Mångfaldsåkrar

Din gård har nytta av mångfaldsåkrar på många sätt

Mångfaldsåkrar ger kraft åt odlingen av skördeväxter, eftersom växtföljden på åkrarna lägger grunden för god markbördighet, ett mångsidigt landskap och ett lönsamt jordbruk. Mångfaldsåkrar är åkrar som besåtts med vilt-, pollinerar-, landskaps-, ängs- eller fältfågelväxter.

Mångfaldsåkrar kan anläggas på vilken gård som helst. Särskilt lämpliga är växtodlingsgårdar som har stora basskiften och målet är att ”splittra” monokulturen med livsmiljöremsor eller jordbruksskiften. Också på gårdar som odlar specialgrödor och på trädgårdslägenheter passar det bra med mångfaldsåkrar.

Du kan anlägga mångfaldsåkrar som matplatser för hjortdjur och harar på små avlägsna skiften, som ett nätverk av livsmiljöer på odlingsfält, som mångfaldsremsor på basskiftenas kanter och som blommande skalbaggsåsar som klyver stora skiften. Du kan läsa mer om anläggandet av skalbaggsåsar här.

Mångfaldsåkrarna bildar ett nätverk av livsmiljöer som på många sätt är till nytta för din gård: 

• mer pollineringstjänster för växterna på din gård
• fler rovinsekter som äter skadeinsekter på dina åkrar
• ett mångsidigare landskap på din gård
• mångsidigare natur och större mångfald av arter
• välmående viltstammar
• du får fler möjligheter till växelbruk
• dina åkrar binder mer kol
• växtsjukdomarna bromsas upp snabbare och
• du får inkomster via jordbruksstöden.

Fotografera: Mikko Alhainen

Hurdan mångfaldsåker kunde vara lämplig för din gård? 

Alla slag av mångfaldsåkrar kan erbjuda skydd och föda för djur, blommor och pollinerare och hållbara lösningar till problemställen på åkerskiften. Lägg märke till att det ändå finns skillnader mellan vilt-, landskaps- och ängsåkrar och deras verkningar för naturen. 

Hurdana områden lämpar sig som mångfaldsåkrar?

• Åkerskiften och rutter som djuren föredrar på naturlig väg (hjortdjur, fältfåglar, vattenfåglar).
• Skiften som är viktiga ur landskapssynpunkt samt vägrenar, branter och området kring gårdsplaner.
• Skiften som ligger nära en våtmark, vårdbiotop eller ett annat naturobjekt.
• Svårodlade skiften eller delar av skiften där marken är våt, förtätad, torr eller stenig och det finns kilar eller hörn som är besvärliga när man odlar skördeväxter.

Observera: Beakta markens växtkraft när du anlägger en mångfaldsåker. Så till exempel inte krävande kålväxter på en åker som avkastar dåligt, för då slösar du bara bort fröna. På skiften med sämre växtkraft är många vallväxter, spannmålsväxter och olika slags blommor säkrare att odla.

Välj det lämpligaste alternativet för din gård

Ängsåker

Tvååriga ängsåkrar klarar sig bäst på torra, sandiga och gassiga skiften. Ängsväxtlighet är omtyckt särskilt av pollinerare och småfåglar. Ängsåkrarna är också bland de mest värdefulla åkrarna för utrotningshotade växter och insekter i jordbruksmiljön. Växtligheten bevaras två växtperioder på skiftet. 

Åker för fältfåglar

En åker för fältfåglar lämpar sig att anlägga i synnerhet på frodigare växtplatser. Växtligheten är i huvudsak avsedd för rapphöns och småfåglar. På större öppna fält, där huvudgrödan är spannmål på stora skiften, är nätverket av åkrar för fältfåglar av största vikt för rapphönan.  Eftersom växtligheten är tvåårig erbjuder den ett utmärkt skydd för bobygge åt fältfåglarna på våren den andra växtperioden. Blommorna i växtligheten är viktiga för pollinerare och andra insekter som är föda för fågelungarna. På hösten producerar åkern en mängd frön som fåglarna kan äta.

Tips: Naturvärdet blir störst när åkrarna bildar ett nätverk på de mittersta delarna av odlingsfältet, långt från rovfåglarnas utkiksträd. Växtligheten bevaras två växtperioder på skiftet. 

Landskapsåker

Landskapsåkrarna är ettåriga färgfläckar på odlingsslätterna och på dem växer det olika slags blommor som uppfyller stödvillkoren. Landskapsåkrar har ungefär samma verkningar för naturen som åkrar för fältfåglar. Emellertid saknas skyddet för bon och ungar följande vår, eftersom skiftet bearbetas i maj-juni precis under den bästa häckningstiden. 

Viltåker

De traditionella viltåkrarna är ettåriga läckerheter för hjortdjur. Blandningar av kålväxter, klöver, spannmål eller andra blandningar av viltväxter, helst med inslag av blommor, är vanliga fröblandningar. De krävande kålväxterna lyckas bäst på bra åkerskiften. Foderrova, foderraps, klöver, spannmål och många blommor går bra att odla också på näringsfattigare jordar.

