Lantraser

Bevara lantraserna! Börja föda upp östfinsk boskap (kyyttö), västfinsk boskap, lappkor, kajanalandsfår eller till exempel finska lantrashöns!

Många av raserna har för tillfället bara ett fåtal individer eller är rentav utrotningshotade. Om du föder upp lantraser deltar du i bevarandet av våra husdjursarters genetiska mångfald.

De finländska lantraserna värdesätts runt om i världen, eftersom de har väldigt unika egenskaper. De utgör en viktig del av vår kultur- och ekonomiska historia och förtjänar att bevaras som ett led i vårt kulturarv. Lantraserna är också oersättliga när det gäller att undersöka husdjursarternas genom, inom evolutionsforskningen och många andra undersökningar som rör biologi och agrikulturvetenskap.

Hurdana är lantrasdjuren?

Lantraserna i Finland har uppkommit från husdjursraser som använts i den tidiga husdjursuppfödningen och som anpassat sig till lokala förhållanden. De utvecklades i tiden för självhushållning och småbruk, som för flera årtionden sedan övergått till jordbruk av helt annat slag. Mångfalden av lokala djurstammar, som utvecklats under tusentals år, hotar för närvarande att ersättas med ett fåtal västeuropeiska och amerikanska raser. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har över 10 procent av de lokala raserna i världen dött ut och minst en tredjedel är utrotningshotade.

Finländska lantraser är öst-, väst- och nordfinsk boskap, finskt lantrasfår, kajanalandsfår, ålandsfår, finsk lantrasget, finsk häst och finsk lantrashöna. Den finländska renen hör till den fennoskandiska renstammen. Den ursprungliga bistam som först fördes in till Finland är det nordiska bruna biet.

Av de finländska raserna har nordfinsk boskap, kajanalandsfår och ålandsfår minst antal individer. Också ett flertal fristående stammar av lantrashöns är numer sällsynta. Den ursprungliga lantrasgrisen saknas numera helt i Finland. Det fanns tidigare två typer av lantgrisar: I västra Finland en stor gris med hängöron och i östra Finland en mindre gris med upprättstående öron.

När lantraser dör ut minskar den genetiska mångfalden hos tama djurarter. Om den vilda anfadern till en domesticerad art är utdöd, som för häst och nötkreatur, går det inte längre att återfå genetiskt material från naturen. Inom animalieproduktionen behöver vi de säregenskaper och genresurser som lantraserna besitter, eftersom produktionsförhållandena stöps om i och med klimatförändringen, liksom också avelsmålsättningarna och konsumenternas behov. Bevarandet av genetiskt heterogena raser gör det också möjligt att utveckla nya raser och dra nytta av korsningsvitaliteten när man strävar efter bättre hälso- och fruktbarhetsegenskaper hos djuren.

Hur är lantraserna till nytta för din gård?

De inhemska lantraserna har flera unika egenskaper som kan förbättra produktionens lönsamhet och produktifieringen på din gård. De finländska lantraserna är också mångsidiga, vilket är en grundläggande förutsättning när det gäller framavling av raser. Till exempel lämpar sig den allsidiga finska hästen som travhäst, ridhäst och arbetshäst, vilket gör den till en av världens mångsidigaste hästraser. Lantrasfåren å sin sida är utmärkta betesdjur till exempel på vårdbiotoper, eftersom de är småvuxna, tåliga och gärna äter många olika gräsväxter och sly.

Det mångsidiga fåret

Finska lantrasfår har exceptionella fruktbarhets- och moderegenskaper och är därför en viktig genresurs för hela den globala fårhushållningen. Det finska lantrasfårets kullstorlek, dvs. antalet födda lamm, är en av de största bland fårraserna i världen. Ett får blir vanligen brunstigt på hösten, men finska lantrasfår och kajanalandsfår kan bli dräktiga också under andra årstider. Detta har en betydande ekonomisk inverkan på fårnäringens lönsamhet. Våra fårrasers ull beskrivs som en råvara av första klass som lämpar sig utmärkt för hantverksindustrin. Dessutom får man högklassiga skinn i olika färger från våra lantrasfår.

Lantraserna ger högklassiga produkter

Mjölken från öst-, väst- och nordfinsk boskap har i genomsnitt utmärkta ystningsegenskaper. I undersökningar där man har mjölkat kor av olika raser och jämfört ostutbytet av mjölken, har det visat sig att mjölken från öst-, väst- och nordfinska kor ystar sig bättre än mjölken från kor av de dominerande raserna. Lantrasmjölken ystar sig snabbare och ostmassan är fastare än för mjölk från kor av rasen ayrshire och holstein. De här resultaten kan delvis förklaras av att genvarianten kappa-kasein B, som är kopplad till god bearbetningskvalitet hos mjölk, förekommer allmänt hos lantraserna.

