Förbindelsevillkor för miljöersättning 2024

↵ Ansökningsguide om åkerstöd

Miljöförbindelsen är en femårig förbindelse som innehåller gårdsspecifika och skiftesspecifika åtgärder.

Ersättning betalas ut för kostnader och intäktsförluster som följer av att dessa åtgärder följs.

Ersättningsbeloppet och villkoren kan ändras under förbindelseperioden om ändringar i EU-lagstiftningen, förhindrande av överlappande betalning eller ändringar i kraven på miniminivå kräver det. Om du inte godkänner ändringarna kan du frånträda förbindelsen utan återkrav.

1. Ansökan om förbindelse och utbetalning

Du kan ansöka om miljöförbindelse och utbetalning av miljöersättning för 2024 i Viputjänsten i ansökan om åkerstöd. Läs mer i Ansökninsguide om åkerstöd om allmänna frågor i anslutning till ansökan om stöd i kapitlet Ansökan om åkerstöd.

Förbindelseperiodens längd är fem år och förbindelsetiden 1.5.2024–30.4.2029. Ansök om utbetalning av ersättning årligen. Förbindelseårets tidsperiod är 1.5–30.4.

Den som ansöker om miljöförbindelse ska

• vara aktiv jordbruka
• vara minst 18 år (eller maken/makan ska vara det) senast 31.12.2023*
• följa kraven på villkorlighet
• bedriva jordbruksverksamhet på jordbruksmark.

*Om du är under 18 år kan du ansöka om förbindelse om du har ingått äktenskap, idkar jordbruk som samägare tillsammans med din förälder eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet. Om man ansöker om förbindelsen som sammanslutning eller bolag ska minst en jordbrukare, medlem, delägare eller bolagsman vara minst 18 år senast 31.12.2023. Åldersvillkoret gäller inte offentliga samfund.

Krav som gäller arealen:

• Den sökande ska inneha minst fem hektar ersättningsberättigande skiften (minst en hektar trädgårdsväxter).
• En förbindelse ska ingås för hela den ersättningsberättigande areal som den sökande besitter, men arealen kan ändras mellan förbindelseåren.

2. Miljöförbindelsearealen och ändringar i den under den 5-åriga förbindelseperioden

2.1 Miljöförbindelseareal

Miljöförbindelsearealen är all ersättningsberättigande areal som du har uppgett i ansökan om åkerstöd. Läs mer om ersättningsberättigande areal i ansökningsguiden för åkerstöd under punkten Ersättningsberättigande basskifte.

För att du ska kunna ingå en miljöförbindelse måste du ha minst fem hektar ersättningsberättigande areal i din besittning. Vid odling av trädgårdsväxter ska arealen vara minst en hektar.

Din förbindelse förblir i kraft även om beloppet för den ersättningsberättigande areal som du besitter ändras under förbindelseperioden. Ökning av den ersättningsberättigande arealen regleras årligen genom statsrådets förordning.

2.2 Miljöförbindelsens upphörande

Din förbindelse upphör utan påföljder i följande fall:

• Den ersättningsberättigande arealen på din gård minskar till mindre än fem hektar på grund av att besittningen överförs
• Din areal för trädgårdsväxter minskar till mindre än en hektar
• Förbindelseperioden fortsätter efter en förbindelseperiod på fem år, men du förbinder dig inte längre att fortsätta förbindelsen.
• Du kan inte följa villkoren i miljöförbindelsen på grund av force majeure.

Lämna in en fritt formulerad skriftlig anmälan om force majeure med tillhörande bevis till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet inom 15 vardagar från det att det har varit möjligt att lämna in den. Force majeure kan gälla enbart ansökan om årlig betalning eller vidtagande av åtgärder, det vill säga en förbindelse behöver inte avslutas om man inte ansöker om betalning ett visst år eller åtgärden inte genomförs på grund av force majeure.

Om du avstår från förbindelsen före utgången av den femåriga förbindelseperioden utan ovan nämnda orsaker, återkrävs ersättningen fram till början av förbindelseperioden.

Ersättningen återkrävs för förbindelseperioden även i de fall då arealen underskrider minimigränsen av annat skäl än att arealen inte längre är i din besittning.

2.3 Överföring av miljöförbindelse

Du kan överföra din miljöförbindelse eller dela den med en annan stödsökande. Den som fortsätter förbindelsen behöver inte fortsätta med de åtgärder som du har vidtagit. Den som fortsätter förbindelsen ska ansöka om överföring av förbindelsen inom 15 vardagar från överföringen av besittningen. Överföringen kan sökas på Livsmedelsverkets blankett 160.

2.4 Förvägrande av miljöförbindelse och betalning

En förbindelse behöver inte godkännas och ersättning beviljas till exempel om den som ansöker om ersättning har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter, hemlighållit omständigheter som väsentligt inverkar på ingåendet av förbindelsen eller inte iakttar villkoren i förbindelsen. En förbindelse kan lämnas utan godkännande och ersättning inte beviljas även i det fall då jordbrukaren vidtar åtgärder som gäller förändringar i besittningen av åkern eller andra motsvarande åtgärder vars uppenbara syfte är att kringgå förutsättningarna för beviljande av ersättning eller undvika att uppfylla villkoren för beviljande av ersättning.

En förbindelse godkänns inte om du har avstått från en motsvarande förbindelse under de två föregående åren.

Miljöersättning som betalats ut på basis av förbindelsen återkrävs för hela förbindelseperioden, om de villkor enligt vilka ersättning har beviljats inte alls har uppfyllts under hela förbindelseperioden.

3. Miljöförbindelsens åtgärder

Miljöförbindelsens gårdsspecifika åtgärd består av de allmänna kraven på gårdsspecifika åtgärder och gårdsspecifika valfria åtgärder.

Du kan välja miljöförbindelsens skiftesspecifika åtgärder, när du har avgett en miljöförbindelse och samtidigt förbundit dig att genomföra den gårdsspecifika åtgärden. Du kan välja önskat antal skiftesspecifika åtgärder, men det är inte obligatoriskt att välja dem.

Varje åtgärd i en miljöförbindelse innehåller krav på miniminivå. De är krav på villkorlighet eller andra förordningar som ligger till grund för åtgärderna. Ersättning betalas ut för åtgärder som överskrider dem. Kraven på miniminivå anges separat för varje åtgärd. Åtgärderna medför också påföljder om du inte följer kraven på miniminivå.

3.1 Gårdsspecifik åtgärd i miljöförbindelsen

Följ alla tre allmänna krav på gårdsspecifika åtgärder på alla dina ersättningsberättigande basskiften.

Allmänna krav för den gårdsspecifika åtgärden i miljöförbindelsen är

• markkartering
• skiftesspecifika anteckningar
• klimat- och miljöplan.

Välj dessutom årligen två gårdsspecifika valfria åtgärder:

1. Klimat- och miljöutbildning
2. Fleråriga mångfaldsremsor
3. Markövervakning
4. Organiska näringsämnen
5. Pollinerarnas näringsväxter
6. Precisionsodlingsmetoder
7. Applikationer för uppföljning och identifiering av växtskadegörare och växtsjukdomar.

Du kan byta de gårdsspecifika valfria åtgärder du genomför årligen med undantag av åtgärden fleråriga mångfaldsremsor. När du har valt åtgärden fleråriga mångfaldsremsor ska du följa den till slutet av förbindelseperioden.

