om att ansöka om avtalet.

Närmare anvisningar om hur man ansöker om avtalet finns i Viputjänsten:

• Vipuanvisningar: Anmälan om Skiftesuppgifter och ansökan om åkerstöd.

Alla basskiften och basskiftesspecifika uppgifter som söks för avtalet ska anges i ansökan.

Den minsta areal för vilken avtal kan ingås är sammanlagt minst 0,30 hektar. Det minsta enskilda basskiftet ska vara minst 0,05 hektar. Avtalsarealen kan bestå av flera basskiften på minst 0,05 ha.

Efter att avtalet ingåtts ska avtalsskiftena meddelas årligen i Viputjänsten i samband med ansökan om åkerstöd på fliken för stöd. Man ska också ansöka om utbetalning för avtalet årligen i Viputjänsten i samband med ansökan om åkerstöd på fliken Stöd som söks. Avtalet förblir inte i kraft om man inte ansöker om den årliga utbetalningen av miljöersättningen som betalas utifrån avtalet, utom i fall där ansökan har blivit ogjord på grund av force majeure.

4. Ersättningsbelopp och utbetalning av ersättning enligt avtal

Åtgärden har en ersättningsnivå. Den årliga ersättningen för alla basskiften som uppgetts i skötselavtalet för våtmarker är 500 €/hektar.

Avtalet kan inte innehålla sådana åtgärder som redan får betalningar för sitt genomförande, som antingen är EU-stöd eller stöd inom ramen för ett nationellt stödsystem, och inte heller åtgärder som jordbrukaren är förpliktad att vidta enligt annan lagstiftning. Sådana andra stödsystem är till exempel skötselåtgärder som utförs med stöd av Helmi-projektet.

Ersättningen kan betalas för ett jordbruksskifte när dess areal är minst 0,05 hektar. En förutsättning för att ersättningen betalas är att beloppet av ersättning som betalas för avtalsåret är minst 100 euro per ersättningstagare och per enskild ersättning.

Den areal som berättigar till ersättning konstateras årligen utifrån de uppgifter som lämnats i ansökan om åkerstöd, samt NTM-centralens administrativa kontrollbesök eller tillsynsuppgifter om gårdar som övervakas av NTM-centralen.

Ersättningen kan betalas årligen efter att eventuella övervakningar har slutförts och villkoren i avtalet har iakttagits. Ersättningen betalas första gången det år då avtalsperioden börjar.

Ersättningsbeloppet och villkoren kan ändras under avtalsperioden om ändringar i EU-lagstiftningen, förhindrande av överlappande betalning eller ändringar som gäller basnivån förutsätter det. Om ersättningstagaren inte godkänner en sådan anpassning, har hen rätt att frånträda avtalet utan återkrav.

5. Krav på att ingå ett avtal

En förutsättning för att ett miljöavtal om skötsel av våtmarker ska kunna ingås är att de planerade skötselåtgärderna är ändamålsenliga med tanke miljöns tillstånd och en hållbar användning av de naturresurser som fastställts i Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för åren 2023–2027. Avtalsområdet ska skötas och restaureras i enlighet med skötselplanen.

Areal som lämpar sig för avtalet

Avtalet kan ingås för objekt som uppräknats nedan och sköts årligen i enlighet med skötselplanen. Huvudmålen för skötseln av avtalsobjektet kan vara att minska belastningen på vattendragen från jordbruket, dämpa klimatförändringen eller förbättra mångfalden i livsmiljöerna i ett till naturen ensidigt jordbruksområde. Den areal som avtalet gäller ska vara ett område utanför åkern. Med område utanför åker avses areal av annat markanvändningsslag. Den areal som godkänts i avtalet är inte längre jordbruksmark.

Avtalet kan ingås om:

• skötsel av ett våtmarksområde
• skötsel av översvämningsområde
• skötsel av en fåra som restaurerats till naturliknande tillstånd
• skötsel av fåra i två nivåer
• skötsel av översvämningsplatå och kantområden som är tillräckliga med hänsyn till skötseln.
• översvämningsåker och kantområden som är tillräckliga med hänsyn till skötseln.
• skötsel av små våtmarker
• skötsel av bottendammar
• skötsel av områden av översvämningsåkrar
• på en tidigare torvåker, ett område som ska vattnas som ett myrliknande område, om det har anlagts med en ersättning för icke-produktiva investeringar.