Tips: Placera åkrarna för hjortdjur på långt avstånd från värdefull skördeväxtlighet och vägar med livlig trafik. Kontrollera i Viputjänsten om det finns livligt trafikerade vägar nära din gårds åkrar. En rätt placerad viltåker styr djuren längre bort från trafiken och erbjuder en lugn plats med alternativ föda i stället för exempelvis jordgubbsland och spannmålsåkrar. En fungerande viltåker ersätter också utfodring och ger tillfällen till selektiv jakt och vård av hjortdjursbestånd. På viltåkrar avsedda att skydda skördeväxter bör jakten inledas först efter det att skörden har bärgats. På så vis styr jakttrycket inte djuren i riktning mot skördeväxterna, utan åkrarna behåller sin avsedda helhetsverkan. 

Åkerkanterna lämpar sig ofta bra som viltåker eller naturvårdsåker, och produktionsinsatserna går inte till spillo. En flerårig viltåker är lätt att upprätthålla, men de plöjda kanterna kan enkelt sås in med till exempel en blomsterblandning. Viltåkrarna passar bra in i växtföljden på jordbruksskiften eller som permanent form av åkerbruk på skiften som inte producerar goda skördar av skördeväxter eller som annars är besvärliga att odla.  

En version av viltåker som är värd att överväga är en mångfalds-jordförbättrings-landskapsåker.

Den tillför en mängd olika nyttor åt packade åkrar och binder kol och kväve i marken. Blandningen innehåller växter med djupgående rötter, kvävefixerande och blommande växter som viltet gillar, åkern producerar pollen och nektar för pollinerare och är vacker ur landskapssynpunkt. En blandning värd att pröva är solros-honungsfacelia-gul sötväppling-alsike/vitklöver. Den tvååriga cikorian med djupgående rötter är också en utmärkt växt i blandningar. 

En flerårig viltåker är en långvarig och bra insats för naturvården.

Den första växtperioden är åkern vilt- eller landskapsåker. Solros och honungsfacelia serverar nektar och pollen hela sommaren. Honungsfacelian fröar av sig naturligt och blommar i viss mån också följande sommar. De fleråriga väpplingarna blommar på sensommaren och erbjuder både nektar och smaklig föda för hjortdjur. Den tvååriga sötväpplingen eller cikorian bildar ett grönt växtbestånd, förbättrar jorden med sitt kraftiga rotsystem och blommar i huvudsak den andra växtperioden. 

Den andra växtperioden kan du uppge växtligheten till exempel som gröngödslingsvall. Klöver, sötväppling och cikoria växer kraftigt och binder kväve och kol i marken. Åkern är en verklig honungsbod för pollinerare under hela sommaren. På sensommaren kan du vid behov avsluta växtligheten och så en höstsådd skördeväxt, eller också invänta nästa års vårbruk.  

Det första året får man viltåkerstöd till fullt belopp för växtligheten. Under de följande växtperioderna är åkern naturvårdsvall, men tack vare den smakliga blandningen med många olika arter erbjuder åkern skydd och föda för en mängd arter. Slåtter i augusti bidrar till att hålla ogräsen i styr och garanterar en smaklig återväxt i september-oktober. 

Forografera: Mikko Alhainen

Hur anlägger du en mångfaldsåker?

Vad bör du ge akt på under olika tider på året om du vill anlägga en mångfaldsåker?

• På våren – skiften eller delar av skiften som torkar upp vid en annan tidpunkt än de åkrar som har bra växtkraft. Sådana skiften lämpar sig bra att besås sent med viltväxter.
• På sommaren – åkrar där man kan se fåglar och däggdjur och deras rutter.
• På hösten – delar av skiften som fortlöpande orsakar svårigheter vid bärgningen och där skördenivåerna är låga eller det ofta förekommer hjortdjursskador.
• På vintern – områden där rapphöns och andra djur och fåglar på odlingsfälten trivs.

Gör så här om du vill anlägga en mångfaldsåker

1. Bestäm till först på vilka lämpliga åkerskiften du kan anlägga en mångfaldsåker.
2. Härnäst studerar du stödvillkoren för mångfaldsåkrar omsorgsfullt.
3. Därefter slår du fast du dina egna mål för mångfaldsåkern och gör upp en odlingsplan.
4. Välj lämpliga fröblandningar (i en mångsidig blandning är det sannolikt alltid någon växt som lyckas bra fastän förhållandena skulle vara besvärliga). Beakta ändå åkerns växtkraft.
5. Sätt i gång när det blir en lämplig paus mellan de andra åkerarbetena. 

Tidpunkten för sådd av en mångfaldsåker är flexibel. Ängar och landskapsåkrar kan sås genast när det blir en lämplig stund över i maj-juni. Blandningar med kålväxter bör sås i slutet av juni när den värsta jordloppssäsongen är förbi. Du kan också anlägga en viltåker genom höstsådd. Innan du köper frö ska du ändå alltid kontrollera att blandningen uppfyller stödvillkoren! Bra ställen för viltåkrar är också områden som är värdefulla ur naturvårdssynpunkt, såsom skiften som gränsar till ett vattendrag, områden längs vattenfåror, områden kring åkerholmar eller skiften i närheten av naturskyddsområden.   

Texten har skrivits av

specialplanerare Mikko Alhainen, Finlands viltcentral