5. Betalning av stöd 2022

5.1 Stödsökandens ban­k- och kontakt­upp­gif­ter

För­säk­ra dig om att du har uppgett rätt bank­kon­to­num­mer och kontaktuppgifter till landsbygdsnäringsmyndigheten. Man ska ha sam­ma bank­kon­to bå­de för jord­bru­kar­stöd som söks via NTM-cen­tra­ler­na och för jord­bru­kar­stöd som söks via kom­mu­ner­nas lands­bygds­nä­rings­myn­dig­he­ter. Livsmedelsverket gör inga änd­ring­ar i bank- eller kon­takt­upp­gif­ter­na. Om du är pri­mä­r od­la­re kan du med­de­la änd­ring­ar i bank- och kon­takt­upp­gif­ter i Vi­put­jäns­ten. Du kan ock­så meddela till kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het och/el­ler NTM-cen­tra­len om ändringar.

5.2 Mi­ni­mi­grän­ser­na för stöd

Den sam­man­lag­da ansökta sum­man av stöd och bi­drag som helt fi­nan­si­e­ras av EU, dvs. så kal­la­de di­rekt­stöd, mås­te över­sti­ga 200 euro per stöd­år för att di­rekt­stö­den ska be­ta­las till sö­kan­den. Di­rekt­stö­den för­teck­nas i punkt 5.6 Fi­nan­si­ell di­sci­plin och linjär minskning.

Mil­jö­er­sätt­ning, kom­pen­sa­tions­er­sätt­ning, er­sätt­ning för dju­rens väl­be­fin­nan­de och er­sätt­ning för icke-pro­duk­ti­va in­ve­ste­ring­ar be­ta­las om stö­det som ska betalas ut över­sti­ger 100 euro per var och en stöd­form.

Den ned­re grän­sen för be­lop­pet av na­tio­nel­la stöd som be­ta­las ut är 100 euro per sö­kan­de och stödform.

5.3 Be­tal­ning av stöd och pla­ne­rad tid­ta­bell

Kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het el­ler NTM-cen­tra­len fat­tar be­slut om stö­det. Livsmedelsverket be­ta­lar stö­den till stöd­ta­gar­na. Stö­den be­ta­las i re­gel i en el­ler två pos­ter.

An­ta­let går­dar som är fö­re­mål för över­vak­ning samt hur över­vak­ning­en fram­skri­der in­ver­kar på stöd­be­tal­ning­en. Stöden kan betalas först i det ske­de då över­vak­ning­ar­na i en­lig­het med för­fatt­ning­ar­na har ut­förts. Lägg märke till att stö­det till en enskild gård kan be­ta­las först ef­ter det att alla åt­gär­der som hör sam­man med över­vak­ning­en är slut­för­da för den be­rör­da går­dens del, även om be­tal­ning­en av stö­den re­dan har in­letts.

Tid­ta­bel­ler­na för be­tal­ning­en av jord­bruks­stöd är de be­tal­nings­ti­der som ad­mi­ni­stra­tio­nen ef­ter­strä­var, och inte för­fal­lo­da­gar­na. Den bakre gränsen för utbetalning av stöd som helt eller delvis finansieras av EU är den sis­ta juni det år som föl­jer på året för stö­dan­sö­kan.

Ak­tu­ell tilläggs­in­for­ma­tion om be­tal­nings­tid­ta­bel­ler­na får du på Livsmedels­ver­kets webb­plats livsmedelsverket.fi → Odlare → Stöd och finansiering → Utbetalningstidtabell.

När­ma­re in­for­ma­tion om de pre­li­mi­nä­ra be­tal­nings­tid­ta­bel­ler­na för and­ra stöd­sys­tem in­går i de se­pa­ra­ta gui­der­na om des­sa stöd.

Pantsättning av jordbrukarstöd

Som stödsökande kan du pantsätta ditt jordbrukarstöd som säkerhet för en skuld till exempel till ett kreditinstitut, ett mejeri, en lantbrukshandel eller någon annan borgenär.

