Ansökningsanvisningar om EUs djurbidrag 2021

1 EU:s djurbidrag

EU:s djurbidrag är:

• Nötdjursbidrag
  • Bidrag för nötkreatur, hela landet
  • Bidrag för mjölkkor, AB-stödregionen
• Får- och getbidrag
  • Bidrag för tackor, AB-stödregionen
  • Bidrag för hongetter, AB-stödregionen
  • Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar, hela landet

EU:s djurbidrag är EU-finansierade direktstöd som är kopplade till produktionen. Andra direktstöd är grundstöd, förgröningsstöd, EU-stöd till unga jordbrukare och bidrag för jordbruksgrödor.

Beakta år 2021

• Gör registeranmälningarna om djuren till djurregistren i tid. Registeranmälningar som gjorts för sent orsakar övergivande av djur och påföljder för bidragen.
• Du kan kontrollera att din anmälan om deltagande är i kraft på sidan Husdjursproduktion och mjölk i Viputjänsten eller genom att fråga din kommuns landsbygdsnäringsmyndighet.

2 Ansökan om EU:s djurbidrag

Delta i EU:s bidragssystem för djurbidrag med anmälan om deltagande.

Du kan ansöka om EU:s djurbidrag för nötkreatur, får eller getter som är märkta och registrerade på ditt lägenhetssignum i nötdjursregistret eller får- och getregistret. Bidragsbeloppet bestäms på basis av de djur som är införda i djurregistren. Märk och registrera alla gårdens djur i enlighet med gällande författningar. Djuren ska finnas på den djurhållningsplats som har anmälts till djurregistret.

Om du har lämnat in anmälan om deltagande i EU:s djurbidragssystem år 2015 eller efter det, behöver du inte lämna in anmälan på nytt. Du behöver inte ansöka om bidrag varje år.

Om du är en ny stödsökande, anmäl dig i Viputjänstens ansökan om deltagande i djurstöd senast 15.6.2021.

Du kan kontrollera att din anmälan om deltagande är i kraft på sidan Husdjursproduktion och mjölk i Viputjänsten eller genom att fråga din kommuns landsbygdsnäringsmyndighet. Deltagandet i bidragssystemet är i kraft tills vidare. Anmälan om deltagande upphör att gälla om bidragssystemet upphör eller du lägger ner produktionen och återtar din anmälan om deltagande.

Om du börjar hålla och producera nötkreatur, får eller getter till exempel i augusti 2021 ska du lämna in anmälan om deltagande redan i samband med den ansökan som slutar 15.6.2021, för att EU:s djurbidrag ska kunna betalas till din gård från och med augusti 2021.

Om du vill ansluta dig till bidragssystemet efter stödansökan 2021, är det möjligt genom att du lämnar in anmälan om deltagande innan nästa års ansökan löper ut. Då börjar ditt deltagande i bidragssystemet stödåret 2022 och fortsätter efter det.

Lämna in blanketterna 156 Anmälan om överföring av hela gårdens besittning vid besittningsöverföring av en hel gård när anmälan om deltagande överförs till övertagaren i samband med besittningsöverföring av en hel gård, dvs. generationsväxling, köp, arrendering eller ändring av bolagsformen för en hel gård.

När en gårdsbruksenhet delas eller när två eller flera gårdsbruksenheter slås samman (t.ex. dödsbon, sammanslutningar), och anmälan om deltagande inte överförs, ska du lämna in anmälan om deltagande på nytt.

Uppge varje år all jordbruksmark som är i din besittning, oberoende av om du ansöker om stöd för arealen eller inte (se 3.2 Anmälan av jordbruksmark).

2.1Att lämna in anmälan om deltagande

Du kan lämna in anmälan om deltagande elektroniskt i Viputjänsten senast 15.6.2021. Den elektroniska ansökan är då öppen fram till klockan 23.59.

Om du ansöker om djurbidrag på en pappersblankett ska du före ansökningstidens utgång lämna in anmälan om deltagande till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där din gårds driftscentrum är beläget eller där merparten av åkrarna finns. Om gården inte har något driftscenrum anses din gård ligga i det stödområde där merparten av åkrarna finns. En anmälan om deltagande som skickats per post anses ha inkommit i rätt tid, om den har poststämplats senast den sista ansökningsdagen och adresserats till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen.

