Miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur 2025

↵ Guide om djurstöd 2025

Miljöavtalet om uppfödning av lantraser (nedan avtalet) är ett miljöavtal som syftar till att bevara och främja lantrasernas genetiska mångfald.

Den som ansöker om avtal (nedan sökanden) kan få ersättning genom att ingå ett avtal om ett renrasigt djur som han eller hon innehar och som uppfyller alla villkor i avtalet.

Med renrasiga djur avses nötkreatur, får och getter som har stamboksintyg eller hästar som är registrerade som finsk häst i Finlands Hippos register, eller lantrashöns som hör till Naturresursinstitutets program för bevarande av lantrashöns.

Ersättning kan betalas för följande renrasiga djur:

• Öst-, väst- och nordfinsk boskap
• Finsk lantras (get)
• Finsk lantras (får), Ålandsfår och Kajanalandsfår
• Finsk häst
• Lantrashöns och -tuppar.

Ersättningsbeloppet och villkoren kan ändras under avtalsperioden om ändringar i EU-lagstiftningen, förhindrande av överlappande betalning eller ändringar som gäller basnivån förutsätter det. Om ersättningstagaren inte godkänner en sådan anpassning, har han/hon rätt att överge avtalet utan återkrav.

1. Avtalsperiod

Avtalsperiodens längd är ett kalenderår, 1.1.–31.12.2025. Avtalsvillkoren ska följas fr.o.m. 1.1. 2025.

2. Sökande

Avtalet ingås av sökanden och den närings-, trafik- och miljöcentral (nedan NTM-centralen) inom vars verksamhetsområde driftscentrumet för sökandens gårdsbruksenhet är beläget. Om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum är den behöriga myndigheten den myndighet inom vars verksamhetsområde största delen av gårdsbruksenhetens åkrar är belägna.

Sökanden kan vara

• En fysisk person
• En juridisk person eller
• En grupp fysiska eller juridiska personer.

Sökanden ska den 31 december året före avtalsåret ha fyllt minst 18 år.

En person under 18 år kan ansöka om avtal om han eller hon har ingått äktenskap, idkar jordbruk som samägare tillsammans med sin förälder eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet. Om jordbruk och trädgårdsodling bedrivs av flera jordbrukare eller i form av en sammanslutning, är en förutsättning för ingående av avtal att minst en jordbrukare, en medlem av sammanslutningen, en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet.

3. Ansökan om avtal

För att ansöka om avtal behövs ett lägenhetssignum.

Avtalet och betalningen av det ansöks elektroniskt i Viputjänsten senast den 13.3.2025. Utöver ansökan ska sökanden lämna in de obligatoriska bilagor som definierats för varje ras. 

Närmare anvisningar om hur man ansöker om avtal finns i Viputjänsten på adressen livsmedelsverket.fi/vipu/uppfodning-av-lantraser.

Alla djur som söks som avtalsdjur anmäls som individuella djur antingen enligt EU-signum eller UELN-/registernummer i samma ansökan. Lantrashöns söks som flock och den som ansöker om avtal om dem ska lämna in Naturresursinstitutets intyg över att flocken hör till förvaringsprogrammet för lantrashöns. Sökanden ska genom ansökan uppge det sedvanliga signumet för djurhållningsplatsen för höns och hästar. När en vanlig djurhållningsplats ändras ska den anmälas till NTM-centralen.

Avtalet uppstår när NTM-centralen fattar ett avtalsbeslut på basis av den sökandes ansökan. Antalet djur i avtalet kan inte ökas under avtalsåret.

4. Ersättningsbelopp och utbetalning av ersättning enligt avtal

Ersättningen betalas i en rat på basis av det antal djurenheter (de), som utgörs av djurantalet i avtalet (tabell 1).

Tabell 1: Lantraser som godkänts för avtalet, avtalets ersättningsnivåer, avtalsdjurens djurenhetskoefficienter samt minimiantalet djur per ras som krävs för ingående av avtal 2025.