3.2 Allmänna krav för den gårdsspecifika åtgärden

Markkartering

På ersättningsberättigande basskiften ska en markkartering vara i kraft, om den växt som ska anmälas på basskiftet kan gödslas enligt villkoren. Undantaget för att markkarteringen kan utföras senast före utgången av första förbindelseåret finns inte mera.

Ett undantag är att markkarteringen ska vara i kraft senast före utgången av förbindelseåret i följande fall.

• Om du inte tidigare har förbundit dig till miljöförbindelsen
• Om du får nya ersättningsberättigande skiften i din besittning före utgången av det första förbindelseåret.
• Om det ersättningsberättigande skiftets areal ökar under förbindelseåret så att den provtagningsmängd som krävs på skiftet ökar
• Om du under 2023 anlägger en skyddszon eller en mångfaldsväxt.

Växter för vilka marktraktering inte krävs enligt miljöersättningen, eftersom gödsling inte är tillåten:

• trädor
• naturvårdsvall
• miljösystemets gröngödslingsvall
• miljöavtalsarealer
• skyddsremsa (angiven som växtkod)
• icke odlat.

Växter för vilka markkartering krävs under anläggningsåret (gödsling tillåten endast under anläggningsåret):

• skyddszon
• mångfaldsväxter.

Gör markkarteringen i ett ackrediterat laboratorium med fem års mellanrum

Gör undersökningen i ett laboratorium som är specialiserat på jordanalyser. Om du använder linjeprovtagning, ta och låt göra en markkartering med tre års mellanrum. Resultaten från de nya markkarteringarna ska vara tillgängliga före följande gödslingsomgång.

Se till att din markkartering är i kraft. Om analysresultatet föråldras på hösten, ta nya jordprover samma höst och ta dem till analys. Om analysresultatet föråldras på våren, ta jordproverna så fort det är möjligt att ta dem och skicka dem till analys. Resultaten ska vara tillgängliga innan du gödslar.

Av skiftets markkartering ska det framgå både vilket datum proverna anlände för analys och vilket datum analysen gjordes. Av markkarteringen ska dessutom följande framgå om skiftet:

• jordart
• mullhalt
• surhet
• konduktivitet
• utbytbart kalcium
• lättlöslig fosfor
• utbytbart kalium
• utbytbart magnesium.

Sammanställ jordprov från flera delprov

Varje prov som ingår i markkarteringen ska bestå av minst sju delprov. Ta det antal prover per skifte som anges i tabell 1. Ta proverna så att de ger en jämn representation av hela skiftet och ta dem från hela bearbetningsskiktets djup. Ge basskiftessignum till proverna. Om basskiftets ersättningsberättigande areal ökar, observera kraven i tabell 1.

Tabell 1 Antal prover som krävs.

Observera dock att du enligt kraven på villkorlighet ska ha en uppgift om skiftets jordart och bördighetsklass som utretts i laboratorium redan före gödslingen. Fosforgödsling kan också göras genom att använda bördighetsklass 6 om det inte finns någon analys. Jordarten ska alltid utredas i ett laboratorium.

Skiftesspecifika anteckningar

För skiftesspecifika anteckningar om bas- och jordbruksskiften. Av de skiftesspecifika anteckningarna ska följande framgå

• skiftets signum och areal
• växter som såtts på skiftet
• gödsling
• kalkning
• bearbetning
• användning av bevattning
• dikning
• observerade sjukdomar och skadedjur
• använda växtskyddsmedel och växtskyddsmetoder
• andra motsvarande åtgärder som hänför sig till odling och annan markanvändning på skiftet.

Klimat- och miljöplan.

Gör under det andra eller tredje förbindelseåret upp en gårdsspecifik miljö- och klimatplan där gårdens miljöutmaningar och utvecklingsmöjligheter kartläggs. Det kan handla om

• vattenskydd inom jordbruket
• förbättring av jordmånens växttillstånd
• begränsning av klimatförändringen
• anpassning till klimatförändringen
• luftvård
• energi
• bevarande och främjande av jordbruksnaturens mångfald.

3.3 Gårdsspecifika valfria åtgärder

Välj årligen två gårdsspecifika åtgärder bland följande alternativ:

1. Klimat- och miljöutbildning
2. Fleråriga mångfaldsremsor
3. Markövervakning
4. Organiska näringsämnen
5. Pollinerarnas näringsväxter
6. Precisionsodlingsmetoder
7. Applikationer för uppföljning och identifiering av växtskadegörare och växtsjukdomar.

1. Klimat- och miljöutbildning

Om du väljer åtgärden klimat- och miljöutbildning ska du eller en person som är delaktig i gården genomgå någon av de fem nedan nämnda utbildningarna under förbindelseåret senast 30.4. Du kan endast genomföra utbildningen som webbutbildning. Till webbutbildningen kommer man via Viputjänsten, så du behöver e-tjänsträttigheter till Viputjänsten. Du kan välja åtgärden varje förbindelseår, men du kan inte genomföra samma utbildning två gånger.

I ansökan om åkerstöd räcker det att du väljer åtgärden. Du behöver inte ange i vårens ansökan om åkerstöd vilken av utbildningarna du genomför. Möjligheten att genomföra utbildningarna öppnas årligen vid en tidpunkt som meddelas senare.

Utbildningarna är följande:

1. kolbindning på åkermark och markens växtskick
2. minskning av växthusgasutsläppen och anpassning till klimatförändringen på gården
3. främjande av jordbruksnaturens mångfald
4. vattenskydd på gården
5. metoder för integrerad bekämpning.

2. Fleråriga mångfaldsremsor

Om du väljer åtgärden fleråriga mångfaldsremsor, bevara eller grunda ett i genomsnitt tre meter brett flerårigt vall- och ängsbestånd på alla kanter av minst två basskiften. Åtgärden är flerårig. Det innebär att om du väljer åtgärden för dina skiften ett visst år måste du välja åtgärden för samma skiften varje år till slutet av förbindelseperioden. Om du inte kan välja åtgärden för samma skiften följande år gör du valet för två andra skiften med ettåriga produktionsväxter. Om du inte har två basskiften på vilka det odlas ettåriga produktionsväxter kan du välja någon annan valfri åtgärd.

Du kan anmäla åtgärden endast för ett basskifte där du odlar ettåriga produktionsväxter. Skiftet ska vara minst 0,5 hektar stort. Skiftet får inte ligga invid ett vattendrag eller omfattas av kravet på skyddsremsa. I Viputjänsten ser du vilka basskiften som uppfyller villkoren.

Du kan också anmäla mångfaldsremsa för skiften i gemensamt bruk. Då ska alla innehavare av ett skifte för gemensamt bruk anmäla en ettårig produktionsväxt på basskiftet, annars kan ingen anmäla basskiftet för åtgärden. Ett basskifte lämpar sig för åtgärden för alla, om alla anmäler enbart ettåriga produktionsväxter på basskiftet. 

Låt inte mångfaldsremsan växa igen. Gödsla inte och använd inte växtskyddsmedel på remsan. Om växtligheten skadas, anlägg den på nytt så fort förhållandena tillåter det.

3. Markövervakning

Om du väljer åtgärden för markövervakning ska du låta göra antingen A) en omfattande jordanalys eller B) en analys av kvalitetsfaktorerna för åkerjorden med markskanningsutrustning på minst två basskiften på över 0,5 hektar på din gård.