2.2 För sent inlämnad anmälan om deltagande

Du kan lämna in anmälan om deltagande för sent efter ansökningstidens utgång på pappersblankett 184.

Om någon av följande anmälningar försenas med 1–25 kalenderdagar medför det att beloppet av djurbidrag minskar med 1 procent per försenad arbetsdag:

• anmälan om deltagande
• anmälan av jordbruksmark
• anmälan om lamningsundantag
• anmälan om getternas mjölkmängd.

I kapitel 3.2 berättas om anmälan av jordbruksmark och i kapitel 5.3.1 berättas om anmälan om lamningsundantag och hongetternas mjölkmängd.

Med arbetsdag avses vardag med undantag av lördag. I kalenderdagar inräknas både vardagar och helgdagar. Den försenade anmälan om deltagande sänker bidraget för det år då anmälan ges in till landsbygdsnäringsmyndigheten.

Om din anmälan om deltagande eller någon annan obligatorisk blankett försenas med över 25 kalenderdagar av någon annan orsak än oöverstigligt hinder (force majeure) som konstaterats vara godtagbart (se kapitlet om oöverstigligt hinder och Ansökningsguide för jordbrukarstöd), betalas inget bidrag för stödåret. En anmälan om deltagande som du lämnat in efter förseningsdagarna träder i kraft först till följande stödår.

Ett oöverstigligt hinder ska bevisas på ett godtagbart sätt. I fall av ett oöverstigligt hinder beviljas bidraget fastän ansökan är mera än 25 dagar försenad. Bevis för oöverstigligt hinder och anmälan om deltagande ska ändå lämnas in till kommuns landsbygdsnäringsmyndighet inom 15 arbetsdagar från den dag du kan lämna in dem.

2.3 Återtagande av anmälan om deltagande

Du kan återta din anmälan om deltagande i bidragssystemet. Annulleringen gäller det djurbidrag som betalas för hela stödåret. Du kan alltså inte annullera bidraget för bara ett enskilt djur, djurgrupp eller en av betalningsposterna, utan annulleringen gäller det bidrag som sökts med hela anmälan om deltagande.

Du kan återta anmälan om deltagande i Viputjänsten.

En anmälan om deltagande som du lämnat in under perioden 15.7.2020 – 15.6.2021 samt under förseningsdagarna är i kraft från och med stödåret 2021.

• Om du före 15.6.2021 återtar en anmälan om deltagande som du lämnat in vid ansökan 2021, grundas ingen ansökan alls och återtagandet hänförs direkt till stödåret 2021.
• Om du återtar en anmälan om deltagande som du lämnat in före ansökan 2021, betalas du djurbidrag ännu för året för återtagandet.

Giltigheten för anmälan om deltagande syns i Viputjänsten på sidan Husdjursproduktion och mjölk. För de bidrag som du annullerat syns giltighetsårets sista dag (t.ex. 31.12.2021). För detta år beviljas du ännu djurbidrag. I fråga om de djurbidrag vars anmälan om deltagande är i kraft står det tills vidare i punkten för giltighet.

2.4 Oöverstigligt hinder

Läs om villkoret för oöverstigligt hinder i Ansökningsguide för jordbrukarstöd i kapitel Ansökan om stöd 3.11.

2.5 Överföring av besittningen av hela gården

Med överföring av besittningen av en hel gård avses en situation där gårdens samtliga djur, all åkerareal som gården äger och gårdens alla produktionsbyggnader överförs till en enda ny innehavare. Alltid när det är möjligt bör besittningsöverföringar av en hel gård förläggas till början av året.

Anmälan om deltagande kan överföras till övertagaren om det är frågan om en överföring av besittningen av hela gården. Överföringen av besittningsrätten ska ske senast 31.8.2021, varvid EU:s djurbidrag betalas till övertagaren. Utredningar om överföringen av besittningsrätten, dvs. blanketterna 156, ska ges in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet inom 15 arbetsdagar från besittningsöverföringen av hela gården.

Observera att det vid överföring av besittningen till en hel gård som gjorts efter 15.6.2021 endast går att överföra ett deltagande som redan är i kraft till den nya besittaren.

Sökanden kan inte längre bytas efter 31.8.2021.