5. Avtalsvillkor

För att få ersättning ska sökanden iaktta avtalsvillkoren. Utöver de djurartsspecifika villkoren är ett villkor för avtalet att kraven på villkorlighet följs. Försummelse av villkorskraven leder till påföljder för alla jordbrukarstöd. Om försummelsen till exempel beror på en förseelse som gäller jordbruksmark, riktas stödavdraget till areal- och djurbaserade stöd. Närmare information om kraven enligt villkorlighet finns i guide om villkorlighet på adressen livsmedelsverket.fi/villkorlighet.

Anmälan om jordbruksmark

Sökanden ska anmäla all jordbruksmark som han eller hon besitter i Viputjänsten före utgången av åkerstödsansökan 2025. Om sökanden inte ansöker om stöd för jordbruksmark, ska sökanden meddela den jordbruksmark som sökanden besitter till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet (blankett 102A (pdf)) före utgången av åkerstödsansökan 2025. Om sökanden inte har någon jordbruksmark i sin besittning, behöver han/hon inte göra någon anmälan.

6. Djurartsspecifika avtalsvillkor

Avtalsvillkor för nötkreatur

Avtal kan sökas om sökanden har minst ett djur som uppfyller avtalsvillkoren i sin besittning. Sökanden förbinder sig att hålla nötkreatur som uppfyller avtalsvillkoren i sin besittning under hela avtalstiden.

Krav på nötkreatur

Sökanden kan endast få ersättning för stambokfört renrasigt nötkreatur (nedan nötkreatur) av östfinsk, västfinsk eller nordfinsk boskap som sökanden innehar och som godkänts för avtalet. Nötkreaturen ska ha en inavelsgrad på mindre än 6,25 %. Nötkreaturens renrasighet och beräkning av inavelsgrad ska bevisas med ett stamboksintyg för huvudperioden, som utfärdats av Andelslaget Faba (stamboksbeteckningen är antingen S eller SSS).

Sökanden ska lämna in ett stamboksbevis för varje nötkreatur som söks för avtalet som bilaga till ansökan.

Nötkreaturen ska ha fått minst en renrasig avkomma under de två år som föregår avtalsperioden. En renrasig avkomma ska bevisas med ett stamboksintyg för nötkreatur.

Som avkomma beaktas också en renrasig avkomma som dödfötts 7 månader eller senare in i dräktigheten, om den har anmälts till registret och syns i moderns eller faderns stambok.

Identifiering och registrering av nötkreatur

En förutsättning för ersättning är att bestämmelserna om identifiering och registrering av djur iakttas. Sökanden ska se till att uppgifterna i nötkreatursregistret är uppdaterade.

Nötkreaturen ska vara registrerade i nötkreatursregistret och antecknade på sökandens lägenhetssignum senast den 1.1.2024. Dessutom ska djurhållaren föra bok över nötkreaturen på djurhållningsplatsen. Närmare anvisningar om märkning och registrering av nötkreatur finns i Guide om djurstöd i kapitlet Förutsättningar för ansökan samt på adressen livsmedelsverker.fi/markning-och-registrering-av-djur.

Ersättning betalas inte och gården kan få påföljder om uppgifterna för identifiering och registrering av nötkreaturen konstateras vara felaktiga eller om anmälningarna har gjorts för sent.

Minimikrav för nötkreatur

Utöver avtalsvillkoren ska sökanden följa minimikraven i den nationella lagstiftningen för att kunna få ersättning. Brister i iakttagandet av dessa kan leda till påföljder för den ersättning som betalas ut.

Kraven grundar sig på följande författningar jämte ändringar: Lag om djurvälfärd (693/2023, 21 § 1 mom., 33 § 1 och 2 mom. och 34 § 1 mom.) och statsrådets förordning (592/2010, 10 § 1 och 3 mom. 13 § 1-3 mom.)

