Våtmarker

Våtmarken är naturens eget filter. När våtmarkerna saktar ner vattenflödet, sjunker suspenderat material i vattnet till våtmarkens botten. Vattenlevande växter och bakterier och andra mikroskopiskt små organismer tar upp näringsämnen ur vattnet, vilket avsevärt minskar näringsflödet till andra vattendrag.

Våtmarker på en lantgård:

• frodiga och delvis igenvuxna naturliga vatten
• en våtmark som är uppdämd eller anlagd genom grävning
• kant-, teg- och utfallsdiken (i synnerhet om de är täckta av växtlighet eller om de breddats och försetts med översvämningsplatåer)
• översvämmade ängar
• gölar med stillastående vatten på våren eller efter regn
• strandområden som betats.

På våtmarker trivs helt andra arter än i annan jordbruksmiljö.

Längs iståndsatta diken och bäckar och på stränderna kring våtmarker trivs alla arter som lever i jordbruksmiljö. Här finns det föda, skydd och vatten för pollinerare och andra insekter, småfåglar och till exempel fältharar och rådjur. Under vattenytan kan man hitta vattenödlor, trollsländans larver, fiskar och kräftor.

Om du anlägger en våtmark blir arterna på din gård ännu mångsidigare än förut – även om mångfalden på gården redan skulle gynnas också på andra sätt.

Vad har din gård för nytta av våtmarker?

1. Du kan ta improduktiva åkrar i bruk

Ny dränering gör gott och förbättrar markens växtkraft på många blöta och översvämmade åkerskiften. På vissa skiften är det ändå inte lönsamt att täckdika. Då kan det vara till nytta att skrapa bort och ta till vara matjorden från åkern och med den höja markytan på mer produktiv åker. Den blöta åkern gör du om till en våtmark eller en översvämningsplatå. Slutresultatet är bra åkermark som ger dig skördar och inkomster samt en våtmark där bredvid. Placera täckdikena, utsädet och gödselmedlen på de åkrar där de producerar mest skörd! 

Det är nödvändigtvis inte dyrare att anlägga en våtmark och höja den intilliggande åkerns yta än att täckdika ett besvärligt område. Med tanke på din gårds långsiktiga lönsamhet kan det rentav vara en bättre lösning att anlägga en våtmark.

2. Du kan utnyttja åkerdikena bättre för att ta kontroll över vattnet

Dikena mellan bra odlingsåkrar rymmer vanligen inte några stora våtmarker. Då är det skäl att fundera på att göra om diket till en översvämningsplatå. Den breddar diket, men dikeslinjen förblir oförändrad så odlingsarealen ändras inte nämnvärt.

Översvämningsplatå: Dikets eller fårans vattenledningsförmåga kan förbättras genom att man gräver en fåra i två nivåer. Dikeskantens övre del grävs då till en översvämningsplatå, medan fårans botten lämnas som den är. Beroende på jordmån och strandvegetation ligger en översvämningsplatå vanligen 40–60 cm högre än lågvattenfårans botten och vattnet stiger upp till översvämningsplatån när diket svämmar över. För att undgå erosion sparas lågvattenfårans vegetation. I lågvattenfåran som blir under översvämningsplatåerna finns det tillräckligt vatten för organismerna också när vattenflödet är litet och den kontinuerliga strömningen hindrar fåran från att slamma och växa igen.

Ett dike med en översvämningsplatå är bredare än ett vanligt dike och därför ryms mer vatten att rinna i diket under översvämningar. Då stiger vattnet inte lika högt. När fåran har en svagt sluttande slänt växer det mer växtlighet på slänten och det frigörs mindre jord från dikeskanterna, vilket annars gör att dikets botten slammar igen. En smalare sidofåra fungerar då också bättre och behöver inte rensas så ofta. Mindre skötselåtgärder innebär besparingar och bättre lönsamhet på lång sikt.

Av grävmassorna från en översvämningsplatå får du också bra fyllnadsjord att fylla svackor på dina åkrar.

3. Du får en vattenreservoar med tanke på torrt väder

Våtmarkerna är naturens egna vattenreservoarer. Våtmarkerna innehåller vatten också när åker- och skogsdikena torkar ut. Därifrån får du bevattningsvatten till åkern och trädgården. För pollinerare, framför allt bin, är det livsviktigt med en vattenkälla nära kupan. Våtmarken är en plats där också vilda djur kan dricka.

4. Du kan tygla översvämningar

Under vårflöden och störtregn kan våtmarkerna lagra mycket vatten.