Om du vill välja åtgärden under flera år kan du antingen ta prover från två skiften varje år eller låta göra analyser för flera förbindelseår på en gång. Du kan till exempel anmäla åtgärden under de följande fem åren om du låter göra en analys av tio skiften under det första året. Det behöver inte vara olika skiften varje år. Du kan också genomföra åtgärden så att du får reda på vilken förändring som skett på skiftet. Då kan du uppfylla kravet genom att upprepa provtagningen på samma skiften under det senare förbindelseåret. Skiftena för vilka du anmäler åtgärden ska vara i din besittning.

A) Omfattande jordanalys

Av analysen ska den totala kolmängden och mängden organiskt material på basskiftet framgå. Dessutom ska det på skiftet göras en undersökning som beskriver jordens växtkraft eller näringstillstånd, som till exempel beskriver något av följande på skiftet:

• markens mikrobiologiska aktivitet
• katjonbyteskapacitet
• vattenhållningskapacitet
• lagrade näringsämnen
• reservnäringsämnen
• spårämnen.

Ta prover av skiftena enligt anvisningarna under punkten Markkarteringar. Du kan ta prover efter förbindelsetidens början, det vill säga från 1.5. Leverera proverna till laboratoriet senast 30.11. det år du valt åtgärden.

Ta proverna på samma sätt som för markkartering. Det räcker med ett prov per basskifte.

B) Analys av åkermarkens kvalitetsfaktorer med markskanningsutrustning

Skanningen ska göras med en anordning som mäter jordmånens egenskaper som påverkar växternas tillväxt och i realtid producerar visuell information om skiftets interna variation som kan kombineras med geografisk information.

Utrustningen ska mäta i realtid med hjälp av sensorer och geodata samt kombinera jordmånens egenskaper som påverkar växternas tillväxt och producera visuell information om skiftets interna variation.

Resultaten av den utförda analysen ska kalibreras för det undersökta skiftet med hjälp av jordprover.

Gör analysen senast 30.11. det år du valt åtgärden.

4. Organiska näringsämnen

Du kan välja en åtgärd om något av följande villkor uppfylls:

1. Du separerar minst 25 kubikmeter gödselfraktioner med en separator.
2. Du separerar minst 25 kubikmeter torrsubstans från vätskefraktionen med en metod för sedimentering av slam som utnyttjar tyngdkraften.
3. Du hanterar minst 25 kubikmeter gödsel som uppkommit i din jordbruksverksamhet i en biogasanläggning.
4. Du överlåter minst 25 kubikmeter gödsel från jordbruksverksamheten till gårdsbruksenheter som själva producerar sammanlagt mindre än 25 kubikmeter gödsel per år.
5. Du levererar minst 25 kubikmeter vallväxtlighet till en biogasanläggning.
   • Du kan leverera vallväxtlighet till en biogasanläggning utanför gården, men kravet uppfylls också om du har en egen biogasanläggning eller om du är delägare i en anläggning dit du levererar vall.

Anteckna mängden material för separeringen av gödsel och sedimenteringsmetoden för slam i de skiftesspecifika anteckningarna. Det ska finnas ett kvitto, ett avtal eller någon annan handling över överlåtelsen eller behandlingen av gödseln och över det vallväxtbestånd som levererats senast 30.11.

5. Pollinerarnas näringsväxter

Du kan välja pollinerarnas näringsväxter om du vid ansökan om åkerstöd anmäler pollinerarnas näringsväxter som odlas för skördeproduktion till minst två basskiften. Basskiftena ska vara på minst 0,5 hektar och/eller ska det på basskiftet finnas ett jordbruksskifte på minst 1,00 hektar. Ange en näringsväxt för pollinerare på alla jordbruksskiften på basskiftet eller minst för ett jordbruksskifte som är 1,00 hektar. I Viputjänsten ser du vilka basskiften som uppfyller villkoren.

Du kan också anmäla åtgärden pollinerarnas näringsväxter för ett skifte i gemensamt bruk. Då ska alla innehavare av ett skifte i gemensamt bruk anmäla enbart näringsväxter för pollinerare på basskiftet, annars kan ingen anmäla basskiftet för åtgärden. Ett basskifte lämpar sig för åtgärden för alla, om alla anmäler enbart näringsväxter för pollinerare på basskiftet. På ett skifte i gemensamt bruk uppfylls villkoren om det anmäls ett jordbruksskifte på 1,00 ha för åtgärden, då behöver inte den övriga arealen anmälas med näringsväxter för pollinerare.

Du kan använda gödselmedel och växtskyddsmedel på arealen.

6. Precisionsodlingsmetoder

Om du väljer åtgärden precissionsodlingsmetoder ska du på din gård under förbindelseåret använda precissionsodlingsmetoder i ett eller flera arbetsskeden. Du kan genomföra metoden själv eller använda en entreprenör (punkterna A–D). Metoden behöver inte användas på gårdens alla skiften.

Anteckna principerna för hur den utrustning du använder fungerar i skiftesanteckningarna. Om du använder en entreprenör ska du ha entreprenörens kvittering eller kvitto senast 30.11 det år du ansöker om ersättning för åtgärden. Utskrifter av metoderna A och D ska förvaras eller användningen av metoden ska kunna utredas på annat sätt.

Metoderna för precisionsodling är:

1. Automatik som baserar sig på platsspecifik avbildning och som gör platsanpassad placering och spridning av produktionsinsatser möjlig. Avbildningen kan utföras med hjälp av satellit, flygbild, realtidssensor, kamera eller zonkartläggning av åkern.
2. En växtskyddsspruta eller gödselspridare med skiftesspecifik automatik som gör det möjligt att förhindra överlappande spridning av växtskyddsmedel eller gödselmedel i växtbeståndet.
3. En harv som utnyttjar optik vid mekanisk bekämpning av ogräs.
4. Mätning av skördenivån för skördetröskor och självgående exakthackar baserad på geografisk information.
5. En traktor eller arbetsmaskin som minst är utrustad med körautomatik som väljer och behåller körlinjen utan förare. Villkoren för denna metod kan inte uppfyllas med en entreprenörs traktor eller arbetsmaskin. En utrustning som du besitter fungerar för att uppfylla villkoret (exempelvis leasingavtalsutrustning eller samägd utrustning).

7. Applikationer för uppföljning och identifiering av växtskadegörare och växtsjukdomar.

Om du väljer en åtgärd ska du använda en interaktiv applikation som fungerar med en dator eller mobil enhet och med vilken du kan identifiera ogräs, växtsjukdomar eller växtskadegörare och följa upp situationen för växtsjukdomar och växtskadegörare på gården under växtperioden.

Applikationen kan vara en applikation som stöder beslutsfattandet om växtskydd för flera eller enskilda produktionsväxter. Applikationen ska vara tillgänglig under hela växtperioden. Användningen av applikationen ska dokumenteras till exempel med skärmdumpar. Ta det antal skärmdumpar som behövs för att använda applikationen, utifrån vilka man kan konstatera att uppföljning av växten eller växterna har gjorts.  Visa skriftligen att du använder applikationen på det sätt som nämns ovan senast den 30.11.

Som produktionsgrödor räknas alla odlade produktionsgrödor inklusive produktionsvallar.