Dessutom kan avtal ingås om våtmarksobjekt som har:

• anlagts med ersättning för icke-produktiva investeringar
• ingått i motsvarande avtal under tidigare programperioder och har skötts enligt villkoren
• liten våtmark eller översvämningsåker som under den tidigare programperioden ingått i avtalet om skötsel av mångfald i naturen och landskapet
• Anlagts med annan finansiering och som uppfyller kraven för icke-produktiva investeringar

Areal för vilka avtal inte kan ingås

Areal som inte godkänns till avtalet

• skötsel av bevattningsbassänger som saknar vattenvårds- eller mångfaldsvärde
• sådan skötsel av området, där målet är att ändra området till en sjö eller tjärn
• objekt där belastningen från avrinningsvattnet i huvudsak kan anses härstamma annanstans ifrån än jordbruket
• före detta torvmyrar där rörflen har odlats.

6. Skötselplan

Stödsökande ska bifoga till avtalsansökan en skötselplan för avtalsområdet, i vilken de årliga skötselåtgärderna i området specificeras basskiftesvis samt tidtabellen för åtgärderna. Avtalet grundar sig på en skötselplan som godkänts av NTM-centralen och som stödsökanden förbinder sig att genomföra under hela avtalsperioden.

I skötselplanen ska man ange:

1. En allmän beskrivning för det planerade projektet och planer för skötseln samt målen, utifrån vilka man kan bedöma områdets natur- och landskapsvärden eller betydelse för vattenskyddet inom jordbruket.
2. Huvudmålet för skötseln av våtmarken och en beskrivning av hur de planerade åtgärderna enligt objektets läge, omfattning och kvalitet främjar av målen för hela avtalet uppnås.
3. Anläggnings-, skötsel- och andra åtgärder som vidtas basskiftesvis och den årliga tidtabellen för genomförandet.
4. Utredning om dubbel finansiering. En redogörelse för åtgärder som redan omfattas av annat stöd från Europeiska unionen eller det nationella stödsystemet.
5. Krav på och begränsningar av skötseln enligt minimikraven i avtalet, om skiftet ligger på ett Natura 2000- eller skyddsområde.
6. En konstruktionsritning av objektet. Anvisningar för att göra konstruktionsritning
7. Vid behov en utredning om med vilka förebyggande åtgärder man strävar efter att minska det eventuella hotet om stora rovdjur på de basskiften som avtalet gäller, om skötselformen är betesgång för vissa skiften som avtalet gäller.

Forststyrelsens eller NTM-centralens åtgärds- eller arbetsobjektsplan kan också godkännas som skötselplan. Man kan få rådgivning som stöds av EU:s landsbygdsfond för att låta göra upp en skötselplan.

7. Skötselåtgärder i avtalsområdet

Med skötselåtgärder som antecknats i skötselplanen bevarar eller främjar natur- eller landskapsvärden som är mer värdefulla än normalt i avtalsområdet. Åtgärderna ska basera sig på den lokala naturens förutsättningar.

Skötselåtgärderna som vidtas på avtalsområdet ska antecknas i en skötseldagbok allteftersom åtgärderna vidtas, eller så ska uppgifterna antecknas i de basskiftesspecifika anteckningarna.

Skötselåtgärderna ska inledas på varje basskifte som ingår i miljöavtalet under det första avtalsåret, om den godkända planen inte förutsätter något annat.

Åtgärder för skötsel

Åtgärder för skötsel av arealen som är föremål för avtalet ska främja en minskad belastning som orsakas av jordbruket på vattendragen, dämpa klimatförändringen som en torvåker som har ändrats om till en våtmark, eller förbättra mångfalden i livsmiljöerna i ett jordbruksområde som har en ensidig natur eller främja vilt-, fiskeri- eller kräfthushållningen.

Åtgärder för skötsel av våtmarker som främjar vattenskyddet och den biologiska mångfalden inom jordbruket

Våtmarker som främjar vattenskyddet inom jordbruket bromsar upp vattenflödet och främjar kvarhållningen av näringsämnen. Funktionerna hos en våtmark som främjar jordbruksnaturens mångfald gynnar artrikedomen i våtmarkerna och kan främja hotade arter eller vara till nytta för ett närliggande Natura 2000-område eller annat skyddsområde.

De årliga skötselåtgärderna för våtmarker kan vara:

• avlägsnande av slam vid behov.
• avlägsnande och tillförsel av eventuella kemiska fällningsmedel.
• anläggning av bottendammar.
• åtgärder för skötsel av dammanläggningar och fåror.
• uppföljning av vattenståndet samt.
• Slåtter av växtligheten i kantområden invid våtmarken eller fåran, bortförsel av växtresterna och andra motsvarande åtgärder Slåtterrester får tas till vara.

