Lönsamheten på gården

Produktionen på din gård är beroende av den biologiska mångfalden (biodiversiteten). Exempelvis får du pollineringstjänster av pollinerarna, medan rovinsekterna fungerar som naturliga skadedjursbekämpare på dina åkrar och markorganismerna producerar gratis gödselmedel för dina åkrar. Naturen på din gård erbjuder dig alltså olika slags ekosystemtjänster som, om de används rätt, förbättrar din gårds avkastning och ger dig kostnadsinbesparingar.

Den biologiska mångfalden hjälper till att bevara och återställa ekosystemtjänster. Organismsamhällen med många arter är tåliga mot störningar och återhämtar sig snabbare och bättre från dem än om arterna är få. Din gård är en viktig del av hela produktionen av ekosystemtjänster och därför måste du beakta att ekosystemtjänsterna ska användas på ett hållbart sätt.

Den biologiska mångfaldens lönsamhetsnyttor i ett nötskal:

1. Du säkerställer att naturens ekosystemtjänster fungerar på din gård, för utan dem blir det problem med matproduktionen.
2. En välmående natur inverkar på din gårds avkastning och ökar lönsamheten.
3. En blomstrande biodiversitet på din gård producerar mervärde för gårdens marknadsföring och kommunikation samt för jordbrukets image.
4. Du får jordbruksstöd för att sköta den biologiska mångfalden.
5. När den biologiska mångfalden är i skick på gården förbättras produkternas image och varumärke.
6. Du kan produktifiera den biologiska mångfalden, dvs. omvandla den till en tjänst som väcker intresse.
7. Du låter också kommande generationer få njuta av naturen, såsom svalor, backnejlikor eller till exempel spovar.

Fotografera: Jari Kostet

Mångfald ger inbesparingar

En ökning av den biologiska mångfalden på din gård ger dig kostnadsinbesparingar på många sätt.

• Minska behovet av kvävegödsel på dina åkrar genom att du på åkrarna sår en fånggröda som efter skörden samlar in kväve från marken och hindrar det från att sköljas ut i vattendrag. Kvävefixerande bakterier får kolhydrater av sina värdväxter och ger dem kväveföreningar i gengäld. Kvävefixerande bakterier lever bland annat i rotknölarna på ärtväxter. En del kvävefixerande bakterier behöver inte ens en särskild värdväxt.
• Lär dig att känna igen ogräs, sjukdomsalstrare och växtskadegörare så att du kan använda växtskyddsmedel bara när det faktiskt behövs. Undvik alltså att använda dem enligt gammal vana så sparar du in på växtskyddskostnaderna. Lägg märke till att det finns färre skadedjur i ett varierat växtbestånd.
• Användningen av kemiska växtskyddsmedel och den arbetstid som åtgår till växtskydd går att minska också genom att du använder biologiska bekämpningsorganismer. Biologisk bekämpning av skadedjur används allmänt inom växthusodlingen, men kan också genomförs till exempel med hjälp av bin. Läs mer om ämnet på Finlands Biodlares Förbunds webbplats: https://hunaja.net/polytys/biologinen-torjunta-mehilaisten-avulla/
• Markorganismerna återför de näringsämnen som bundits i växtrester till åkern och daggmaskarna bevarar markstrukturen och jordmånens kvalitet. När marken mår bra binder den mer kol och minskar klimatutsläppen. Läs mer om hur markhälsan påverkar din gårds åkrar.
• Förutom dessa lönar det sig också för dig att ansöka om miljöersättning för din gård.

När du planerar att främja jordbruksnaturens biologiska mångfald på din gård ska du skriva upp de nuvarande kostnaderna och granska dem med utgångspunkt i de tips du fick ovan. Kan du till exempel spara genom en exaktare planering av hur du använder gödselmedel eller växtskyddsmedel? Eller kan du ta hjälp av någon teknik som används inom ekoodlingen fastän du odlar konventionellt?