Stödsökanden och borgenären ska sinsemellan ingå ett skriftligt pantsättningsavtal. Stödsökanden och borgenären beslutar sinsemellan om pantsättningsavtalet och dess innehåll.

Stödsökanden eller borgenären ska lämna in pantsättningsavtalet eller en skriftlig anmälan om pantsättning till den myndighet som behandlar stödet. Om borgenären gör anmälan, ska denne också lämna pantsättningsavtalet till myndigheten. Om du själv anmäler pantsättningen som stödsökande, kan du också lämna in en fritt formulerad anmälan. Anmälan om pantsättning ska göras skriftligen.

I anmälan om pantsättning ska anges

• uppgifter om den stödsökande som gett pantsättningen
• objektet för pantsättning, dvs. jordbrukarstöden
• det belopp för vilket pant har lämnats
• borgenärens namn
• borgenärens FO-nummer eller personbeteckning samt
• borgenärens kontonummer.

Den myndighet som behandlar stödet får inte ge råd om innehållet i pantsättningsavtalet eller om pantsättningens inverkan på andra skulder. Myndigheten ger råd om vilka uppgifter som ska läm-nas om pantsättningen för att myndigheten ska kunna dra av den pantsatta andelen av de stöd som ska betalas.

5.4 Stöd­tak

För EU-finansierade stöd har det fastställts vissa begränsningar i eurobelopp. Om dessa begränsningar har överskridits måste stödens enhetsnivå minskas. I sam­band med ut­ar­be­tan­det av stöd­kal­ky­ler bör den sö­kan­de be­ak­ta even­tu­el­la be­skär­ning­ar av stö­dets en­hets­ni­vå.

5.5 Återkrav av stöd

Den myn­dig­het som be­vil­jat stö­det kan be­stäm­ma att stö­det ska åter­krä­vas, till exempel om du har be­talts stöd utan grund el­ler till ett hög­re be­lopp än vad som kun­de ha be­vil­jats dig el­ler om du inte har följt stöd­vill­ko­ren.

Innan beslutet om återkrav fattas får du hemsänt ett brev om hörande i vilket du reserveras tillfälle att ge din utredning i ärendet och bland annat välja om stödet ska återkrävas med inbetalningskort eller genom avdrag från kommande stödbetalningar. Du kan välja avdraget, om jordbruksstöd kommer att betalas till dig under de följande 12 månaderna.

• Om avdraget inte har kunnat göras i sin helhet under de följande 12 månaderna, börjar återkravsfordran uppbäras också med inbetalningskort.
• Om återkravsfordran inte har betalats senast på förfallodagen, börjar den uppbäras också genom avdrag från stödbetalningarna

I beslutet om återkrav som skickats till dig ingår närmare information om grunderna och villkoren för återkravet.  Dröjs­måls­rän­ta en­ligt 4 § 1 mom. i rän­te­la­gen (633/1982) kan tas ut på det be­lopp som åter­krävs.

För­fa­ran­det för åter­krav be­rör så­väl na­tio­nel­la som EU:s hel- och del­fi­nan­si­e­ra­de stöd.

Be­stäm­mel­ser om åter­krav in­går i la­gen om verk­stäl­lig­het av jord­bruks­stöd (192/2013) och i EU:s rätts­ak­ter.

5.6 Finansiell disciplin och linjär minskning

Fi­nan­si­ell di­sci­plin be­står av två oli­ka de­lar. Dess syf­te är att år­li­gen sam­la in me­del för kri­ser som på­ver­kar pro­duk­tio­nen och dis­tri­bu­tio­nen av jord­bruks­pro­duk­ter. Fi­nan­si­ell di­sci­plin tilläm­pas ock­så när fi­nan­si­el­la pro­gno­ser ger vid han­den att de år­li­ga max­i­ma­la be­lop­pen av di­rek­tstöd kom­mer att över­skri­das. Om alla me­del som sam­lats in för kris­åt­gär­der än­då inte an­vänds för det­ta än­da­mål, åter­be­ta­las de oan­vän­da med­len till jord­bru­kar­na.