Exempel: När vattnet i ett hundra meter långt och en meter brett dike stiger en halv meter, rymmer dikesfåran 50 kubikmeter vatten. Om du anlägger en halv hektar stor våtmark på platsen, rymmer den 2 500 kubikmeter vatten, alltså 50 gånger mer än en vanlig dikesfåra, i samma situation.

Våtmarkerna fungerar som mellanreservoarer för översvämningsvatten och bromsar upp vattnet på avrinningsområdena. Tack vare dem blir det mindre översvämningar nedströms, eftersom vattnet rinner långsamt ut till avrinningsområdet. När snön har smält eller när det har slutat regna börjar vattnet i våtmarken sjunka och samtidigt räcker vattnet nedströms till för en lång tid framåt. 

5. Du säkerställer ett rent vattendrag också för andra

Ju renare vatten som rinner vidare från din gård, i desto bättre skick är bäckarna, åarna och sjöarna nedströms samt i slutändan Östersjön. Också en enskild åker, ett dike och en våtmark utgör en del av en större helhet. Allt som görs på gården är av betydelse. 

Hurdana gårdar är lämpliga för våtmarker?

Störst behov av vattenskydd och iståndsättning av livsmiljöer finns på gårdar som odlar mycket ettåriga grödor, som har lutande åkrar, erosionskänsliga jordarter eller stora sammanhängande åkerskiften. Grundtorrläggning av åkrar är ändå vardag på alla gårdar och därmed måste du också uppmärksamma främjandet av vattenskyddet och bevarandet av vattenlivsmiljöer på din gård.  

Vattenförvaltning ingår också i de arbeten som ska utföras på din gård. Med vattenförvaltning menas hur du kan bromsa upp vattenflödet direkt när du har kunnat leda bort det från åkern där det annars skulle störa odlingen. Behoven och möjligheterna i samband med vattenförvaltning beror på hurdan gård du har. Vattnet känner inte till några ägogränser, utan det kan hända att det bästa stället att rena torrläggningsvattnet från dina åkrar ligger på grannens mark. Samarbete mellan gårdar är nyckeln till att ni på bynivå kan granska hur ni kan iståndsätta våtmarker, bygga översvämningsplatåer och rena vattnet på avrinningsområden.

Inspektera fuktiga ställen och dikesrenar på din gård från våtmarksperspektiv. Du kan också begära hjälp av en rådgivare som insatt i våtmarker och grundtorrläggning.

Hur känner du igen en lämplig plats för våtmark? 

På våren när du går en runda kring åkrarna och funderar på när du kan börja med vårbruket, ska du på samma gång granska naturligt fuktiga platser och dikesrenar på din gård. Märk ut dem till exempel på en karta, så att du kommer ihåg dem när du fortsätter planeringen.

Undersök möjligheterna att anlägga en våtmark eller översvämningsplatå åtminstone på följande ställen: 

Sänkor som är fuktiga eller översvämmas på åkrar, i skog och på impediment. Sänkorna är besvärliga att odla eller skogen växer dåligt på dem. 

• Går det att dämma upp sänkan så att där samlas vatten och du kan anlägga en våtmark? 
• Går det att skrapa bort och ta till vara ytjorden och göra en översvämningsplatå eller en våtmark?
• Går det att höja åkerns yta och förbättra odlingen genom att föra mer jord till platsen? 
• Finns det någonstans en sättning där det behövs fyllnadsjord? Finns det något ställe där man kan ta jord så att det samtidigt bildas en våtmark eller en översvämningsplatå?

Diken som borde rensas. De är igensatta och svämmar över.  

• Går det att rensa fåran på ett nytt sätt? Skulle det gå att anlägga en översvämningsplatå och en djupare sedimenteringsbassäng för suspenderat material på lämpliga ställen? Finns det sättningar på närliggande åkrar där fyllnadsjord kunde vara till hjälp för odlingen?

Gamla gropar för ler- och gyttjetag på åkerkanter och åkerholmar

• Är det möjligt att styra dikesvatten från åkrar och skog så att det cirkulerar via groparna? 
• Går det att öppna fåran så att översvämningsvattnet kan rinna till bassängerna?

Låglänta strandområden, svackor, kärr

• Går det att leda vatten till området genom ytavrinning via ett nytt dike eller ett rör?
• Går det att bygga en låg fördämning på stranden så att översvämningsvatten hålls kvar på området för att renas?
• Lämpar sig området för betesgång? Strandängar eller översvämmade ängar som är täckta med vatten under vår och sommar är ofta bra betesområden på sensommaren. Betesgång är det bästa sättet att sköta våtmarkernas översvämningsområden och stränder.