Den nya ägaren måste anmäla djuren i den nya gårdens (lägenhetssignumets) besittning i nötdjursregistret eller får- och getregistret. Anmälningarna om ändring av besittningen av djur ska göras till nötdjursregistret eller får- och getregistret inom 7 kalenderdagar. Djurbidrag samlas till den nya gården från och med det datum då djuren har noterats i den nya gårdens (lägenhetssignumets) besittning. Djurbidrag för slaktdjur kan betalas till gården när i tillägg med andra stödvillkoren också slaktdjurets besittningstid fullgörs.

Observera att man måste även uppdatera uppgifterna i djurhållarregistret så att de är aktuella.

3 Gemensamma villkor för djurbidrag

Läs här i kapitel 3 om de allmänna villkoren för djurbidrag.

Läs om de bidragsspecifika villkor i kapitel 4.  Nötdjursbidrag och i kapitel 5. Får- och getbidrag.

3.1 Aktiv jordbrukare

Läs om villkoret för aktiv jordbrukare i Ansökningsguide för jordbrukarstöd.

3.2 Anmälan av jordbruksmark

Anmäl all jordbruksmark som är i din besittning, oberoende av om du söker stöd för arealen eller inte.

Anmäl jordbruksmarken i Viputjänsten i den samlade stödansökan eller på pappersblankett 102B Stödansökans jordbruksskiftesblankett 2020 senast 15.6.2021. Anmäl också oregistrerade skiften under 0,05 hektar i punkt 3 på blanketten. Om du inte har jordbruksmark i din besittning behöver blankett 102B inte lämnas in.

Meddela basuppgifterna om gården och uppgifterna om basskiften bara om det har blivit ändringar i uppgifterna om gården till denna del. Dessa uppgifter kan du meddela i Viputjänsten eller med blanketterna 101A Gårdsbruksblankett 2021, 101D Delaktiga i gårdsbruksenheten samt 102A Stödansökans basskiftesblankett 2021 och 102C Ändringsblankett för basskiften 2021.

Om det vid övervakning konstateras att du inte har anmält all jordbruksmark vid stödansökan och differensen mellan den konstaterade arealen (anmäld areal + areal för de skiften som inte har anmälts) och den anmälda arealen är större än 3 procent av den konstaterade arealen, kommer alla de av EU helt finansierade direkta stöden att skäras ned med högst 3 procent.

3.3 Tvärvillkor

För att du ska få djurbidrag krävs det att du iakttar tvärvillkoren under hela kalenderåret.

Tvärvillkoren är föreskrivna verksamhetskrav samt krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Tvärvillkoren förutsätter att jordbruksmarken bevaras i god hävd med tanke på odlingen och miljön samt att föreskrivna verksamhetskrav följs, vilket kräver att miljölagstiftningen och lagstiftningen om märkning och registrering av djur efterlevs. Tvärvillkoren innefattar också anmälan av djursjukdomar, djurens välbefinnande, fodersäkerhet, villkor för användningen av växtskyddsmedel samt villkor för livsmedelssäkerhet. Om det uppdagas överträdelser av dessa villkor kan det leda till påföljder för andra stöd som betalas till gården.

Mer information om tvärvillkoren ingår i Tvärvillkorsguiden på Livsmedelsverkets webbplats 

3.4 Förbjudna ämnen och illegalt innehav av ämnen

Du får inte använda otillåtna tillväxtbefrämjande ämnen (hormoner och beta-antagonister) för att föda upp eller göda dina djur. En förteckning över förbjudna ämnen ingår i statsrådets förordning 1054/2014 om förbud mot användningen av vissa läkemedelssubstanser för djur. Du får inte heller inneha dessa ämnen om inte veterinären har ordinerat dem för behandling av djuren.

Om rester av förbjudna ämnen påträffas i dina djur eller om förbjudna ämnen eller illegalt innehav av ämnen i någon som helst form påträffas på din gård, betalas inga EU-djurbidrag till din gård under det år då iakttagelsen görs.

Om det vid två kontroller har konstaterats användning av förbjudna tillväxtbefrämjande ämnen eller illegalt innehav av dessa ämnen på din gård, utesluts din gård från djurbidragen för det år som kontrollen gäller och de fyra kalenderår som följer på kontrollen.

3.5 Djurskydd

Djurens välbefinnande ska ombesörjas i enlighet med djurskyddslagstiftningen. Underlåtelse att följa bestämmelserna leder till att alla EU:s direktstöd och EU:s delfinansierade stöd beskärs via tvärvillkoren. Djurens välbefinnande övervakas systematiskt som ett led i övervakningen av tvärvillkor.

