Kostnaderna för restaurering
Kostnaderna för skötseln av vårdbiotoperna är som högst i restaureringsskedet, eftersom restaureringsåtgärderna tar tid och är mycket arbetskrävande. I totalkostnaderna ska man räkna in löne-, material- och maskinkostnader samt kostnader som ansluter sig till planering och ledning av arbetet. Totalkostnaderna för restaureringen påverkas avsevärt av om arbetet utförs som löne-, ackord- eller talkoarbete. Kostnaderna per hektar för röjningen beror på mängden röjda träd och buskar och deras storlek. En betydande del av kostnaderna orsakas av att samla in, förstöra och transportera bort röjningsresterna. Avlägsnandet av stenar och stubbar bidrar också till kostnaderna. En del av röjningskostnaderna kan täckas med försäljning av de avverkade träden, samt genom att dra nytta av virket som brännved eller annat gagnvirke.
Kostnaderna för betesgång
Anläggningskostnaderna för betesgången är höga, men i stället blir de årliga underhållskostnaderna mycket små. Jämfört med till exempel upprepad röjning är betesgången ett förmånligt sätt att sköta miljön. Kostnaderna varierar från fall till fall och de blir lägre om man kan ta dricksvattnet från stranden eller om man inte behöver bygga något skyddstak på en trädbevuxen betesmark. För det landskapsvårdande arbete som får och nötkreatur utför betalas i regel miljöersättning till boskapsägaren, eftersom denne alltid tar en risk när produktionsdjur förs på bete utanför den egna gården. Betessamarbetet orsakar också extra arbete för boskapsägaren bland annat i form av pappersarbete och transport av djuren. Det är alltid en pärs att förflytta en flock nötkreatur eller får. En eller flera hästar förs däremot vanligen till sommarbetet på helpension, och djurens ägare betalar en ersättning för detta till markägaren. Ersättningens storlek beror från fall till fall på arbets- och ansvarsfördelningen. Också den lokala efterfrågan på betesmark och betesdjur inverkar på hur stor ersättningen är.
Läs mer om ämnet på Betesbanken https://www.laidunpankki.fi/laidunnustietoa
Anläggningskostnader
- planeringskostnad
- byggande av stängsel
- skyltar
- skyddstak
Underhållskostnader
- kostnad för djurens landskapsvårdande arbete
- transport av djuren
- skötsel och övervakning av djuren
- ordnande av dricksvatten
- underhåll av stängsel
- slåtter, röjning
- försäkringar
Kostnader för slåtter
För slåtterns del beror arbetsmängden och kostnaderna på vilken slåttermetod och vilka arbetsredskap som används. Slåtter med lie kräver mycket tid, arbetskraft och skicklighet. Därför lämpar sig slåtter med lie bäst på små arealer där arbetet kräver precision till exempel på grund av hotade arter eller stenighet. Slåtter med lie är det enda alternativet på områden som inte klarar av tunga jordbruksmaskiner. Maskinell slåtter är betydligt snabbare än slåtter med lie, på naturängar tar arbetet ungefär 3 timmar per hektar. Med en liten manuell slåttermaskin kan arbetet ta 10-20 timmar/hektar. På högproduktiva ängar och på områden som på nytt tas i bruk är kostnaderna för slåttern relativt höga. Stenar och stubbar på ängen gör slåtterarbetet långsammare och ger därmed extra kostnader. Det kostar också att samla in höet transportera bort det.
Finansieringsmöjligheter
Stöd för skötsel av vårdbiotoper: Miljöersättning (livsmedelsverket.fi) www.ruokavirasto.fi/sv/odlare/stod-och-finansiering/miljoersattning/
Finansiering för iståndsättning av vårdbiotoper: Helmi-programmet https://ym.fi/helmi