3.4. Krav på miniminivå för den gårdsspecifika åtgärden

För bok över användningen av växtskyddsmedel och iaktta de allmänna principerna för integrerad bekämpning vid användning av växtskyddsmedel.

Anteckna i de skiftesspecifika anteckningarna vilket växtskyddsmedel du använder, mängden och när du använde det. Anteckna också i anteckningarna vilken växtsjukdom, vilka skadedjur eller vilka ogräs som du observerade som du bekämpade

För bok över användningen av gödselmedel. Anteckna i de skiftesspecifika anteckningarna typen av eller namnet på det gödselmedel du använder, spridningsmängden, näringshalterna för kväve och fosfor, tidpunkten för gödslingen, tidpunkten då fosforutjämningen inleds, uppgifter om tidigare skördenivåer som används för justering av skördenivån och skördenivån under gödslingsåret.

3.5 Skiftesspecifika åtgärder

Du kan välja en eller flera skiftesspecifika åtgärder för basskiften eller växtskiften på din gård. Du är inte tvungen att välja någon skiftesspecifik åtgärd.

Kom ihåg att välja alla skiftesspecifika åtgärder som du kommer att genomföra redan i vårens ansökan om åkerstöd. Välj också de åtgärder för vilka du anmäler arealer först i höstanmälan.

Skiftesspecifika åtgärder är:

1. jordförbättrings- och saneringsväxter
2. fånggrödor
3. främjande av cirkulär ekonomi
4. skyddszoner
5. vallar på torvåkrar
6. hantering av avrinningsvatten (reglerbar dränering och återanvändning av dräneringsvatten)
7. alternativt växtskydd för trädgårdsväxter
8. fågelåkrar.

Du kan byta de åtgärder du anmält på skiftena årligen. Ett undantag är åtgärderna skyddszoner, vallar på torvåkrar och hantering av avrinningsvatten. Du måste utföra de nämnda åtgärder på samma areal ända till förbindelseperiodens slut. Om du inte utför de åtgärden du förbundit dig till, återkrävs den betalda ersättningen ända till början av förbindelseperioden. Inget återkrav görs om det skifte du uppgett för åtgärden tas ur din besittning eller tas ur jordbruksanvändning eller om du avstår från att genomföra åtgärden efter den femåriga förbindelseperioden under eventuella år av förlängning av förbindelsen.

1. Jordförbättrings- och saneringsväxter

Du kan anmäla jordförbättringsväxter eller saneringsväxter på skiften där det året innan har odlats ettåriga produktionsväxter. Du kan inte odla jordförbättringsväxter som bottengröda för en skördegröda. Du ser föregående års ettåriga produktionsväxters arealer på kartnivån i Viputjänsten.

För åtgärden kan ersättning betalas ut för högst 20 procent av den ersättningsberättigande arealen.

Så jordförbättrings- och saneringsväxter på våren. Du får slå eller krossa växtligheten och utnyttja den. Du får bearbeta ner växtligheten i marken två månader efter sådden.

För jordförbättrings- och saneringsväxter gäller följande villkor:

• Växterna får gödslas.
• Växterna ska sås på våren och växtligheten får bearbetas ner i marken två månader efter sådden.
• Växtligheten kan slås eller krossas under växtperioden och den får utnyttjas.
• Användning av växtskyddsmedel är tillåtet på växtligheten och den får avslutas kemiskt.
• Du kan anlägga följande års växtlighet med saneringsgröda.
• Andra växter än de uppräknade kan inte ingå i blandningen eller som bottengröda.

Krav på miniminivå för jordförbättrings- och saneringsväxter

Du får inte bränna stubb på jordbruksmark.

2. Fånggrödor

Du kan anmäla fånggrödor för en areal som odlas med en ettårig produktionsväxt. För åtgärden kan ersättning betalas ut för högst 30 procent av den ersättningsberättigande arealen.

Så fånggrödan senast 15.8. Du kan så fånggrödan som bottengröda i samband med sådden eller när spannmålen har gått i brodd.

Gödsling: Du kan gödsla fånggrödan enligt den odlingsväxt du anmält. Du får inte gödsla fånggrödan separat efter att odlingsväxten har skördats.

Avsluta

• Du får avsluta växtligheten med växtskyddsmedel tidigast 15.9.
• Du kan bearbeta växtligheten tidigast 1.10.
• Det är tillåtet att avsluta och bearbeta skiftet tidigare om en höstsådd skördeväxt sås på skiftet.
• Fånggrödans växtperiod ska vara minst sex veckor.
• Du kan anlägga följande års växtlighet med fånggröda.

Krav på miniminivå för fånggrödor

Kravet på växtföljd i villkorlighetskraven påverkar betalningen för fånggrödan. Observera följande villkor:

• Om du väljer åtgärden fånggrödor ska du följa kravet på växtföljd i villkorligheten.
• På 33 procent av de skiften för vilka det år 2023 har anmälts en ettårig odlingsväxt ska andra grödor odlas år 2024.
• Alla åkerarealer som odlats med ettåriga växter år 2023 beaktas. Även för arealer som kommit i din besittning ska de ettåriga odlingsväxterna som odlades 2023 beaktas
• Viputjänsten uppmärksammar om kravet på växtföljd inte uppfylls.

Exempel:

På gården finns 2024 50 hektar åker som 2023 har odlats med ettåriga odlingsväxter.  Jordbrukaren meddelar åtgärden fånggröda för något skifte (arealen har ingen betydelse).

• • Arealen eller en del av den kan ha varit i någon annans besittning 2023
  • På odlingsarealen för ettåriga växter år 2023 ska det år 2024 odlas någon annan odlingsväxt än år 2023 på minst 16,5 hektar (= 50 ha x 0,33).

3. Främjande av cirkulär ekonomi

Om du väljer åtgärden för att främjande av cirkulär ekonomi, följ något av följande villkor på skiftet:

1. Sprid flytgödsel, urin, vätskefraktion från flytgödsel eller flytande organisk gödsel med placeringsanordningar eller myllningsutrustning på åkerskiftet.
2. Tillsätt organiskt material med en torrsubstanshalt på minst 20 procent på åkerskiftet. Med organiskt material avses:
• organiska gödselmedel
• organiska jordförbättringsmedel
• blandningar av organiska gödselmedel och organiska jordförbättringsmedel

Du kan dock få ersättning för torrgödsel från den egna gården som sprids som organiskt ämne, om ämnet har återvunnits via en biogasanläggning. I annat fall betalas ingen ersättning för torrgödsel från den egna gården.

För åtgärden kan ersättning betalas ut för högst 80 procent av den ersättningsberättigande arealen.

Placera flytgödseln och motsvarande ämnen i åkern med en anordning som skär en fåra i ytan och tappar ut eller sprutar ut flytgödsel i fåran. Du kan också använda myllningsutrustning som är kopplad till en arbetsmaskin som sprider ämnen.

Minimimängder/Minimimängd gödsel eller gödselmedel som godkänts för åtgärden

• Mängden ämnen som sprids med utrustning som placerar eller myllar in ska vara minst 15 kubikmeter per hektar.
• För organiskt material med en torrsubstanshalt på minst 20 procent ska spridningsmängden vara minst 10 kubikmeter per hektar. (bifoga uppgifter om torrsubstanshalten till höstanmälan)
• Mängden ämnen som innehåller en hög näringshalt och vars fosforhalt är minst 3 kilogram per kubikmeter, ska ha en spridningsmängd på minst 5 kubikmeter per hektar. (bifoga uppgifter om fosforhalten till höstanmälan)

Du kan endast ange ett av ovan nämnda spridningssätt för samma areal.