Krav:

• När ett hållet djur utfodras och vattnas ska hänsyn tas till djurets fysiologiska behov och det ska säkerställas att djuret får lagom mängd föda och vatten eller någon annan dryck av god kvalitet. Födans och dryckens sammansättning och sättet att ge den ska motsvara djurets fysiologiska behov och väsentliga beteendemässiga behov.
• Ett djur ska kunna stå och vila i naturlig ställning på djurhållningsplatsen samt byta ställning där utan svårighet. De djur som hålls på en och samma djurhållningsplats ska ha möjlighet att vila samtidigt.
• En djurhållningsplats ska gå att hålla tillräcklig ren och där upprätthålla god hygien med hänsyn till djurens välfärd. Djuren på en djurhållningsplats ska kunna inspekteras och skötas utan svårighet.
• Djurhållningsplatser ska vara konstruerade av sådant material och ha sådana konstruktioner och övriga egenskaper att såväl risken för att djur ska skada sig, insjukna eller rymma som brandfaran är så liten som möjligt.
• Gångvägarna från djurstallet till utomhusinhägnaderna och betet ska vara säkra. Stängsel till utomhusinhägnader och beten ska vara säkra för nötkreatur och av lämpligt material. Stängslen ska hållas i gott skick så att nötkreaturen inte skadas eller rymmer. Elektrifierade stängsel ska byggas och underhållas så att de inte orsakar onödigt lidande för nötkreaturen.
• Foder som ges till nötkreatur ska till sin näringssammansättning vara lämpligt för djuren.
• En kalv ska utfodras och ges något att dricka minst två gånger per dag.
• En sjuk eller skadad kalv ska hela tiden ha tillgång till rent vatten.
• Vid varmt väder ska alla kalvar ständigt ha tillgång till rent vatten.
• Nötkreaturens vattenbehållare och vattningsanordningar ska hållas rena.
• Urin och avföring får inte smutsa ner foder eller dricksvatten.

Avtalsvillkor för får

Avtal kan sökas om sökanden har minst fem djur som uppfyller avtalsvillkoren i sin besittning. Sökanden förbinder sig att hålla får som uppfyller avtalsvillkoren i sin besittning under hela avtalstiden.

Krav på får

Sökanden kan endast få ersättning för stambokförda renrasiga får av raserna finsk lantras, ålandsfår och kajanalandsfår som sökanden innehar och som godkänts för avtalet (senare får). Stamboken för får av finsk lantras får och kajanalandsfår förs av ProAgria Keskusten Liitto ry och för ålandsfår av Föreningen Ålandsfåret.

Renrasighet hos får ska bevisas genom

• Finsk lantras och kajanalandsfår på NettiKatras-applikationens lista över ursprungsraser.  Raskoden för finsk lantras ska vara SS1 och för kajanalandsfår KK1 eller K.
• Ålandsfår på NettiKatras-appens eller Föreningen Ålandsfårets lista över ursprungsraser. Raskoden för ålandsfår ska vara AA1.

Listan över stöd för lantraser ska bifogas ansökan.

Fåret ska ha fått minst en renrasig avkomma under de två år som föregår avtalsperioden. Som avkomma beaktas också dödfödda renrasiga avkommor som anmälts till får- och getregistret.

Avelsplan

Gården ska ha en uppdaterad avelsplan för de får som avtalet gäller. Den uppdaterade avelsplanen ska lämnas in till NTM-centralen före ansökningstidens utgång. Avelsplanen ska uppdateras om ett får som inte omfattas av planen används som ersättningsdjur. Den uppdaterade avelsplanen ska lämnas in skriftligen till NTM-centralen i samband med anmälan om ersättning.

Avelsplanen ska

• Beskriva avelsmålen för gårdens får.
• Räkna upp alla lantrasfår av hon- och hankön som söks för avtalet.
• En plan för betäcknings- och inseminationsgrupper som använder baggar av samma ras.
• Beskriva hur inavelsgraden beaktas vid avel.

Sökanden kan göra upp en avelsplan själv eller använda en avelsplan som utarbetats av en sakkunnig.

Identifiering och registrering av får

En förutsättning för ersättning är att bestämmelserna om identifiering och registrering av djur iakttas. Sökanden ska se till att registeruppgifterna i får- och getregistret är uppdaterade.

Fåret ska vara registrerat i får- och getregistret och antecknat på sökandens lägenhetssignum senast den 1.1.2025. Dessutom ska djurhållaren föra bok över fåren på djurhållningsplatsen. Närmare anvisningar om märkning och registrering av djur finns i Guide om djurstöd i kapitlet Förutsättningar för ansökan samt på adressen livsmedelsverker.fi/markning-och-registrering-av-djur.