Mjölken från lantraser har också andra goda kvalitetsegenskaper. Preliminära undersökningar ger vid handen att ursprungsboskapens mjölk innehåller sammanlagt mer goda fettsyror än mjölken från dominerande raser. Genom utfodring kan man också påverka mjölkens fettsyrasammansättning. I undersökningen låg förhållandet mellan fettsyrorna omega-3 och omega-6 i mjölk från öst-, väst- och nordfinsk boskap närmare rekommendationerna än i mjölk från de dominerande raserna. Dessutom har man hittat höga halter oligosackarider i mjölk från öst- och västfinsk boskap. De bioaktiva oligosackariderna är en bred skara kolhydrater som fungerar probiotiskt i människans tarm och gynnar vårt immunförsvar.

Också köttet från lantrasboskap har visat sig vara högklassigt och mört. I preliminära undersökningar har det dessutom visat sig att lantraskött innehåller mer goda och mjuka fleromättade och enkelomättade fetter än kött från raserna ayrshire, holstein och aberdeen angus som ingick i jämförelsematerialet.

Lantraserna ett trumfkort för turismen

Lantraser som går på bete i ett traditionellt landsbygdslandskap väcker många resandes uppmärksamhet. Många är intresserade av lantrasernas historia och av hurdana avvikande egenskaper dessa ofta originella djur besitter. För ett turistföretag är lantrasdjuren därför en ytterligare faktor som ger mervärde till företagets marknadsföring och naturvärden.

Fotografera: Mervi Honkatukia

Vilka är jordbrukarnas erfarenheter av lantraser?

År 2007 gjordes en kartläggning av vad uppfödarna av ursprungsraser av nötkreatur och får anser om rasernas ekonomiska och samhälleliga relevans. Enligt uppfödarna är lantraserna betydelsefulla framför allt inom tre olika produktionsformer:

• Ursprungsraser av nötkreatur och får ansågs lämpliga att hålla för sedvanlig mjölk- och köttproduktion vid sidan av långt förädlade internationella raser.
• Man tyckte att djuren lämpar sig för särskilda roller på gårdar med diversifierad produktion, till exempel för att producera specialråvaror, inom landskapsvård och omsorgstjänster samt som en del av gårdsturismen.
• Lantraser föds också upp av personer som idkar jordbruk som bisyssla eller hobby och som har insikt i ämnet.

Vid kartläggningen berättade uppfödarna att intresset för lantraser och uppfödningen av dem framför allt beror på rasernas genetiska och kulturella värde. Uppfödarna menade också att djurens särdrag, minnen från barndomshemmets lantrasdjur, produktionsegenskaperna och möjligheterna till stöd är viktiga motiv för att föda upp lantraser.  

Juha Kantanen, som är expert på lantraser vid Naturresursinstitutet, frågade på sociala medier vad dagens lantrasuppfödare har för åsikter och erfarenheter av lantrasernas roll på landsbygden. De som besvarade frågan hade i stort sett samma åsikter som framkom i den tidigare omfattande enkäten.

Uppfödarna tyckte att lantraserna lämpar sig för alternativa produktionsformer: ” …om det finns vårdbiotoper och naturbeten på gården, men gårdsfolket inte vill investera ett par-tre miljoner i en ladugård, är lantraser det enda vettiga valet. För den som bor i närheten av stora städer är direktförsäljning och produktifiering av mjölken från finsk boskap (glass och dylikt) ett alternativ värt att fundera på.”

”Kanske kort sagt sådana gårdar om inte föder upp får enbart för köttets skull. Alltså gårdar som använder fåret på ett mångsidigt vis, tar till vara ullen och låter fåren sköta landskapet.”

”Ett ålandsfår ger mindre kött än ett får av köttras, men rasen föds upp av många andra skäl. Då tas hela fåret till vara och för inkomsternas del blir många bäckar små en stor å.”

” De fina skinnen ska man inte heller glömma! De ger ett bra tillskott till slaktlikviden!”

De som svarade på sociala medier ansåg också att uppfödningen av lantraser och ett mångsidigt ekonomiskt utnyttjande av dem var starkt förknippade också med uppfödarnas mål att värna mångfalden på landsbygden:

”Det talas mycket om mångfalden. Vanligen är det betesgång, naturtyper och till exempel odling av växtlighet med en mångfald av arter som pollinerarna tycker om. På samma sätt ingår där också en mångfald av husdjursarter och husdjursraser. Här utgör lantraserna en viktig del, de kan användas till mycket (mjölk, kött, landskapsvård) och genom att föda upp sådana bevaras också den värdefulla arvsmassan.”