Skötselåtgärder för våtmarker som förebygger växthusgasutsläpp

Skötselåtgärderna för fåror som återställts i naturtillstånd och fåror i två nivåer är:

• skötsel av bottendammarnas skick.
• underhåll av erosionsskydd och andra konstruktioner som bromsar vattenflödet.
• att säkerställa en fungerande vattenledningsförmågan hos fåran och översvämningsområdena.
• skötsel av växtligheten i fårans kantområden.
• att hålla översvämningsplatåerna öppna.

Skötselåtgärder i översvämningsområdena är:

• avlägsnande av växtlighet vid behov.
• avlägsnande av jordmaterial som sedimenterats på området.
• Slåtter av växtligheten i kantområden invid våtmarken eller fåran, bortförsel av växtresterna och andra motsvarande åtgärder

Skötselåtgärder för att restaurera torvåkrar är:

• kontroll av vattenståndet och att hålla den på en tillräcklig höjd för att förhindra växthusgasutsläpp som orsakas av nedbrytning av torv, ombesörjande av dammkonstruktioner samt skötsel av eventuella kantområden, slåtter av vegetationen i kantområdena, bortförsel av växtavfall och andra motsvarande åtgärder.
• Vattenhushållningen i ett skötselobjekt för våtmarker som gäller torvåkrar har ändrats så, att ytan för grundvattennivån permanent stiger till en nivå som effektivt förebygger nedbrytning av torv.

Avtalsområdet får betas om det inte stör den biologiska mångfalden eller vattenvården. Om området betas ska markytan hållas täckt av växtlighet. Effektiverad bekämpning av främmande arter kan ingå i skötselåtgärder för våtmarker.

Växtskyddsmedel får inte användas på avtalsområdet. Skötselåtgärderna får inte orsaka olägenheter för utrotningshotade arter eller naturtyper, försämrad torrläggningssituation i de odlade områdena eller annan motsvarande olägenhet utanför åtgärdsområdet.

Skötselåtgärderna som genomförs ska antecknas separat i skötselplanen, om

• området ligger i ett Natura-område*
• det finns en förekomstplats för en hotad växt- eller djurart i området**
• det finns en förekomstplats för en strikt skyddad djurart i området***
• det finns särskilda arter eller naturtyper i området****

*naturvårdslagen 9/2023, 33 §
** naturvårdslagen 9/2023, 6., 7. ja 8. kap.
***Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, arter som förtecknats i bilaga 2, 4 och 5.
****Arter, hotade arter eller livsmiljöer som finns förtecknade i bilaga 1 till Rådets direktiv 79/409/EEG

8. Krav på miniminivå

Avtalsskiftena är områden utanför jordbruksmark.

Om ett basskifte som ingår i avtalet är beläget på ett skyddsområde, ska som krav på miniminivå följa beslut som fattats med

• stöd av 34, 37 och 38 § i naturvårdslagen (9/2023), skyddsbeslut som fattats med stöd av 47 och 48 §, skyddsbeslut beträffande fåglar som fattats med stöd av 49, 51 och 79 §
• 12 och 15 § i statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden.

Eventuella begränsningar i skötseln som kommer från dessa krav ska nämnas i skötselplanen.

9. Administrativt kontrollbesök

NTM-centralen gör ett administrativt kontrollbesök, dvs. en terrängbesitningen, för de basskiften som avtalet gäller. Terrängbesiktningen görs senast under den andra växtperioden för avtalet.

Vid terrängbesiktningen granskas

• lämpligheten hos basskiften som söks till avtalet, arealer och platsbundna fotografier tas av avtalsskiftena.
• att skötselåtgärderna är tillräckliga för att uppnå avtalets mål.

På basis av kontrollen kan arealerna för basskiften i avtalet ändras. Om det vid terrängbesiktningen upptäcks en areal som inte duger för avtalet, ritar NTM-centralens handläggare arealen rätt och stöden som eventuellt betalats ut för den areal som inte är stödberättigat i avtalet återkrävs. Vid terrängbesiktningen kan basskiften avlägsnas eller deras areal minskas eller ökas. Under kontrollåret betalas ersättning till avtalsskiftet enligt den areal som godkänts i terrängbesiktningen. Den godkända arealen syns i Viputjänsten på följande års stödansökan. Om arealen av basskiftet växer vid Terrängbesiktningen betalas ersättning till den större arealen från och med följande år. Resultatet av terrängbesiktningen skickas till stödsökanden.