Om jordbrukaren eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med jordbrukaren har dömts för

• djurskyddsbrott och samtidigt meddelats djurhållningsförbud
• djurskyddsförseelse och samtidigt meddelats djurhållningsförbud,

 beviljas inga djurbidrag, och ett eventuellt redan beviljat bidrag betalas inte ut för det stödår då den behöriga myndigheten har konstaterat den gärning som lett till dom.

Om jordbrukaren har dömts till djurhållningsförbud betalas inga djurbidrag för den tid djurhållningsförbudet varar och inte för tiden mellan året för gärningen och den lagakraftvunna domen. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet avbryter utbetalningen av bidragen i fråga till jordbrukaren när åtalsprövning har inletts i ärendet. Om myndigheten redan har hunnit betala ut bidrag för den otillåtna tiden, återkrävs det utbetalda stödet från och med det stödår då gärningen begicks.

3.6 Djurhållning enbart i syfte att erhålla bidrag

Gårdens produktion ska motsvara bidragssystemets mål. Om det konstateras att du artificiellt och i strid med bidragssystemets mål har skapat de förutsättningar som krävs för att få bidrag,
kan du gå miste om djurbidragen.

Vid behov ska du kunna påvisa att produkter som fåtts från djuren har marknadsförts och gett inkomster. Till exempel uppfödning av tackor för eget bruk eller som sällskapsdjur är inte tillräcklig produktion för att du ska få bidrag för tackor.

4 Nötdjursbidrag

Nötdjursbidrag är bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor. Registrera dig som djurhållare innan du börjar hålla djur. Anmäl rätt djurhållningsplats för djuren.

Registrera djuren i nötdjursregistret på det lägenhetssignum med vilket du ansöker om nötdjursbidrag.

Gör alltid registeranmälningarna om djuren inom 7 dagar från händelsen.

Försenade anmälningar till nötdjursregistret minskar det bidragsbelopp som betalas till dig. Ett djur vars registeranmälan har gjorts för sent förkastas, och dessutom bestäms påföljder enligt övervakningsbestämmelserna.

Beakta år 2021

• Gör registeranmälningarna om djuren till djurregistren i tid. Registeranmälningar som gjorts för sent orsakar övergivande av djur och påföljder för bidragen.
• Du kan kontrollera att din anmälan om deltagande är i kraft på sidan Husdjursproduktion och mjölk i Viputjänsten eller genom att fråga din kommuns landsbygdsnäringsmyndighet.

4.1 Definitioner i samband med nötdjursbidrag

Med diko menas ett nötkreatur som kalvat och som är av köttras eller en sådan korsning där köttrasens andel är minst 50 % (bilaga 1. Förteckning över nötdjursraser). Användningssättet för dikon i nötdjursregistret är ”diko”.

Med dikokviga avses ett minst 8 månader men högst 4 år gammalt nötkreatur av honkön som inte kalvat och som är av köttras eller en sådan korsning där köttrasens andel är minst 50 %. Användningssättet för dikokvigan i nötdjursregistret är "diko".

Med mjölkko avses ett nötkreatur av mjölkras som används för mjölkproduktion och som har kalvat (bilaga 1: Förteckning över nötdjursraser). Användningssättet för mjölkkon i nötdjursregistret är ”mjölkproduktion”.

Med bidrag för mjölkkor avses det bidrag som betalas för mjölkkor i stödområde AB.

Med gårdsbruksenhet avses alla de produktionsenheter som jordbrukaren leder inom en medlemsstats territorium. Gårdsbruksenhetens läge bestäms av produktionsenhetens driftscentrum från vilken gårdsbruksenheten leds.

Med potentiellt bidragsberättigande djur avses ett djur som kan uppfylla villkoren för bidragsberättigande under det aktuella kalenderåret. Om ett potentiellt bidragsberättigande djur förkastas vid kontrollen påförs gården påföljder i fråga om det nötdjursbidrag som betalas.

Med nötkreatur avses tamboskap, bison och deras korsningar.

Med bidrag för nötkreatur avses bidrag för tjurar, stutar, dikor, dikokvigor, skärgårdskvigor och slaktkvigor.

Med djurhållningsplats avses alla byggnader, anläggningar och beten samt alla andra platser där djur hålls, föds upp eller hanteras.