Krav på miniminivå för främjande av cirkulär ekonomi

• För bok över användningen av gödselmedel som innehåller fosfor. Anteckna i de skiftesspecifika anteckningarna typen av eller namnet på det gödselmedel du använder, spridningsmängden, näringshalten av fosfor, tidpunkten för gödslingen, tidpunkten då fosforutjämningen inleds och uppgifter om tidigare skördenivåer som används för justering av skördenivån.
• Kontrollera att mängden kväve eller fosfor i det ämne du sprider inte överskrider de tillåtna gödslingsnivåerna (kg/ha).
• Sprid ut gödselmedlen på åkern så att det inte rinner ut i vattendrag och så att det inte finns risk för att marken packas.
• Sprid inte gödsel och organiska gödselfabrikat på åkern under perioden 1.11–31.3.
• Sprid inte ut gödselmedel på snötäckt, tjälfrusen eller vattenmättad mark.
• Bearbeta gödsel och organiska gödselfabrikat som spridits ut på åkern inom ett dygn från spridningen, med undantag av spridning i växtbeståndet med slangspridare eller bredspridning.
• Sprid stallgödsel och organiskt gödselmedel på arealer som hålls täckta av växtlighet efter den 15 september endast genom placering.
• Lämna en 5 m bred ogödslad skyddsremsa längs vattendragen. Bearbeta dessutom åkern inom ett dygn om du sprider gödsel eller organiska gödselfabrikat genom ytspridning på följande sträcka på 5 m.
• Sprid flytgödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat endast genom att placera dem om lutningen på åkern eller en del av den är över 15 procent.

4. Skyddszoner

Anlägg en skyddszon med flerårig vallväxtlighet. En skyddszon behöver dock inte anläggas separat, om det tidigare har anlagts flerårig vallväxtlighet på skiftet.

Du kan välja åtgärden för ett jordbruksskifte endast under förbindelseperiodens första eller andra år. Bevara och sköt skyddszonen enligt villkoren under hela förbindelseperioden. Skyddszonen har ingen minimibredd.

Miljöersättningen som betalats för en skyddszon återkrävs om du under förbindelsetiden anmäler något annat än skyddszon på skyddszonsarealen och skiftet förblir i din besittning.

Skyddszonens läge

Skyddszonen kan vara belägen i ett grundvattenområde eller Natura-område. Om nämnda arealer finns på basskiftet kan hela basskiftet vara skyddszon.

Skyddszonen kan dessutom vara belägen invid ett vattendrag eller i kanten av ett våtmarksområde, om en del av basskiftet ligger högst 10 meter från vattendraget eller våtmarken. Då kan det vid kanten av basskiftet finnas en skyddszon på 50 meter där vattendraget ligger högst 10 meter från basskiftet. Dessutom kan en skyddszon vara belägen vid havsstrand, på översvämningsområde eller på ett skifte som är mycket erosionskänsligt och ligger högst 20 meter från vattendrag.  Om ett basskifte på det sätt som nämnts delvis lämpar sig som en areal för skyddszon, betraktas det i sin helhet som skyddszon, om

• skiftet är mindre än en hektar stort eller
• minst 50 procent av skiftet utgörs av areal som lämpar sig som skyddszon.

Dessutom kan ett skifte i sin helhet vara skyddszon om det gränsar till vattendrag vilkets ekologiska tillstånd är dåligt eller försvarligt, eller skiftet är beläget vid havsstrand, på översvämnings-, grundvatten- eller Naturaområde eller om det är mycket erosionskänsligt och ligger högst 20 meter från vattendrag.

I Viputjänstens kartskikt anges i vilket fall som helst för vilket område du kan få ersättning för skyddszonen. Du får ingen ersättning för areal som överskrider arealen på kartskiktet för skyddszonen. Den areal som anmälts som skyddszon och som överskrider skyddszonsarealen är man dock inte skyldig att bevara som skyddszon.

Växtlighet i skyddszonen

På skyddszonen ska det finnas flerårig vallväxtlighet. För växtligheten gäller följande villkor:

• Tidigare anlagd vallväxtlighet duger som skyddszon
• Du kan gödsla växtligheten i samband med att den anläggs.
• Om du anlägger ett växtbestånd i skyddssäd ska det göras redan under föregående växtperiod.
• Du får inte bearbeta eller gödsla skyddszonen efter anläggningen. Villkoret gäller inte situationer då ett skadat växtbestånd måste förnyas.
• Du kan på arealen endast använda växtskyddsmedel för att bekämpa flyghavre eller svåra ogräs med vindspridning.
• När växtbeståndet på skyddszonen åldras får det ha flera arter än när det anlagts.

Slåtter och bärgning

Slå och bärga växtligheten i skyddszonen årligen senast 15.9. Växtligheten på fåror i två nivåer ska slås och bärgas minst en gång under förbindelseperioden. Ta hänsyn till vilda fåglars och däggdjurs levnadsförhållanden vid slåtter. Bärga den slagna växtmassan på skyddszonen. Du kan utnyttja växtmassan, men hantera och lagra den så att vattenskyddsmålen för skyddszonen inte äventyras. Du får inte transportera växtmassan till skogs eller på impediment.

Du kan använda skyddszonen som betesmark om det inte orsakar erosion, den biologiska mångfalden inte äventyras och du kan genomföra det utan tillskottsfoder samt att det inte finns något hinder som har med vattenskyddet att göra.

Enbart betesgång räcker för att uppfylla bärgningskravet, om skörden genom detta kan bärgas i sin helhet senast 31.8.

Förnyande av växtligheten

Växtligheten på skyddszonen och därtill hörande fåror i två nivåer måste förnyas om

• växtlighetens förmåga att producera växtmassa försämras avsevärt.
• växtlighetens förmåga att binda erosionsmaterial och näringsämnen försämras avsevärt.
• det på skiftet börjar växa mer än i liten mån annan växtlighet än sådan som är typisk för åkermark.
• växtligheten i skyddszonen skadas eller förstörs under vintern, på grund av bekämpning av flyghavre, på grund av kortvariga åtgärder som förbättrar vattenhushållningen eller av andra motsvarande orsaker.

Anlägg ny vallväxtlighet så fort förhållandena tillåter det. Om växtligheten har förstörts utanför växtperioden, anlägg den på nytt följande vår. Anteckna i de skiftesspecifika anteckningarna uppgifter om växtbeståndets förstörelse, bekämpning av flyghavre eller svåra ogräs med vindspridning samt anläggning av nytt växtbestånd och orsaken till detta.

Åtgärder enligt villkoren behöver inte vidtas eller leder inte till återkrav, om avvikelsen från villkoren beror på vattenskyddsåtgärder i vattendraget intill skyddszonen.

Krav på miniminivå för skyddszoner

• Släpp inte eller led inte ut ämnen i grundvattnet som kan förstöra grundvattnets kvalitet.
• Följ fridlysningsbestämmelserna för skyddsområdet enligt naturvårdslagen.
• Följ fridlysningsbestämmelserna för ett skyddsområde som hör till Natura 2000-nätverket enligt naturvårdslagen.
• Bearbeta, gödsla eller använd inte växtskyddsmedel på ett skifte vid ett vattendrag på en minst 3 meter bred skyddsremsa som är täckt av växtlighet.