Biologisk mångfald ger inkomster

En bra jordmån garanterar jämnare skördar

Din gårds avkastning ökar när du förbättrar markens växtkraft på dina åkrar och inför en mångsidigare växtföljd. Dessa minskar sjukdomstrycket på åkern och minskar risken för att skörden kraschar. Då behöver du inte heller använda lika mycket växtskyddsmedel, vilket betyder inbesparingar för dig. Maskarnas avföring är också utmärkt gödsel för dina åkrar. Också när extrema väder blir vanligare till följd av klimatförändringen är det allt viktigare att ha omsorg om markens biologiska mångfald och växtkraft.

Läs mer om markens biologiska mångfald.

Pollineringstjänsterna ger klirr i kassan

När du förbättrar pollinerarnas levnadsförhållanden på din gård ger pollinerarna dig större pollineringsnytta, vilket i sin tur innebär högre skördenivåer för dig. Till exempel Lehtonen (2012) bedömer att det pollineringsvärde som pollinerande insekter varje år producerar för kommersiella odlings- och trädgårdsväxter uppgår till cirka 50 miljoner euro.

Binas, humlornas, fjärilarnas, blomflugornas, skalbaggarnas och flugornas pollinering är viktig för att upprätthålla skördenivåerna inom jordbruket. Insektspollinering förbättrar skördarna av bland annat hallon, äpple, jordgubbar, vinbär, rybs, raps och bondböna.

Läs mer om förbättrandet av pollinerarnas levnadsförhållanden och om nyttorna som de producerar.

Du får ett högre pris för jordbruksprodukterna

Konsumenterna är allt mer intresserade av hur maten och andra jordbruksprodukter produceras. Säkerställandet och förbättrandet av den biologiska mångfalden höjer varumärkesvärdet för företag som producerar till exempel ull, kött eller tjänster för turister.

Exempel på hur man kan produktifiera den biologiska mångfalden:

• De inhemska lantraserna har många egenskaper som bidrar till produktifieringen av de nyttigheter man får av dem. Till exempel är lantrasfårens ull mycket högklassig, vilket innebär att du får ut ett högre pris för den. Läs mer om de andra exceptionellt goda egenskaperna hos finländska lantraser.
• Att låta boskapen beta på naturbeten eller vårdbiotoper kan hjälpa dig att få ut ett litet högre pris för köttet. Studera ämnet närmare på Naturbeteskött producenterna rf:s webbplats https://luonnonlaidunlihantuottajat.fi/.
• Främjandet av djurens välbefinnande är en del av varumärket för många företag som förädlar produkter. Till exempel är vissa företag redo att betala ett högre pris för mjölken från fritt betande kor.
• Ett traditionellt landsbygdslandskap eller en våtmark som sjuder av liv är värdefulla objekt för ett turistföretag och därmed också trumfkort inom företagets marknadsföring. Våtmarkerna är också betydelsefulla rekreationsobjekt.
• Ekoproducenterna får ett bättre marknadspris för sina produkter än för konventionella produkter.
• Det lönar sig att börja samarbeta med ett turistföretag, eftersom det då är möjligt att till exempel sälja gårdens produkter direkt till konsumenten. Det här höjer gårdens profil och förbättrar jordbrukets image.

Stödsystemet tryggar basinkomsten

Den biologiska mångfalden får också mer stöd än tidigare under CAP-finansieringsperioden 2023–2027, då villkorlighet ersätter systemet med tvärvillkor. Vidare införs ett miljösystem som ingår i EU:s helfinansierade stöd och som är frivilligt för jordbrukarna. Inom miljösystemet beviljas arealbaserat stöd för åtgärder som gynnar miljön och klimatet och som är mer omfattande än de åtgärder som villkorligheten stipulerar.

Åtgärder inom miljösystemet är växttäcke vintertid, naturvårdsvallar, gröngödslingsvallar samt mångfaldsväxter såsom pollinerar-, landskaps- och viltväxter. För att bevara och främja biodiversiteten används dessutom miljöersättningar som är indelade i miljöförbindelser och miljöavtal.