Ersättning betalas inte och gården kan få påföljder om uppgifterna för identifiering och registrering av får konstateras vara felaktiga eller om anmälningarna har gjorts för sent.

Minimikrav för får

Utöver avtalsvillkoren ska sökanden iaktta minimikraven i djurskyddslagstiftningen. Brister i dessa kan leda till påföljder för den ersättning som betalas ut.

Kraven grundar sig på följande författningar jämte ändringar: Lag om djurvälfärd (693/2023, 21 § 1 mom., 33 § 1 och 2 mom. och 34 § 1 mom.) och statsrådets förordning (587/2010, 8 § 1 mom. och 12 § 1 mom.)

Krav

• När ett hållet djur utfodras och vattnas ska hänsyn tas till djurets fysiologiska behov och det ska säkerställas att djuret får lagom mängd föda och vatten eller någon annan dryck av god kvalitet. Födans och dryckens sammansättning och sättet att ge den ska motsvara djurets fysiologiska behov och väsentliga beteendemässiga behov.
• Ett djur ska kunna stå och vila i naturlig ställning på djurhållningsplatsen samt byta ställning där utan svårighet. De djur som hålls på en och samma djurhållningsplats ska ha möjlighet att vila samtidigt.
• En djurhållningsplats ska gå att hålla tillräcklig ren och där upprätthålla god hygien med hänsyn till djurens välfärd. Djuren på en djurhållningsplats ska kunna inspekteras och skötas utan svårighet.
• Djurhållningsplatser ska vara konstruerade av sådant material och ha sådana konstruktioner och övriga egenskaper att såväl risken för att djur ska skada sig, insjukna eller rymma som brandfaran är så liten som möjligt.
• Fållornas och betenas stängsel ska vara säkra.
• Foder som ges till får ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler.

Avtalsvillkor för getter

Avtal kan sökas om sökanden har minst fem djur som uppfyller avtalsvillkoren i sin besittning. Sökanden förbinder sig att hålla getter som uppfyller avtalsvillkoren i sin besittning under hela avtalstiden.

Krav på getter

Sökanden kan endast få ersättning för stambokförda renrasiga getter av raserna finsk lantras som sökanden innehar och som godkänts för avtalet.  Getternas renrasighet ska intygas på ProAgria Keskusten Liittos NettiKatras-stödlista, som ska bifogas ansökan. Finsk lantras har raskoden SS1.

Geten ska ha fått minst en renrasig avkomma under de tre år som föregår avtalsperioden. Som avkomma beaktas också dödfödda renrasiga avkommor som anmälts till får- och getregistret.

Avelsplan

Gården ska ha en uppdaterad avelsplan för de getter som avtalet gäller. Den uppdaterade avelsplanen returneras till NTM-centralen som bilaga till ansökan. Vid behov ska avelsplanen uppdateras om en get som inte omfattas av planen används som ersättningsdjur. Den uppdaterade avelsplanen ska lämnas in skriftligen till NTM-centralen i samband med anmälan om ersättning.

Avelsplanen ska

• Beskriva avelsmålen för gårdens getter.
• Räkna upp alla lantrasgetter av hon- och hankön som söks för avtalet.
• En plan för betäcknings- och inseminationsgrupper som använder bockar av samma ras.
• Beskriva hur inavelsgraden beaktas vid avel.

Sökanden kan göra upp en avelsplan själv eller använda en avelsplan som utarbetats av en sakkunnig.

Identifiering och registrering av getter

En förutsättning för ersättning är att bestämmelserna om identifiering och registrering av djur iakttas. Sökanden ska se till att registeruppgifterna i får- och getregistret är uppdaterade.

Geten ska vara registrerad i får- och getregistret och antecknat på sökandens lägenhetssignum senast den 1.1.2025.  Dessutom ska djurhållaren föra bok över getterna på djurhållningsplatsen. Närmare anvisningar om märkning och registrering av djur finns i Guide om djurstöd i kapitlet Förutsättningar för ansökan samt på adressen livsmedelsverker.fi/markning-och-registrering-av-djur.