Fi­nan­si­ell di­sci­plin ut­förs som en pro­cen­tu­ell minsk­ning av de di­rekt­stöd som fi­nan­si­e­ras av EU. Ge­nom den fi­nan­si­el­la di­sci­pli­nen mins­kas den an­del av går­dens sam­man­lag­da be­lopp av EU-fi­nan­si­e­ra­de di­rekt­stöd som över­sti­ger 2000 euro in­nan stö­det be­ta­las ut. De förs­ta 2000 euro i det sam­man­lag­da be­lop­pet av di­rekt­stöd som be­vil­jats går­den be­rörs så­le­des inte av fi­nan­si­ell di­sci­plin. Kom­mis­sio­nen ger Eu­ro­pa­par­la­men­tet och rå­det ett för­slag till pro­cent­sats för minsk­ning­en fö­re slu­tet av mars. Den pro­cen­tu­el­la minsk­ning­en fast­ställs se­nast 1.12.2022. År 2021 var pro­cent­sat­sen cirka. 1,66.

Stö­den be­ta­las till går­den i en be­stämd ord­nings­följd. Om går­den be­ta­las fle­ra oli­ka di­rekt­stöd till ett sam­man­lagt be­lopp av mer än 2000 euro, be­ta­las stö­den i tur och ord­ning utan fi­nan­si­ell di­sci­plin tills det sam­man­lag­da be­lop­pet av di­rekt­stöd till går­den över­sti­ger 2000 euro. Det stöd­be­lopp som över­sti­ger grän­sen be­ta­las till går­den mins­kat med pro­cen­ten för fi­nan­si­ell di­sci­plin. Där­med kan en del av di­rekt­stö­den be­ta­las till går­den helt utan fi­nan­si­ell di­scip­lin och en del av di­rekt­stö­den mins­ka­de med pro­cen­ten för fi­nan­si­ell di­sci­plin, be­ro­en­de på det sam­man­lag­da be­lopp av di­rekt­stöd som be­ta­las till går­den och an­ta­let stöd­typ­er (dvs. stöd). Den fi­nan­si­el­la di­sci­pli­nen grans­kas där­med en­ligt gård och inte en­ligt stöd­typ.

Om det gemensamma taket för totalbeloppet av direktstöd per land överskrids, minskas alla direktstöd linjärt. Den linjära minskningen utförs som en procentuell beskärning innan stödet betalas ut. Den slutliga nivån på den linjära minskningen blir klar våren/sommaren 2023 före utbetalningen av direktstödens andra post. År 2021 är den procentuella minskningen cirka 0,20 och den slutliga nivån slås fast våren/sommaren 2022.

År 2022 be­rörs föl­jan­de EU-fi­nan­si­e­ra­de stöd av fi­nan­si­ell di­sci­plin och linjär minskning:

• Grund­stöd
• För­grö­nings­stöd
• Stöd till unga jord­bru­ka­re (EU)
• Bi­drag för jord­bruks­grö­dor
• Bi­drag för nöt­kre­a­tur
• Bi­drag för mjölk­kor (stöd­re­gi­on AB)
• Får- och get­bi­drag

5.7 Stöd av mindre betydelse dvs. de minimis -stöd

Med­lems­sta­ter­na ska in­for­me­ra kom­mis­sio­nen om de pla­ne­rar att be­ta­la stat­ligt stöd el­ler änd­ra på gäl­lan­de stöd­sys­tem. Om kom­mis­sio­nen kon­sta­te­rar att det av sta­ten el­ler av sta­tens me­del be­vil­ja­de stö­det inte läm­par sig för den ge­men­sam­ma mark­na­den, el­ler att ett så­dant stöd miss­bru­kas, mås­te stöd­sys­te­met av­skaf­fas el­ler änd­ras så att det bätt­re läm­par sig för den ge­men­sam­ma mark­na­den. Det finns vis­sa un­dan­tag till den­na an­mäl­nings­plikt.