Med ersättningarna för ekologisk produktion främjas ett ekologiskt produktionssätt och skapandet av ekosystemtjänster.

Vad menas med ekosystemtjänster?

Ekosystemtjänster är de nyttor som naturen ger människan. Nyttor är till exempel att naturen ger oss produkter och att vi får använda naturen för rekreation och som en källa till välbefinnande. På basis av nyttorna kan ekosystemtjänsterna indelas i försörjande tjänster, reglerande tjänster och stödjande tjänster samt kulturella tjänster. Man har försökt bestämma ekosystemtjänsternas ekonomiska värde, men det här arbetet är bara i begynnelseskedet.

Försörjande tjänster

Försörjande tjänster som levereras av jordbrukets ekosystem är till exempel växtodlings-, kött- och mjölkprodukter som används som föda, samt andra material från växter och djur såsom foder, fibrer, blommor, naturmedicin och gödsel. Energikällor som baserar sig på biomassa är utöver energigrödor också till exempel stallgödsel och halm. Vid sidan av föda, råvaror och energi räknas också jordbrukets genresurser ingå i jordbrukets försörjande tjänster.

Vilda bär och frukter, vilda örter och villebråd produceras i huvudsak utanför jordbruksmarkerna. En del vilda djur är ändå beroende av jordbruksmiljön – såsom rapphöna, fasan, ringduva och fälthare – eller trivs på åkermarker – exempelvis rådjur och vitsvanshjort eller i jordbrukets våtmarker såsom gräsand. Därmed kan man anse att också en del av viltet ingår i jordbrukets försörjande tjänster.

Reglerande och stödjande tjänster

Naturen producerar reglerande och stödjande tjänster för din gård. I dem ingår till exempel reglering av skadedjur och växtsjukdomar, bevarande av markstrukturen och markens producerande förmåga, biologisk kvävefixering, bevarande av skyddande livsmiljöer och pollinering av växter. Dessa är ekosystemprocesser som upprätthåller gynnsamma förhållanden för liv och jordbruksproduktion.

Kulturella tjänster

Enligt finländarna är landskapet en av de viktigaste ekosystemtjänsterna som jordbruksmiljön levererar. Ett vårdat jordbrukslandskap röner uppskattning, som ökar ytterligare om där också finns boskap som går på bete.

Kulturella tjänster som levereras av ekosystemen är också bland annat naturen som rekreationsmiljö samt estetiska värden och kulturarv. Utevistelser och naturutfärder i jordbruksmiljön är viktiga för såväl markägare som turister och likaså för lokala invånare. Mer än hälften av finländarna upplever att skötta åkrar och vårdbiotoper höjer landsbygdens rekreationsvärden.

Det ekonomiska värdet av ekosystemtjänster i Finland

Med hjälp av Naturresursinstitutets tjänst Lantbrukets totalkalkyl (www.luke.fi/taloustohtori) kan man uppskatta att det ekonomiska värdet av åker- och trädgårdsväxter som odlats för användning som föda samt kött- och mjölkprodukter i Finland var cirka 3 miljarder euro år 2019. Om man beaktar också foder samt produktion av plantskole- och prydnadsväxter, växtodlingsinkomster, husdjursinkomster samt växthus- och frilandsinkomster var de sammanlagt cirka 4 miljarder euro om året.

Det är besvärligt att slå fast det ekonomiska värdet av viltbytet när det gäller åkerlevande villebråd, eftersom värdet inte bestäms på marknaden. I en kalkyl som uppgjordes av Naturresursinstitutet 2015 uppskattades det ovan nämnda viltbytets värde till cirka 6 miljoner euro per år. Resultatet beräknades genom att multiplicera viltbytets köttmängd med köttets kilopris samt genom att uppskatta vilken andel av bytet som kan anses höra till jordbrukets ekosystem.

Texten har skrivits av

forskare Antti Miettinen, Naturresursinstitutet