Ersättning betalas inte om uppgifterna för identifiering och registrering av geten är felaktiga eller om anmälningarna har gjorts för sent.

Minimikrav för getter

Utöver avtalsvillkoren ska sökanden följa minimikraven i den nationella lagstiftningen för att kunna få ersättning. Brister i iakttagandet av dessa kan leda till påföljder för den ersättning som betalas ut.

Kraven grundar sig på följande författningar jämte ändringar: Lag om djurvälfärd (693/2023, 21 § 1 mom., 33 § 1 och 2 mom. och 34 § 1 mom.) och statsrådets förordning (589/2010, 8 § 1 mom. ja 11 § 1 mom.)

Krav:

• När ett hållet djur utfodras och vattnas ska hänsyn tas till djurets fysiologiska behov och det ska säkerställas att djuret får lagom mängd föda och vatten eller någon annan dryck av god kvalitet. Födans och dryckens sammansättning och sättet att ge den ska motsvara djurets fysiologiska behov och väsentliga beteendemässiga behov.
• Ett djur ska kunna stå och vila i naturlig ställning på djurhållningsplatsen samt byta ställning där utan svårighet. De djur som hålls på en och samma djurhållningsplats ska ha möjlighet att vila samtidigt.
• En djurhållningsplats ska gå att hålla tillräcklig ren och där upprätthålla god hygien med hänsyn till djurens välfärd. Djuren på en djurhållningsplats ska kunna inspekteras och skötas utan svårighet.
• Djurhållningsplatser ska vara konstruerade av sådant material och ha sådana konstruktioner och övriga egenskaper att såväl risken för att djur ska skada sig, insjukna eller rymma som brandfaran är så liten som möjligt.
• Fållornas och betenas stängsel ska vara säkra.
• Foder som ges till getter ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler.

Avtalsvillkor för hästar

Avtal kan sökas om sökanden har minst en häst som uppfyller avtalsvillkoren i sin besittning. Sökanden förbinder sig att hålla hästar som uppfyller avtalsvillkoren i sin besittning under hela avtalstiden.

Krav på hästar

Sökanden kan endast få ersättning för stambokförda renrasiga hästar av rasen finsk häst som sökanden innehar och som godkänts för avtalet. En häst är renrasig om dess ras har antecknats som finsk häst i Finlands Hippos rf:s register.

Hästen ska ha fått minst en renrasig avkomma under de tre år som föregår avtalsperioden. Avkomman ska synas i Finlands Hippos rf:s Heppa-system. De föl som föddes 2024 behöver inte vara identifierade.  Som avkomma beaktas också dödfödda renrasiga avkommor som anmälts till Heppa-systemet.

Identifiering och registrering av hästar

En förutsättning för ersättning är att bestämmelserna om identifiering och registrering av djur iakttas. Sökanden ska föra bok över hästarna på djurhållningsplatsen. Hästen ska vara registrerad i Finlands Hippos register och ha en identitetshandling.

Hästens sedvanliga djurhållningsplatser ska uppges i avtalsansökan. Om hästen flyttar till en djurhållningsplats som inte har uppgetts i ansökan under avtalsperioden, ska detta anmälas till NTM-centralen.

Om hästen kortvarigt befinner sig på en annan djurhållningsplats än en vanlig djurhållningsplats, ska detta kunna påvisas i bokföringen.

Minimikrav för hästar

Utöver avtalsvillkoren ska sökanden följa minimikraven i den nationella lagstiftningen för att kunna få ersättning. Brister i iakttagandet av dessa kan leda till påföljder för den ersättning som betalas ut.

Kraven grundar sig på följande författningar jämte ändringar: Lag om djurvälfärd (693/2023, 21 § 1 mom., 33 § 1 och 2 mom. och 34 § 1 mom.) och statsrådets förordning (588/2010, 6 § 1 mom., 7 § 2, 3 mom. och 9 §).