Stöd av mind­re be­ty­del­se (de mi­ni­mis)

Ett un­dan­tag när det gäl­ler be­vil­jan­det av stat­ligt stöd är att stö­det be­vil­jas som stöd av mind­re be­ty­del­se (de mi­ni­mis -stöd). Det stöd­be­lopp som en stöd­ta­ga­re får är då för­sum­bart och ock­så det sam­man­lag­da be­lop­pet av det stöd som står till för­fo­gan­de är för­sum­bart i för­hål­lan­de till vär­det av jord­bruks­pro­duk­tio­nen. Inom jord­bruks­sek­torn har man be­stämt enligt författningsändring år 2019 att 20 000 euro är ett så­dant be­lopp av mind­re be­ty­del­se som var­ken in­ver­kar på med­lems­sta­ter­nas han­del el­ler sned­vri­der el­ler ho­tar sned­vri­da kon­kur­ren­sen. Pe­ri­o­den un­der vil­ken det­ta stöd­be­lopp kan be­vil­jas är tre be­skatt­nings­år. När be­skatt­nings­året väx­lar flyt­tas gransk­nings­pe­ri­o­den så att den tre be­skatt­nings­år långa pe­ri­o­den är in­ne­va­ran­de be­skatt­nings­år plus de två fö­re­gå­en­de be­skatt­nings­åren. Möj­lig­he­ten att få de mi­ni­mis -stöd för jord­bruks­sek­torn prö­vas så­le­des per gransk­nings­pe­ri­od.

De mi­ni­mis -stöd be­vil­jas ock­så an­nan­stans än inom jord­bruks­sek­torn. En­ligt kom­mis­sio­nens författningar får de mi­ni­mis -stö­den till jord­bruks­sek­torn, de mi­ni­mis -stö­den till fis­ke­ri­sek­torn och de s.k. all­män­na de mi­ni­mis -stö­den sam­man­lagt inte över­sti­ga 200 000 euro per stöd­ta­ga­re un­der gransk­nings­pe­ri­o­den, dvs. tre be­skatt­nings­år.

Som de mi­ni­mis -stöd har be­vil­jats bl.a. krisstöd, ersättningar för hjortdjursskador och trans­port­stöd för sock­er­be­ta. Om ett jord­bruks­fö­re­tag un­der in­ne­va­ran­de be­skatt­nings­år och de två fö­re­gå­en­de be­skatt­nings­åren har be­vil­jats 20 000 euro i de mi­ni­mis -stöd till sek­torn för pro­duk­tion av jord­bruks­pro­duk­ter, kan jord­bruks­fö­re­ta­get inte läng­re be­vil­jas nytt de mi­ni­mis -stöd till sek­torn för pro­duk­tion av jord­bruks­pro­duk­ter un­der gransk­nings-pe­ri­o­den. Ock­så be­vil­ja­de all­män­na de mi­ni­mis -stöd kan sät­ta gräns för be­vil­jan­det, om ett sam­man­lagt be­lopp av 200 000 euro i alla de mi­ni­mis -stöd till sam­ma sö­kan­de har upp­nåtts.

Stöd­ta­ga­rens skyl­dig­het att upp­ge de mi­ni­mis -stöd

Om en pro­du­cent ti­di­ga­re un­der på­gå­en­de be­skatt­nings­år el­ler un­der de två fö­re­gå­en­de be­skatt­nings­åren har be­vil­jats de mi­ni­mis-stöd, ska han upp­ge det i sam­band med an­sö­kan om nytt de mi­ni­mis -stöd. Av be­slu­tet om be­vil­jan­de av stöd fram­går att stö­det har be­vil­jats på de mi­ni­mis -vill­kor. Un­der­lå­tel­se att upp­ge ti­di­ga­re de mi­ni­mis -stöd kan leda till att stö­det åter­krävs med rän­ta.