5. Vallar på torvåkrar

Anlägg för hela förbindelseperioden flerårig vallväxtlighet på ett basskifte som helt och hållet består av torvmark. Vallväxtlighet behöver dock inte anläggas separat, om flerårig vallväxtlighet tidigare har anlagts på skiftet. Du kan välja åtgärden för ett jordbruksskifte endast under förbindelseperiodens första eller andra år. Miljöersättningen som betalats för en vall på torvåkrar återkrävs om du under förbindelsetiden anmäler något annat för arealen än en vall och skiftet förblir i din besittning.

Torvmark som är lämplig för åtgärden ska konstateras på basis av markkarteringen.

• Du ska i din användning ha en markkartering senast 30.9. under den växtperioden när du första gången väljer åtgärden vallar på torvåker
• Jordarten som konstateras i markkarteringen ska vara någon typ av torvmark, det vill säga ordet torv ska nämnas i jordartens namn. Andra jordarter får inte vara nämnda i analysen.

Iaktta följande villkor för växtligheten och bärgning av den:

• Säkerställ vallväxtlighetens kvalitet och skördeproduktionsförmåga under hela förbindelseperioden.
• Du får förnya vallen under förbindelseperioden endast utan bearbetning.
• Du får gödsla växtligheten.
• Du får inte använda växtskyddsmedel på arealen.
• Bärga skörden årligen senast 15.9.
• Slå växtligheten så att fåglarnas häckning eller däggdjurens ungar inte äventyras.
• Slå från mitten mot kanterna.
• Du kan använda skiftet som betesmark om vallväxtligheten inte förstörs.
• Enbart betesgång räcker för att uppfylla bärgningskravet, om det gör att skörden genom detta kan bärgas i sin helhet senast 31.8.

Du kan utföra följande på vall på torvåkrar

• täckdikning
• kalkning
• grävning och rensning av utfallsdiken
• andra motsvarande kortvariga åtgärder som förbättrar markstrukturen och vattenhushållningen.

Så växtlighet, som har skadats eller förstörts i samband med ovan nämnda åtgärder, omedelbart på nytt med vall- eller gräsväxter. Om växtligheten har förstörts utanför växtperioden, anlägg den på nytt följande vår.

Krav på miniminivå för vallar på torvåkrar

• Du kan plöja permanent gräsmark på torvmark högst en gång vart fjärde år. Detta villkor träder i kraft för första gången 2025.
• Håll minst 33 % av åkerns och de permanenta växternas sammanlagda areal täckt av växtlighet under tiden 31.10–15.3.

6. Hantering av avrinningsvatten

åtgärden för hantering av avrinningsvatten förbinder du dig att med hjälp av att reglera mängden avrinningsvatten som rinner från åkern antingen med reglerbar dränering eller med ett system för återvinning av underbevattnings- eller dräneringssystem.

Dräneringssystemet ska vara byggt innan början av förbindelseåret.

Du kan välja ovan nämnda åtgärder för ett basskifte om något av följande tre villkor uppfylls:

1. Skiftet ligger på område för sura sulfatjordar.
• Ett basskifte är sur sulfatjord, om det i ett prov som tagits på 0,5–1,5 meters djup på skiftet i laboratorium utan inkubation har fastställts ett pH som är under 4,5 eller det pH som uppmätts efter en inkubation på högst 16 veckor är under 4,0.
• Skiftets surhet ska verifieras utifrån laboratoriets jordanalys. Se anvisningen i förbindelsevillkoren under Markkartering.
• Om Geologiska forskningscentralen har tagit ett prov från skiftet och utifrån det konstaterat att skiftet är sur sulfatjord eller sannolikt sur sulfatjord, behövs ingen separat analys. Dessa basskiften visas på kartan i Viputjänsten.
2. Skiftets jordart är torv.
• Skiftets jordart ska konstateras på basis av markkarteringen. Kontrollera provtagningsfrekvensen i anvisningen för Markkartering. Jordarten som konstateras i markkarteringen ska vara någon typ av torvmark, det vill säga ordet torv ska nämnas i jordartens namn. Andra jordarter får inte vara nämnda i analysen.
3. På basskiftets areal har det under åtminstone ett år mellan 2015 och 2022 funnits en åtgärd för hantering av avrinningsvatten.
• Den anmälda åtgärden behöver inte vara densamma som den tidigare anmälda åtgärden för skiftet.
• Du kan anmäla en åtgärd för ett större basskifte om den ersättningsberättigande arealen på ett skifte som tidigare omfattats av åtgärden har ökat, förutsatt att den utökade arealen har samma dikessystem.

Du ska i din användning ha en markkartering senast 30.9. under den växtperioden när du första gången väljer åtgärden för hantering av avrinningsvatten.

Du ska i din användning ha en dikeskarta över det reglerade dräneringssystemet senast 30.9. för den areal du ansöker om ersättning för. Av kartan ska dikesystemets areal och reglerbrunnarnas placering framgå. Kartor över dikessystem fås från täckdikningsföreningen på adressen salaojayhdistys.fi.

A) Reglerbar dränering

Genomför justering av vattennivån på ett skifte med reglerbar dränering genom att höja eller sänka dämningshöjden i reglerbrunnar som installerats i uppsamlingsdike eller med andra uppdämningsanordningar.

Följande ska beaktas vid uppdämning

• jordens bärighet för så- och skördemaskiner
• fuktens lagring i åkern på våren
• ombesörjande av växternas vattenhushållning
• ökning av lagervolymen före störtregn och höstregn samt vårens smältvatten för att förhindra urlakning av näringsämnen.

När du inte utför odlingsåtgärder på åkern, använd en dämningshöjd som höjer grundvattennivån så högt som möjligt på skiftet och genom det bromsa upp nedbrytningen av torv eller utsläppen av sulfatjord.

Se till att i regleringen av vattenståndet ha en ändamålsenlig vattenhushållning för odlingsväxterna och ett tillräckligt lagringsutrymme för vårens smältvatten, så att näringsämnena inte urlakas. Se till att avleda eventuellt extra vatten och se till att anordningarna för uppdämning är i skick. Hantera uppdämningen enligt väder- och växtförhållanden samt i enlighet med odlingsåtgärderna. Dra också nytta av väderprognoserna.

För skiftesspecifika anteckningar om genomförandet av åtgärden. Ange reglerings-, skötsel- och underhållsåtgärder samt tidpunkterna för dem.

B) Återanvändning av dräneringsvatten

Vid underbevattning ska åkerområdets vattenhushållning regleras på ett övergripande sätt med hjälp av bevattning och föreskriven dränering via täckdikesnät.

Vid återanvändning av dräneringsvatten ska avrinningsvattnet från åkerområdet lagras i en separat bassäng som samlar avrinningsvatten under avrinningen på våren och störtregn, varifrån det under en torr period leds tillbaka till åkern som bevattningsvatten. Bassängen ska ha tillräckligt stor volym.