Krav:

• När ett hållet djur utfodras och vattnas ska hänsyn tas till djurets fysiologiska behov och det ska säkerställas att djuret får lagom mängd föda och vatten eller någon annan dryck av god kvalitet. Födans och dryckens sammansättning och sättet att ge den ska motsvara djurets fysiologiska behov och väsentliga beteendemässiga behov.
• Ett djur ska kunna stå och vila i naturlig ställning på djurhållningsplatsen samt byta ställning där utan svårighet. De djur som hålls på en och samma djurhållningsplats ska ha möjlighet att vila samtidigt.
• En djurhållningsplats ska gå att hålla tillräcklig ren och där upprätthålla god hygien med hänsyn till djurens välfärd. Djuren på en djurhållningsplats ska kunna inspekteras och skötas utan svårighet.
• Djurhållningsplatser ska vara konstruerade av sådant material och ha sådana konstruktioner och övriga egenskaper att såväl risken för att djur ska skada sig, insjukna eller rymma som brandfaran är så liten som möjligt.
• Utomhusinhägnaderna och betena samt gångvägarna från djurstallet till utomhusinhägnaderna och betena ska vara säkra. Stängsel och tillhörande konstruktioner ska hållas i gott skick så att hästarna inte skadar sig själva. Utomhusinhägnadernas och betenas stängsel får inte vara av taggtråd.
• Foder som ges till hästar ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler.

Avtalsvillkor för lantrashöns

Höns och tuppar som söks för avtal ska höra till Naturresursinstitutets program för bevarande av lantrashöns och följa dess regler från och med avtalsperiodens början. Sökanden kan endast få ersättning för renrasiga lantrashöns och -tuppar som godkänts i avtalet. Sökanden ska lämna in ett intyg över att han eller hon hör till programmet för bevarande som bilaga till ansökan.

Flocken på minst 20 lantrashöns som omfattas av avtalet ska innehålla minst en lantrastupp.

Om sökandens innehav av lantrashöns inom programmet för bevarande upphör mitt under avtalsperioden eller om djurantalet sjunker under minimiantalet i avtalsvillkoren, förfaller avtalet. Den sökande ska underrätta NTM-centralen om ändringen inom 14 dygn.

En förutsättning för ersättning är att bestämmelserna om identifiering och registrering av djur iakttas. Hönorna ska finnas på en registrerad djurhållningsplats. Djurhållningsplatsen ska anges i avtalsansökan. Om djurhållningsplatsen ändras under avtalsperioden ska detta anmälas till NTM-centralen.

Minimikrav för höns

Utöver avtalsvillkoren ska sökanden följa minimikraven i den nationella lagstiftningen för att kunna få ersättning. Brister i iakttagandet av dessa kan leda till påföljder för den ersättning som betalas ut.

Kraven grundar sig på följande författningar jämte ändringar: Lag om djurvälfärd (693/2023, 21 § 1 mom., 33 § 1 och 2 mom. och 34 § 1 mom.) och statsrådets förordning (673/2010, 6 § och 9 § 1 mom.).

Krav:

• När ett hållet djur utfodras och vattnas ska hänsyn tas till djurets fysiologiska behov och det ska säkerställas att djuret får lagom mängd föda och vatten eller någon annan dryck av god kvalitet. Födans och dryckens sammansättning och sättet att ge den ska motsvara djurets fysiologiska behov och väsentliga beteendemässiga behov.
• Ett djur ska kunna stå och vila i naturlig ställning på djurhållningsplatsen samt byta ställning där utan svårighet. De djur som hålls på en och samma djurhållningsplats ska ha möjlighet att vila samtidigt.
• En djurhållningsplats ska gå att hålla tillräcklig ren och där upprätthålla god hygien med hänsyn till djurens välfärd. Djuren på en djurhållningsplats ska kunna inspekteras och skötas utan svårighet.
• Djurhållningsplatser ska vara konstruerade av sådant material och ha sådana konstruktioner och övriga egenskaper att såväl risken för att djur ska skada sig, insjukna eller rymma som brandfaran är så liten som möjligt.
• Om hönsen har möjlighet att gå utomhus, ska gångvägen från djurstallet och ut vara säker för hönsen. Utomhusinhägnaden ska vara tillräckligt rymlig och kvaliteten på hägnets botten ska vara tillräckligt bra med beaktande av antalet hönor.
• Foder som ges till hönor ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler.