” …små gårdar, sådana med pionjäranda. Genom att hålla olika lantrasdjur får man ett bra varumärke, betesgång är ju modernt nu på grund av utarmningen av den biologiska mångfalden. Många idkar företagsverksamhet inom köttförädling, naturbeteskött av får, ull som länge var problemavfall tycks också vara i ropet igen. Direktförsäljning av olika garn och skinnprodukter har också blivit mycket vanligare.”

”Jag skulle ännu vilja tillägga att de här gårdarna borde vara engagerade och villiga att förädla de ursprungliga raserna med respekt för deras historia.”

Fotografera: Silvi Kaarakainen

Så här börjar du föda upp lantraser

När du blir intresserad av att föda upp en lantras ska du till först bekanta dig med djuren på gårdar som håller våra lantraser. På så vis får du preliminär information om både djurrasen och uppfödningen av djuren. Efter detta är det av största vikt att du omsorgsfullt sätter dig in i allt som du måste beakta i egenskap av djuruppfödare och på vilket sätt du säkerställer att djuren har det bra på din gård.

Studera djurskyddslagen och Livsmedelsverkets anvisningar om registrering av djurhållare och djurhållningsplatser: https://www.ruokavirasto.fi/sv/odlare/djurhallning/markning-och-registrering-av-djur/djurhallarregister/

Planera åtminstone följande:

• Var föder du upp djuren? Kan djuren utöva sitt artspecifika beteende?
• Hur sköter du djurens utfodring, vattning och gödselhantering?
• Hur ser du till djurens hälsa? Har du tillräckliga kunskaper om djurets grundläggande hälsa och grundsjukdomar?
• Varifrån eller av vem får du professionell hjälp och stöd för att sköta och hålla djur?

Lägg märke till att djur av lantras är särskilt observanta och påhittiga personligheter. Därför kräver de ibland lite större tålamod och mer humor av skötaren än vad produktionsraserna gör, men de ger också skötaren så mycket i gengäld.

Du kan skaffa djur direkt från andra gårdar eller kontakta rådgivnings- och avelsorganisationernas sakkunniga. På andelslaget Fabas (https://faba.fi/) webbplats finns en uppdaterad lista över öst-, väst- och nordfinska nötkreatur som är till salu. När det gäller ursprungliga nötkreatursraser kan också embryoöverföring till mottagande kor och kvigor komma på fråga.

Naturresursinstitutet samordnar programmet för bevarande av finska lantrashönor (https://maatiaiskanat.luke.fi/Maatiaiskana/), som du kan ansluta dig till genom att fylla i en nätblankett. Du måste skaffa lantrashönorna eller lantrastupparna eller ägg av lantrashönor för kläckning av en bevarare som hör till programmet. På sociala medier finns det aktiva grupper som är inriktade på lantraser.

Branschens avelsorganisationer främjar bevarandet av mångfalden med sina avelsprogram och djurregister. Vid avel av västfinsk boskap kommer man inom en snar framtid att använda sig av ett program baserat på genomisk selektion. Aveln av lantraser och värnandet om deras mångfald kräver också att uppfödaren är aktivt engagerad och intresserad. Aveln av lantraser är inte så ”automatiserad” som när det gäller dominerande raser.

Fastän nästan alla lantraser har minskat har de heterogena arvsanlag. Av östfinsk boskap och andra lantraser av nötkreatur finns det tiotals insemineringstjurar. Finska lantrasfår har tiotals olika släktlinjer och för att undvika inavel och alltför nära släktskap använder man program som stöd för aveln.

Sök stöd för uppfödningen

Det är möjligt att få ett separat stöd för uppfödning av lantraser under finansieringsperioden 2023–2027. Ett miljöavtal om uppfödning av lantraser ingås av en aktiv jordbrukare och den NTM-central inom vars område gårdens driftscentrum eller produktionsbyggnad är belägen. Du kan få stöd för renrasiga djur av lantras som du föder upp i syfte att fortplanta lantrasen, så att rasens gener överförs till nästa generation.

Mer information får du av NTM-centralen i ditt område och från kommunens landsbygdskansli. Sök fram kontaktuppgifterna till din NTM-central och kommun på Livsmedelsverkets webbplats: https://www.ruokavirasto.fi/sv/om-oss/kontaktuppgifter/leta-fram-partner/  

Texten har skrivits av

professor Juha Kantanen, Naturresursinstitutet