10. Tillsyn och påföljder

För att kontrollera att avtalsvillkoren iakttas har myndigheterna rätt att utföra administrativa kontrollbesök och kontroller på gården. Ersättningstagaren är skyldig att lägga fram alla handlingar som hänför sig till ersättningen och även i övrigt bistå vid inspektionen för den myndighet som utför tillsynen. För detta fås ingen ersättning.

Ersättningen kan sänkas eller lämnas obetald om Europeiska unionens lagstiftning eller den nationella lagstiftningen förutsätter det, eller om den som ansöker om ersättning har underlåtit att iaktta de ersättningsvillkor som grundar sig på avtalet. Beloppet av avdraget påverkas av hur allvarlig, omfattande, långvarig och upprepad försummelsen av ersättningsvillkoren är.

Om det vid tillsynen konstateras att ersättningstagaren inte har iakttagit avtalsvillkoren eller villkoren för villkorligheten eller om det finns fel i de avtalsenliga arealerna, kan den miljöersättning som betalas till ersättningstagaren minskas på det sätt som föreskrivs separat.

Ett nytt miljöavtal kan inte ingås om det vid tillsynen har konstaterats att ersättningstagaren väsentligt har underlåtit att iaktta ersättningsvillkoren som grundar sig på ett motsvarande avtal, under de två avtalsår som föregår ansökan om ersättning.

11. Överföring av avtal

Avtalet kan överföras:

• genom att överföra hela avtalet, t.ex. på grund av att innehavet av hela gården överförs.
• genom att dela avtalet, varvid en del av avtalsskiftena överförs till en annan person.

Om hela gårdsbruksenheten överförs till en annan person under avtalets giltighetstid, kan mottagaren fortsätta avtalet under dess återstående giltighetstid om mottagaren uppfyller avtalsvillkoren.

Överföring av avtalet ska sökas inom 15 arbetsdagar från överföringen av ägande- eller besittningsrätten genom att lämna in blankett 160 till NTM-centralen.

12. Ändringar i avtalets areal

Arealen som omfattas av avtalet kan ändras under avtalsperioden på basis av tillsyn, ett administrativt kontrollbesök, uppdatering av åkerskiftesregistret eller en ansökan av ersättningstagaren.

Minskad avtalsareal

Avtalets areal kan minska utan återkrav om

• Besittningen av avtalsområdet överförs på en annan stödsökande och om arealen som omfattas av avtalet inte sjunker under minimiarealen om 0,30 hektar efter minskningen.
• skötseln enligt avtalsvillkoren inte längre fortsätter, men arealen förblir i stödsökandens besittning.
• det är fråga om force majeure eller en exceptionell omständighet.

Ökad avtalsareal

Till avtalet kan man årligen lägga till ytor som lämpar sig för avtalet, om anslagssituationen i statsbudgeten tillåter det. Livsmedelsverket meddelar årligen om det är möjligt att ansöka om tilläggsarealer i samband med ansökan om åkerstöd. En utökning av arealen måste vara ändamålsenlig med tanke på genomförandet av avtalet. Tilläggsarealen kontrolleras vid ett administrativt kontrollbesök. Du kan ansöka om att öka arealen i Viputjänsten. Du måste bilda egna basskiften av tilläggsarealen.

13. Ändring av avtalet

De avtalsenliga åtgärderna kan vid behov preciseras under avtalets giltighetstid för att målen för avtalet inte ska äventyras.

Ändring av åtgärderna i avtalet kan sökas hos NTM-centralen innan nästa ansökningstid för åkerstöd går ut.

Om betesgång som antecknats i skötselplanen inte är möjlig på grund av naturförhållanden, force majeure eller olägenheter som orsakas för naturvärdena i avtalsområdet, ska stödsökande skriftligen ansöka om byte av skötselåtgärden separat hos NTM-centralen.

Omprövning kan begäras av NTM-centralens beslut om precisering av avtalet.

14. Stödsökandens anmälningsskyldighet och förvaring av handlingar

Sökanden ska utan dröjsmål underrätta den NTM-centralen som beviljat ersättningen om en förändring i förhållandena för ersättningstagaren eller för den verksamhet som stöds, om dessa kan påverka ersättningsbeloppet eller leda till att ersättningen återkrävs eller dras in. Ändringen kan till exempel vara försäljning eller utarrendering av en hel gård eller en del av den till en annan jordbrukare.

Stödsökande är skyldig att uppge riktiga och tillräckliga uppgifter om förutsättningarna för beviljande och utbetalning av ersättningen till den NTM-central som beviljar ersättningen.

Stödsökanden ska bevara anteckningar och intyg som hänför sig till villkoren för ersättningen i minst fyra år efter avtalsperiodens utgång.