7. Avlägsnande av djur från avtal

Sökanden kan minska antalet nötkreatur, får, getter och hästar genom att avlägsna djur från avtalet under hela avtalsperioden. Om djurantalet sjunker under minimiantalet i avtalet, förfaller avtalet. För avlägsnade djur betalas inte stöd om sökanden inte anmäler ett ersättande djur i stället. En hönsflock kan tas bort, varvid avtalet upphör att gälla. Men en hönsflock kan inte ersättas.

Ett djur som tas bort från avtalet ska anmälas till NTM-centralen genom en fritt formulerad skriftlig anmälan. Anmälan om avlägsnande ska göras inom 14 kalenderdagar från det att djuret fallit bort ur avtalet (t.ex. från gården eller sökandens besittning). Djuret avslås från avtalet om sökanden inte både har meddelat inom 14 kalenderdagar NTM-centralen och inte har meddelat inom 7 dagar djurregistret att djuret har avlägsnats.

8. Ersättande av avtalsdjur och meddelande om ersättande

Sökanden kan ersätta ett djur som avlägsnats från avtalet med ett hon- eller handjur av samma ras. Det djur som avlägsnas och det ersättande djuret ska vara av samma ras. Dessutom ska det ersättande djuret uppfylla de villkor som krävs av avtalsdjuren vid ersättningstidpunkten och det ska vara i sökandens besittning. Ersättande nötkreatur, får och getter ska vara registrerade i djurregistret med sökandens lägenhetssignum.

Sökanden ska underrätta NTM-centralen om ersättning för djur som avlägsnats från avtalet inom 14 kalenderdagar från det att det djur som ska ersättas avlägsnas från avtalet (t.ex. från gården eller sökandens besittning). Djuret avslås från avtalet om sökanden inte inom 14 kalenderdagar har meddelat NTM-centralen om avlägsnandet och ersättandet av djuret eller om djurregisteranmälan om avlägsnandet inte har gjorts inom 7 dagar.

9. Hävning och återkrav av avtal

NTM-centralen kan häva avtalet om den sökande som ingått avtalet har hemlighållit en omständighet som väsentligt påverkar ingåendet av avtalet eller lämnat felaktig information om en sådan omständighet. Avtalet kan också hävas om sökanden eller den senare ägaren av den gårdsbruksenhet till vilken avtalet har överförts väsentligt bryter mot avtalsvillkoren.

En ersättning som betalats ut felaktigt eller utan grund återkrävs för hela avtalsperioden, om

• Avtalet hävs
• Sökanden inte har iakttagit avtalsvillkoren
• Sökanden har lämnat en sådan felaktig eller bristfällig uppgift som väsentligt har inverkat på beviljandet eller utbetalningen av ersättningen
• Ersättningstagaren vägrar att bistå vid granskningen.

Om sökanden har fått ersättning utan grund eller till ett högre belopp än vad som hade kunnat beviljas honom eller henne, beslutar NTM-centralen om återkrav av ersättning som beviljats utan grund eller till ett för stort belopp. Dröjsmålsränta läggs till den ersättning som återkrävs.

Ett avtal kan inte godkännas och ersättning kan inte beviljas, om förhållandena för att få ersättning har tagit sådan form att de inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte.

10. Överföring av avtal

Sökanden kan överföra avtalet till en annan sökande endast i samband med överföringen av besittningen av hela gården. Efterträdaren ska då iaktta avtalsvillkoren under den återstående avtalsperioden.

Överföring av besittningen av en hel lägenhet ska anmälas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på blankett 156 inom 15 arbetsdagar efter överföringen av ägande- eller besittningsrätten. Överföring av avtalet ska sökas inom 15 arbetsdagar från överföringen av ägande- eller besittningsrätten genom att lämna in blankett 160 till NTM-centralen.