Gör upp våtmarksplanen omsorgsfullt och i tid

När du planerar att anlägga en våtmark, ska du till först fundera på vad målet för våtmarken är. Anlägger du den med tanke på vattenskydd, rekreationsanvändning, fåglar eller jakt? Att anlägga en våtmark är bara det första steget, eftersom en fungerande våtmark också kräver regelbunden skötsel.

Det krävs yrkeskunskap att planera och anlägga en våtmark, och därför är det skäl att anlita en våtmarksexpert. Kom ihåg att det kan behövas tillstånd till exempel av grannen när du har tänkt anlägga en våtmark. Sätt dig alltså noga in i kraven för planeringen och gör upp planen med omsorg.

Nedan får du några tips som du bör beakta vid planeringen av en våtmark och ansökan om finansiering:

1. Uppgörande av en våtmarksplan:

Gå före vårbruket runt dina åkrar under vårflödestiden. Skissa upp platser för en våtmark eller översvämningsplatåer till exempel på en karta och skriv samtidigt ner dina idéer. Efter det bokar du antingen en våtmarksplanerare till gården på sommaren eller reserverar tid för ditt planeringsarbete i din kalender. 

Gör höjdmätningarna av området senast på försommaren genast efter vårbruket. Senvåren är den bästa tiden för avvägning, eftersom vattnet har sjunkit, det är enkelt att röra sig på åkerkanterna och växtligheten ännu inte är så hög som på sensommaren. För mätning av höjdskillnader behöver du ett avvägningsinstrument. Med det mäter du områdets höjder så att du kan bedöma möjligheterna att höja vattenståndet, hur hög fördämningen ska vara eller hur mycket som måste grävas. På översvämmade åkrar är vattnet ett bra avvägningsinstrument på våren, och då är det bra att anteckna nivån på översvämningsvattnet.

Nuförtiden är det möjligt att få exakt höjdinformation med hjälp av laserskannat material. På adressen Kartta.paikkatietoikkuna.fi finns ett terrängmodellverktyg som också är till nytta vid planeringen av en våtmark. Från Lantmäteriverket kan du beställa exaktare höjdmaterial, men för att använda det behöver du ett geodataprogram. Med den här information kan du ändå spara in på terrängarbetet när du gör upp planen. 

Beakta redan i planeringsskedet att du senast i samband med stödansökan måste meddela hur våtmarken eventuellt inverkar på åkerarealerna.

2. Uppgörande av ansökan om finansiering: Skriv klart planen eller ge en expert i uppdrag att göra den klar senast på hösten, så att du hinner ansöka om finansiering. Om du ansöker hos NTM-centralen om finansiering för en icke-produktiv jordbruksinvestering hinner du skriva klart planen också under vintern och våren.

På Livsmedelsverkets webbplats kan du läsa mer om stödet för en icke-produktiv investering och om stödvillkoren: https://www.ruokavirasto.fi/viljelijat/tuet-ja-rahoitus/ei-tuotannolliset-investoinnit/ 

Invänta beslutet om finansieringsansökan, eftersom man vanligen inte får påbörja arbeten som finansieras innan beslutet kommit. Studera alltså stödvillkoren noga.

3. Efter beslutet om finansieringsansökan: Konkurrensutsätt de nödvändiga maskinarbetena och beställ rören och fördämningsanordningarna genast när du får finansieringsbeslutet. Gör offertbegäran skriftligt och motivera noggrant varför du valde precis den här entreprenören eller produkten. Det tar vanligen 2–3 år att genomföra ett våtmarksprojekt. Se till att maskinerna och anordningarna är klara och att de ställen som ska dämmas upp och grävas är utmärkta i terrängen liksom också höjdmärkena, så att arbetena kan påbörjas.

Hjälp med anläggning och skötsel av våtmarken

Här får du några tips på hur du anlägger och sköter våtmarken!

• En uppdämd våtmark gör du på sommaren eller hösten när det är torrt. Torr mark bär maskinerna bättre, marken hålls samman och det går att bygga fördämningar av den. Fundera på om en schaktmaskin skulle lämpa sig för att bygga fördämningen eller flytta ytjord. Om arbetet görs på vintern händer det lätt att det blir kvar snö inne i fördämningen och när snön smälter bildas det ihåligheter i fördämningen som börjar läcka. Fördämningar som byggts på vintern måste vanligen slutföras på sommaren.
• Grävda våtmarker görs ofta på vintern när marken bär stora maskiner och körning av jordmassor, men det bästa slutresultatet får du om arbetena kan utföras på tjälfri mark. Körplattor under grävmaskinen, bandtraktorer eller bandschaktare gör det möjligt att arbeta också på besvärliga ställen. På sommaren blir din grävda våtmark klar på en gång.
• Rensa dikena och gräv översvämningsplatåer när det passar in i din växtföljd. Den bästa tidpunkten är vanligen efter att spannmålen är tröskad. Det är långt till vintern, marken är torr, vattenflödet litet och dikesrenarna och de jordmassor som jämnats ut på åkern hinner få ett växttäcke före vintern. 