Led bevattningsvatten till dikesnätet genom pumpning från naturvatten eller med hjälp av tyngdkraften. Du kan leda bevattningsvattnet till täckdikesnätet antingen i dikessystemets övre eller nedre ända. Dämm upp vattnet med hjälp av reglerbrunnar eller andra anordningar för uppdämning i områdets dräneringsdikesnät, där det absorberas i marken. Ta hänsyn till väder- och växtförhållanden samt odlingsåtgärderna när bevattningsvattnet leds till området. Vid återvinning av avrinningsvatten ska vatten från en lagringsplats för extra vatten eller en separat lagringsbassäng ledas till åkerområdet med hjälp av ett underbevattningssystem med hänsyn till väder- och växtförhållanden samt odlingsåtgärder.

Gör skiftesvisa anteckningar om genomförandet. Ange reglerings-, skötsel- och underhållsåtgärder samt tidpunkterna för dem. 

Justera dämningshöjden på lämpligt sätt och se till att eventuellt extra vatten leds bort och att anordningarna är i gott skick. Målet är odlingsåtgärder och en så hög grundvattennivå som möjligt, där man har tagit hänsyn till den lagringsvolym som vårens smältvatten kräver.

Justera dämningshöjden på lämpligt sätt och se till att eventuellt extra vatten leds bort och att anordningarna är i gott skick. Målet är odlingsåtgärder och en så hög grundvattennivå som möjligt, där man har tagit hänsyn till den lagringsvolym som vårens smältvatten kräver.

Minimikrav för hantering av avrinningsvatten

• Kontrollera om du måste ha tillstånd för att ta bevattningsvatten. Följ tillståndsvillkoren.

7. Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

Om du väljer alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter ska du genomföra någon av de biologiska eller mekaniska växtskyddsmetoderna på din gård. Du kan välja olika metoder för olika jordbruksskiften och byta dem årligen. Åtgärden behöver inte genomföras varje år. Gör skiftesspecifika anteckningar om kontroll och bekämpning av växtlighet eller växtskadegörare samt visa vid behov upp ett inköpskvitto på anskaffningen av vissa preparat eller entreprenadarbetet. Du kan endast få ersättning enligt metoden i punkt F för ekoarealen.

Gör upp en plan för alternativt växtskydd per skifte och växt senast 31.5. 

Av planen ska det framgå:

• vilken alternativ växtskyddsmetod du tänker använda för varje växtart och skifte
• en beskrivning av vilka hjälpmedel för uppföljning du tänker använda på skiftet för att följa upp behovet av en alternativ växtskyddsmetod och vilket resultat det ger
• situationer där en alternativ växtskyddsmetod kan kompletteras med andra metoder (exempelvis kemiska växtskyddsmedel).
• Användningen av andra metoder ska bygga på en tillräckligt lång uppföljning av den alternativa metodens effekt och på ett konstaterat kompletteringsbehov. Uppföljningen och kompletteringsbehovet ska antecknas i skiftesbokföringen.

Alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter är följande:

A) Användning av mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids mekaniskt vid bekämpning av växtsjukdomar eller skadedjur

• Du kan använda metoden för bär, frukt och grönsaker för vilka det finns ett mikrobiologiskt preparat som sprids mekaniskt som är godkänt i Finland och för vilket växtens skadegörare har godkänts som användningsändamål.
• Skaffa mikrobiologiska preparat för varje förbindelseår
• Anteckna vilken metod som används i förhandsplanen och följ upp visuellt hur metoden genomförs. Använd artspecifika uppföljningsverktyg och anteckna uppföljningsresultaten i skiftesanteckningarna.
• Användning av kemiska växtskyddsmedel är tillåten endast med vissa undantag. Användningen av växtskyddsmedel ska bygga på en förhandsplan och uppföljningsobservationer eller på rådgivarens utlåtande.

B) Organisk eller biologiskt nedbrytbar marktäckning under växtperioden för ettåriga växter

• Du kan använda metoden för att bekämpa ogräs i bär, frukt och grönsaker.
• Täckningen ska vara på plats senast 30.6. För växter som kräver förfrukt samt salladsväxter, kinakål, blomkål eller broccoli är tidsfristen 31.7. Ha kvar täckningen ända fram till skörden.
• Täckningen av en rad ska täcka minst 90 procent av ytan.
• Täck växten i raderna med halm, strö, klippt gräs, biologiskt nedbrytbar film, täckpapper eller annat organiskt material som inte är skadligt för jorden.
• Du får inte använda växtskyddsmedel för att bekämpa ogräs på de områden där du genomför åtgärden. Vid behov kan du bekämpa ogräs mekaniskt.
• Följ upp hur metoden genomförs genom att kontrollera förekomsten av ogräs och anteckna uppföljningsresultaten i skiftesanteckningarna.

C) Insektnät

• Du kan använda metoden på grönsaker och bär mot skadeinsekter som flyger.
• Använd nät avsedda för insektsbekämpning.
• Anteckna i förhandsplanen vilka målskadegörarna är och under vilken period de förekommer när insektnät används.
• Utanför den period då skadedjuren förekommer kan du också använda växtskyddsmedel på arealen, om det i förhandsplanen finns grunder för detta och uppföljningsobservationerna eller rådgivarens observationer kräver det.
• Följ upp metoden visuellt och anteckna uppföljningsresultaten i skiftesanteckningarna.

D) Användning av mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids av pollinerande insekter i bekämpningen av växtsjukdomar

• Du kan använda metoden för bär och frukter för vilka det i Finland finns ett godkänt mikrobiologiskt preparat för bekämpning av växtsjukdomar.
• Skaffa mikrobiologiska preparat varje förbindelseår
• På gården ska det finnas minst två bikupor per hektar under blomningstiden på spridningsområdet för pollinerande insekter eller ett tillräckligt antal bon för andra pollinerande insekter (för humlor 6–9 bon/hektar)
• I insektsbona för pollinerare ska det finnas en lämplig spridningsanordning för växtskyddsmedel samt separata utgångs- och ingångsöppningar för pollinerande insekter.
• Följ upp metoden visuellt och anteckna uppföljningsresultaten i skiftesanteckningarna.
• Användning av kemiska växtskyddsmedel är tillåten endast i undantagsfall. Användningen av växtskyddsmedel ska bygga på en förhandsplan och uppföljningsobservationer eller på rådgivarens utlåtande.

E) Användning av makroorganismpreparat vid bekämpning av växtskadegörare

• Du kan använda metoden för bär och frukt för vilka det finns ett mikroorganismpreparat som är godkänt i Finland och för vilket växtens skadeorganismer har godkänts som användningsändamål.
• Skaffa makroorganismer för varje förbindelseår.
• Anteckna metoden i förhandsplanen och följ upp den visuellt med lupp eller mikroskop. Skriv ner uppföljningsresultaten i skiftesanteckningarna.
• Under bekämpningsorganismernas verksamhetstid får du inte använda växtskyddsmedel som är skadliga för bekämpningsorganismerna på skiftet.

F) Organisk eller biologiskt nedbrytbar marktäckning eller gräs som ska klippas under växtperioden för fleråriga växter.