Mer information om överföring av avtal till exempel vid generationsväxling finns i Guide om djurstöd, överlåtelse av besittningen av en hel gård eller nedläggning av jordbruksverksamheten

11. Force majeure

Mer information om force majeure finns i Guide om djurstöd.

På grund av force majeure kan ansökan om avtal förhindras eller antalet avtalsdjur minska under avtalsperioden.  En fritt formulerad skriftlig anmälan om force majeure ska lämnas in till NTM-centralen inom 15 dygn från det att det har varit möjligt att lämna in den.

Om orsaken till att avtalet frånträds är ett fall av force majeure, återkrävs inte ersättningen.

12. Sökandens anmälningsskyldighet och förvaring av handlingar

Sökanden ska utan dröjsmål underrätta den NTM-central som beviljat ersättningen om förändringar i förhållandena för ersättningstagaren eller för den verksamhet som stöds, om dessa kan påverka ersättningsbeloppet eller leda till att ersättningen återkrävs eller dras in. De ändringar som avses här är till exempel försäljning eller utarrendering av en hel gård eller en del av den till en annan jordbrukare eller upphörande av djurproduktionen.

Den sökande är skyldig att uppge riktiga och tillräckliga uppgifter om förutsättningarna för beviljande och utbetalning av ersättningen till den NTM-central som beviljar ersättningen.

Sökanden ska bevara anteckningar och intyg som hänför sig till villkoren för ersättningen i minst fyra år efter avtalsperiodens utgång.

13. Lämnande av uppgifter och stödets offentlighet

Den behöriga myndigheten har rätt att av stödmottagaren få de utredningar och uppföljningsuppgifter som behövs för uppföljning av stöden och bedömning av deras verkningsfullhet.

Dessutom förutsätter EU-lagstiftningen att medlemsstaterna i söktjänsten publicerar uppgifter om stöd som betalats ur Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, inklusive uppgifter om privatpersoners stöd. Närmare information om hur uppgifterna lämnas och om stödens offentlighet finns i Guide om djurstöd.

14. Uppsägning av avtal

Sökanden kan häva avtalet om gården upplevt ett godkänt fall av force majeure eller exceptionella omständigheter.

Anmälan om upphävande av avtalet ska göras skriftligen till NTM-centralen inom 15 arbetsdagar från det att ersättningstagaren eller dennes rättsinnehavare har möjlighet att göra den anmälan som avses här.

Om ersättningstagaren upphäver avtalet före avtalsperiodens utgång, behöver ett nytt motsvarande avtal inte nödvändigtvis ingås förrän två år har förflutit från upphävandet.

15. Övervakning och påföljder

För att kontrollera att avtalsvillkoren iakttas har myndigheterna rätt att utföra administrativa kontroller och kontroller på gården. Om påföljderna vid underlåtelse att iaktta avtalsvillkoren finns närmare information på Livsmedelsverkets webbplats.

Vid övervakningen kontrolleras gårdens djurantal och iakttagandet av ersättningsvillkoren, på det sätt som Europeiska unionens lagstiftning och den nationella lagstiftningen förutsätter.

Den som ansöker om ersättning är skyldig att lägga fram alla handlingar som hänför sig till ersättningen och även i övrigt bistå vid inspektionen för den myndighet som utför granskningen. För detta fås ingen ersättning. Inspektören har rätt att i den omfattning som tillsynsuppgiften förutsätter inspektera sökandens djursbyggnader, djur och andra områden som är föremål för ersättning samt övriga förutsättningar för beviljande och betalning av ersättning. Vid granskningen beaktas dock hemfriden.

16. Ändringssökande

Den sökande kan söka ändring i avtals- och stödbeslutet genom att lämna ett skriftligt rättelseyrkande till den NTM-central som fattat beslutet inom 30 dagar från delgivandet av beslutet.

17. Prioritetsordning för avtal

Avtal ingås avtal inom ramen för statens anslag. Om antalet djurenheter som ansökts om för avtalen 2025 överstiger det anslag som står till förfogande för dem, prioriteras de sökande som har haft motsvarande avtal året före ansökan. Ett nytt motsvarande avtal kan ingås för högst samma djurantal, djurart och -ras som avtalet från föregående år innefattade.