Fotografera: Lauri Laitila

En praktisk idé för iståndsättning av diken: Om dikeskanten vid ett skogsbryn inte är alltför stenig kan du försöka iståndsätta diket från skogshållet. Skogen kan vara den bästa platsen att gräva en översvämningsplatå och placera grävmassor på, eftersom man inte behöver använda värdefull åkermark till det. Av grävmassorna från översvämningsplatån kan du bygga till exempel en väg på åkerkanten som du kan använda när du jobbar i skogen. Samtidigt kan du hålla åkerkanterna lämpligt öppna. Gör slänterna sådana att du kan köra till exempel kross från åkerrenarna till dem. Om det här verkar som en vettig idé ska du överväga att låta avverka kantzonen vid åkern när skogsmaskinen kommer nästa gång. 

Observera att våtmarker, översvämningsplatåer och översvämmade ängar behöver regelbunden skötsel för att bevara sitt värde för vattenskyddet, naturen och landskapet. 

Tips om skötsel av våtmarker

• Låt det inte växa träd på dammvallarna – röj eller kör vallarna med slåtterkross helst varje år. Vallen innehåller vatten och näringsämnen som gör att träden växer snabbt. Trädets rotsystem kan vara lika stort som hela fördämningen. Ett träd som växer på en vall som blivit blöt av regn kan falla omkull med rötter och allt om det blir storm. När rötterna stiger upp trasar de sönder fördämningen och vatten som nått översvämningshöjd kan krossa den.
• Töm våtmarkens slamgropar när de börjar fyllas, eftersom det måste finnas rum för det suspenderade material som kommer från dikena. Om gropen fylls, för vattnet med sig suspenderat material längre ut i våtmarken där det är mycket svårare att få bort.
• Reglera vattenståndet i våtmarken om det är möjligt, eftersom det är bra för våtmarken om vattenståndet varierar under året. På våren och försommaren under flödet och vårbruket är näringsbelastningen som störst, och då ska du hålla våtmarken fylld med vatten. Samtidigt tryggar du bra tillväxtförhållanden för vattenfåglarnas ungar. På sensommaren när det är torrt ska du låta vattennivån i våtmarken bli rejält lägre, så att där finns utrymme att lagra vattnet från störtregn. Till vintern minskar du vattennivån så att våtmarken kan ta emot vattnet från vinter- och vårflödena.
• Tips: Med en V-formad strömningsöppning eller ett ”underflödesrör” kan du reglera vattenståndet i våtmarken enligt flödet. När det rinner litet vatten ryms vattnet att rinna också genom ett litet rör eller V-öppningens nedre del och vattenståndet sjunker eller är lågt. När det regnar och rinner mer vatten stiger vattnet snabbt och fyller våtmarken, översvämningsplatån och den översvämmade ängen. Samtidigt ökar vattenvolymen i området, vattnet stannar längre kvar och det suspenderade material och de näringsämnen som transporteras med vattnet stannar upp.
• Röj bort vegetation, om det inte längre finns öppet vatten i våtmarken eller om det växer en stadig vassrugge eller buskar på översvämningsplatån. En lämplig mosaik av vegetation och öppet vatten är bra för naturen och landskapet.
• Kom också ihåg:
  • Slåtter eller betesgång är det bästa sättet att sköta växtligheten på en våtmark
  • Om du avlägsnar vegetation med grävmaskin ska du inte göra stora sammanhängande områden. Ha uppehåll i grävandet så att det inte uppstår direkta raka strömningar, utan vattnet måste filtreras genom vegetationszonerna.
  • Viden är viktiga för pollinerare, så låt dem växa i fred där de inte är till skada för täckdikena!

Om du behöver hjälp med att utreda din gårds möjligheter och göra upp en mer exakt plan, ska du inte tveka att kontakta en våtmarksplanerare eller jordbruksrådgivare. 

Texten har skrivits av

specialplanerare Mikko Alhainen, Finlands viltcentral