För­fatt­ning­ar som på­ver­kar be­vil­jan­det av de mi­ni­mis-stöd

All­mänt de mi­ni­mis-stöd (200 000 €/ 3 be­skatt­nings­år)

• Kom­mis­sio­nens för­ord­ning (EU) 1407/2013 om tillämp­ning­en av ar­tik­lar­na 107 och 108 i för­dra­get om Eu­ro­pe­is­ka uni­o­nens funk­tions­sätt på stöd av mind­re be­ty­del­se

De mi­ni­mis-stöd för jord­bruks­pro­duk­tion (20 000 €/ 3 be­skatt­nings­år)

• Kom­mis­sio­nens för­ord­ning (EU) 1408/2013 om tillämp­ning­en av ar­tik­lar­na 107 och 108 i för­dra­get om Eu­ro­pe­is­ka uni­o­nens funk­tions­sätt på stöd av mind­re be­ty­del­se inom jord­bruks­sek­torn, ändring (EU) 2019/316

5.8. Stödsammandag

Stödsammandraget får du från jordbrukarnas webbtjänst Vipu. Sammandraget innehåller uppgifter om beloppen av jordbrukarstöd som betalts till din gård samt om eventuella återkrav, utmätningar, förpantningar och ytterligare påföljder. Du får sammandraget från menyn Gård i punkten Betalningshändelser. Uppgifterna syns i Viputjänsten genast när stödet är utbetalt.

Vid behov kan du be landsbygdsnäringsmyndigheten i din kommun om de uppgifter som ingår i stödsammandraget.

5.9 Uppgifter som anmäls till skattemyndigheten

Livsmedelsverket skickar årligen uppgifter om stödmottagarens alla händelser som rör stödbetalningar av jordbrukarstöd för året innan till Skatteförvaltningen. Anmälan till Skatteförvaltningen görs i januari påföljande år.

När du gör upp skattedeklarationen kan du använda dig av stödsammandraget i e-tjänsten Vipu.

Livsmedelsverket skickar dig separat information om de händelser som inte framgår av stödsammandraget i Vipu, men som behövs i skattedeklarationen. Sådana uppgifter är:

• återkrav som har betalats med inbetalningskort eller tagits ut genom indrivning
• för stora betalningar som återbetalats till stödtagaren
• annullerade kvittningar av stödbetalningar och återbetalningar som hänfört sig till återkrav.

Livsmedelsverket skickar uppgifterna i slutet av januari påföljande år.

5.10 Betalningen av stöd och de jordbrukspolitiska målsättningarna

I Finland grundar sig jordbrukets stödsystem på stödordningarna i samband med EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Dessa är EU:s direkta inkomststöd samt kompensationsersättning och miljöersättning som medfinansieras av EU. Dessutom främjas produktionsdjurens välbefinnande och ekologisk produktion genom EU:s stödordningar. Stödhelheten kompletteras med nationella stöd som är avsedda för de särskilda förhållanden som råder i Finland.

Jordbrukarstöd betalas från Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt av nationella medel. Medlen som betalas ingår i Europeiska unionens allmänna budget och i Finlands statsbudget. Mål har satts upp för användningen av medlen och åtgärdernas verkningsfullhet och man följer regelbundet upp vilka effekter åtgärderna har.

Livsmedelsverket fungerar som utbetalande organ för dessa medel i Finland, dvs. ansvarar för administrationen av och tillsynen över de stöd och ersättningar som finansieras ur jordbruksfonderna (Lag om Livsmedelsverket 371/2018). Livsmedelsverket sköter om att betalningarna erläggs till stödtagarna och säkerställer att rätten till stöd för utgifterna och iakttagandet av unionsbestämmelserna kontrolleras innan betalningarna godkänns.

Gå till följande 6. Råd2020 rådgivning 2022