• Du kan använda metoden för att bekämpa ogräs i bär och frukt.
• Täckningen ska vara på plats senast 30.6. För växter som kräver förfrukt är tidsfristen 31.7. Ha kvar täckningen under hela växtperioden fram till skörden.
• Täckningen av en rad eller radavståndet ska täcka minst 90 procent av ytan.
• Du kan täcka arealerna
  • i växtraderna med halm, strö, klippt gräs, biologiskt nedbrytbar film, täckpapper eller annat organiskt material som inte är skadligt för marken
  • genom att anlägga gräs som klipps mellan raderna eller på raderna och mellanrummen mellan raderna alternativt en blomremsa som slås efter blomningen. Växtligheten ska vara täckande senast vid skördetiden.  Håll växtligheten kort genom att klippa den tillräckligt ofta.
• Du får inte använda kemiska växtskyddsmedel för att bekämpa ogräs på de områden där du genomför åtgärden. Vid behov kan du bekämpa ogräs mekaniskt.
• Följ upp hur metoden genomförs genom att kontrollera förekomsten av ogräs och anteckna uppföljningsresultaten i skiftesanteckningarna.

Krav på miniminivå för alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

• För bok över användningen av växtskyddsmedel Använd växtskyddsmedel på ett ändamålsenligt sätt.
• Behandla och lagra växtskyddsmedel samt förstör förpackningar och rester på vederbörligt sätt
• Testa att en tidigare använd eller ny spruta fungerar enligt villkoren.
  • Fram till slutet av 2020 görs det med 5 års mellanrum. Om sprutan till exempel har testats 31.12.2020 ska sprutan testas på nytt senast 31.12.2025.
  • Från och med början av 2021 ska den testas med 3 års mellanrum. Om sprutan till exempel har testats 1.1.2021 är testningen i kraft i tre år och nästa test ska göras senast 1.1.2024.
• Avlägg växtskyddsmedelsexamen vart femte år om du sprider växtskyddsmedel.

Tabell 2.Bekämpningsmetoder vid en skiftesspecifik åtgärd som gäller alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter

8. Fågelåkrar

Som fågelåkrar kan du ange basskiften som har identifierats som viktiga rast- och födoplatser för tranor, gäss eller svanar under flyttperioden. Som fågelåkrar kan du år 2024 ange basskiften för vilka NTM-centralen under åren 2017–2022 minst två gånger har betalat ersättning för skördeskador som orsakats av fridlysta arter.

En separat areal som uppges som fågelåker ska vara minst 10 hektar. Arealen kan bestå av ett eller flera bas- eller jordbruksskiften som du besitter och som ligger inom en radie på mindre än två kilometer från varandra. Det kan finnas flera separata arealer. De basskiften som lämpar sig som fågelåkrar presenteras i Viputjänstens kartnivå och som en förteckning över basskiften under valet av åtgärden. En förteckning över basskiften för ett separat område syns inte om det separata området är mindre än 10 hektar.

Odla produktionsväxter på den areal du angett som fågelåkrar. Odla så att du kan producera en normal skörd. Det är tillåtet att bärga en marknadsduglig skörd på skiftet även om fåglarna skulle ha utnyttjat arealen. Det är också möjligt att bärga skörden normalt från ett skifte som inte skadats.

Du kan år 2024 få ersättning för en areal som angetts som fågelåker om fåglarna utnyttjar produktionsgrödan på arealen, oberoende av vilken växt som anmälts i ansökan om åkerstöd. Till exempel en vall som utnyttjats på våren eller höstspannmål sådd på hösten, berättigar till ersättning. En fånggröda räknas inte som en produktionsgröda och är inte berättigad till ersättning om fåglarna utnyttjar den på hösten.

Fåglarna måste få vila och äta ostört på den areal du anmält. Odlingsåtgärderna på skiftet ska planeras och genomföras utan att störa fåglarna. Fåglarnas ankomst till skiftet får inte förhindras på förhand och att avsiktligt störa dem är inte tillåtet.

För att du ska kunna få ersättning, måste du på skiftet, eller en del av det, som du angett som fågelåker kunna observera tydliga skador på grund av att fågelflockarna rastar eller söker föda. En skada ger rätt till ersättning 2024, oberoende av om skadan har inträffat under vår- eller höstflyttningen eller under någon annan tid av växtperioden.  Ta med hjälp av Vipumobilen flera fotografier av åkrarna och av eventuella fåglar som flockar sig på skiftet samt skador som skett på grund av att fågelflockarna rastar och fåglarnas födointag.

Du kan få ersättning för högst 50 procent av den ersättningsberättigande arealen på din gård. Ange i höstanmälan de slutliga arealer där du har konstaterat skador orsakade av fåglar och bifoga de fotografier du tagit med Vipumobilen till anmälan. Den skadade areal som ska anmälas kan vara mindre än den areal som angetts i ansökan om åkerstöd (minst 0,05 ha).

Krav på miniminivå för fågelåkrar

• Riskera inte genom dina åtgärder skyddet av ett område på jordbruksmarken som ingår i naturskyddsprogrammet.
• Följ fridlysningsbestämmelserna för skyddsområdet enligt naturvårdslagen.
• Försvaga inte andra förekomstplatser som är viktiga med tanke på särskilt skyddade fågelarter.
• Försvaga inte de fågelarter som utgör grunden för valet till Natura 2000-nätverket eller deras livsmiljöer.
• Anmäl åtgärder som avsevärt kan försämra naturvärden som ligger till grund för skyddet av ett område som hör till nätverket Natura 2000 till NTM-centralen.

4. Ersättningens belopp

Tabell 3:Gårdsspecifika åtgärder: miljöersättningens belopp €/hektar.

Tabell 4. Skiftesspecifika åtgärder: miljöersättningens belopp €/hektar.

Begränsningar för utbetalning av ersättning

Bilden nedan visar begränsningarna i anslutning till de åtgärder som valts inom ramen för miljöförbindelsen och även för andra stöd inom stödsystemet. Förklaringar till markeringarna finns i tabellen och under tabellen.

Notera om fågelåkrar: Du kan år 2024 få ersättning för en areal som angetts som fågelåker om fåglarna utnyttjar produktionsgrödan på arealen, oberoende av vilken växt som anmälts i ansökan om åkerstöd. Till exempel en vall som utnyttjats på våren eller höstspannmål sådd på hösten, berättigar till ersättning. En fånggröda räknas inte som en produktionsgröda och är inte berättigad till ersättning om fåglarna utnyttjar den på hösten.

För gårdsspecifika åtgärder inom miljöersättningen betalas inte ersättning om följande växter anmälts: 

• Grönsaksland
• Träda
• Areal med vedartade energigrödor
• Annan areal med hampa än sådan som berättigar till grundläggande inkomststöd
• skyddszon
• miljösystemets gröngödslingsvall, naturvårdsvall eller mångfaldsåker.

Om du för växten anmält den skiftesspecifika åtgärden ”Jordförbättrings- och saneringsväxter”, betalas inte bidrag för specialväxter för den anmälda växten. 

Den minsta arealen per åtgärd för vilken du kan få ersättning är 0,05 hektar. Det minsta belopp som utbetalas i miljöersättning är 100 euro.

5. Höstanmälan

Ange i höstanmälan arealen för följande åtgärder inom miljöförbindelsen:

• främjande av cirkulär ekonomi
• hantering av avrinningsvatten
• fågelåkrar.

Om du har förbundit dig till åtgärden Alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter ska du anmäla de växtskyddsmedel du använder per odlingsskifte i höstanmälan.

I höstanmälan ska den arealen för växttäcke vintertid som ingår i kraven på villkorlighet anges, detta gäller alla stödsökande. Anvisningar för hur höstanmälan görs ges separat hösten 2024.

6. Beslutslista

Se kapitlet om Föreskrifter och bestämmelser 2024 i ansökningsguiden för åkerstöd.