15. Att frånträda avtalet

Man kan frånträda ett miljöavtal utan återkrav, om

• arealen som omfattas av miljöavtalet minskar under minimiarealen till följd av att avtalet överförs.
• orsaken till att avtalet frånträds är force majeure eller en exceptionell omständighet. Stödsökande ska skriftligen lägga fram tillräckliga bevis för force majeure. Till exempel i fråga om sjukpension är ett sådant läkarutlåtande om sökandens hälsotillstånd.

Anmälan om att frånträda avtalet, liksom anmälan om att frånträda avtalet på grund av force majeure, ska göras skriftligen till NTM-centralen före avtalet frånträds och vid force majeure utan dröjsmål, och senast inom 15 arbetsdagar från det att stödsökande eller stödsökandes rättsinnehavare har möjlighet att göra den anmälan som avses här.

Fall där en årlig avgift inte har sökts anses som frånträdande av avtalet, men dessa leder till återkrav.

Ett nytt miljöavtal ingås inte om ersättningstagaren har frånträtt motsvarande avtal under avtalsperioden och två år inte har förflutit från att ersättningstagaren avstod från avtalet.

Ett nytt miljöavtal kan inte ingås om det vid tillsynen har konstaterats att ersättningstagaren väsentligt har underlåtit att iaktta ersättningsvillkoren som grundar sig på ett motsvarande avtal, under de två avtalsår som föregår ansökan om ersättning.

16. Hävning av avtalet och återkrav av utbetald ersättning

NTM-centralen kan häva avtalet om stödsökande som ingått avtalet har hemlighållit en omständighet som väsentligt påverkar ingåendet av avtalet eller lämnat felaktig information om en sådan omständighet. Avtalet kan också hävas om innehavaren av avtalet bryter mot avtalsvillkoren. Om ett miljöavtal hävs, ska den ersättning som betalats med stöd av avtalet återkrävas för hela avtalsperioden.

En ersättning som betalats ut felaktigt eller utan grund återkrävs om

• förutsättningarna för beviljande eller utbetalning av ersättningen inte har uppfyllts;
• det vid ett administrativt kontrollbesök upptäcks en areal som är odugligt för avtalet;
• ersättningstagaren inte har iakttagit villkoren för ersättningen;
• ersättningstagaren har lämnat en sådan felaktig eller bristfällig uppgift som väsentligt har inverkat på beviljandet eller utbetalningen av ersättningen;
• ersättningstagaren vägrar att bistå vid granskningen eller
• Europeiska unionens lagstiftning kräver detta.

Den myndighet som beviljat ersättningen beslutar om återkrav av stödet.

På ett belopp som betalats utan grund eller till ett för stort belopp kan ränta uppbäras enligt 42 § i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd  (1334/2022). På beloppet som återkrävs betalas en årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) 4 §. Räntan beräknas på basis av den tid som börjar 60 dagar från den tidpunkt då beslutet om återkrav fattades och slutar vid den tidpunkt då fordran betalas, eller om fordran dras av från en post som ska betalas senare, vid den tidpunkt då avdraget görs.

Indrivningen verkställs i den ordning som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

17. Lämnande av uppgifter och stödets offentlighet

Den behöriga myndigheten eller Livsmedelsverket har rätt att av stödmottagaren få de utredningar och övervakningsuppgifter som behövs för övervakningen av stöden och bedömningen av deras inverkan.

Dessutom förutsätter EU-lagstiftningen att medlemsstaterna i söktjänsten publicerar uppgifter om stöd som betalats ur Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, inklusive uppgifter om privatpersoners stöd. Närmare information om hur uppgifterna lämnas och om stödens offentlighet finns i Ansökningsguide om åkerstöd i kapitlet Registeruppgifternas offentlighet och utlämnande av dem.

18. Oöverstigliga hinder

Mer information om oöverstigliga hinder finns i Ansökningsguide om åkerstöd i kapitlet Force majeure och exceptionella omständigheter efter stödansökan.

På grund av force majeure kan ansökan förhindras eller ansökan om betalning för avtalet minska under avtalsperioden. En fritt formulerad skriftlig anmälan om force majeure ska lämnas in till NTM-centralen inom 15 arbetsdagar från det att det har varit möjligt att lämna in den.

Om orsaken till att avtalet frånträds är ett fall av force majeure, återkrävs inte ersättningen.

19. Ändringssökande

Stödsökande kan söka ändring i avtals- och stödbeslutet genom att lämna ett skriftligt rättelseyrkande till den NTM-central som fattat beslutet inom 30 dagar från delgivandet av beslutet.