Att få avkomma innebär ett nötkreatur föder efter normal dräktighetstid eller att det kastar kalven efter minst 7 månaders dräktighet.

Med skärgårdskviga avses ett minst sex månader men högst fyra år gammalt nötkreatur av honkön och av mjölkras eller rasen av Simmental som inte har kalvat.  Användningssättet för en skärgårdskviga i nötdjursregistret är ”mjölkproduktion”. Bidrag för nötkreatur kan betalas för en skärgårdskviga bara om gården är belägen i den yttre skärgården inom stödområde AB.

Med slaktkviga avses ett högst fyra år gammalt slaktat nötkreatur av honkön som inte har kalvat.  Slaktkvigans slaktvikt är minst 170 kilo och i nötdjursregistret är dess användningssätt något annat än ”diko” (T.ex. ”mjölkproduktion” eller ”köttproduktion”). Bidrag för nötkreatur betalas för slaktkvigor i AB-stödregionen, bortsett från AB-regionens yttre skärgård.

Med slaktkvigans besittningstid avses en minst 60 dygns oavbruten period inom de 90 dygn som föregår slakten. Under dessa 60 dygn är slaktkvigan i den jordbrukares besittning som ansökt om bidrag.

Med stödberättigande dag avses en dag då ett nötkreatur har varit bidragsberättigat på gården. På basis av de stödberättigande dagarna betalas bidrag för mjölkkor samt av bidragen för nötkreatur alla andra bidrag utom bidraget för slaktkvigor.

Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, som äger eller innehar en gårdsbruksenhet och som bedriver nötkreaturshushållning. Jordbrukaren ska finnas i myndighetens register, dvs. jordbrukarens gårdsbruksenhet ska ha ett av myndigheterna tilldelat lägenhetssignum i landsbygdsnäringsregistret. För beviljande av EU:s djurbidrag förutsätts inte att jordbrukaren bor på lägenheten. Jordbrukarens ålder påverkar inte beviljandet av EU:s djurbidrag.

4.2 Bidrag för nötkreatur

Bidrag för nötkreatur betalas i hela landet för tjurar, stutar, dikor och dikokvigor.

Bidrag för nötkreatur betalas för skärgårdskvigor i AB-regionens yttre skärgård.

Bidrag för nötkreatur betalas för slaktkvigor i AB-stödregionen, bortsett från AB-regionens yttre skärgård.

Bidraget för nötkreatur bestäms utgående från nötdjursregistret

• på basis av de stödberättigande dagarna för djuren som varit i din besittning (Tabell 2). Du får bidrag till fullt belopp för tjur, stut, diko, dikokviga och skärgårdskviga som berättigat till bidrag på gården under hela år 2021.
• på basis av antalet slaktade kvigor som varit i din besittning och som har slaktats under 2021.

Det ska säljas från din gård djur till livs eller till slakt och också i övrigt iaktta gängse produktionssätt.

En förutsättning för betalningen av bidrag för nötkreatur är att din gårds alla nötkreatur, också potentiellt bidragsberättigande djur, till exempel kalvar, är märkta och registrerade enligt gällande bestämmelser (se kap. Märkning och registrering av nötkreatur). Djuren ska finnas på den djurhållningsplats som du anmält.

4.2.1 Bidrag för nötkreatur för tjurar och stutar

Tjurar och stutar betalas bidrag för nötkreatur i hela landet.

Bidragsberättigande tjurar och stutar är nötdjur av hankön som är minst 6 månader men under 20 månader gamla och som föds upp i köttproduktionssyfte.

För tjurar och stutar finns inga särskilda krav på användningssätt eller ras. Också avelstjurar godkänns som bidragsberättigande djur.

En potentiellt bidragsberättigande tjur eller stut är ett nötkreatur av hankön som under stödåret blir 6 månader.

4.2.2 Bidrag för nötkreatur för dikor och dikokvigor

Bidrag för nötkreatur betalas för dikor och dikokvigor i hela landet.

Bidragsberättigande dikor är nötkreatur som är av köttras eller till minst 50 procent av köttras och som har kalvat (se Bilaga 1. Nötdjursraser) och bison. En diko ska i nötdjursregistret ha användningssättet ”diko”.

En diko ska kalva under stödåret eller ha kalvat minst en gång under de två föregående åren.

Bidragsberättigande dikokvigor är nötkreatur av honkön som är minst 8 månader men högst 4 år gamla och som är av köttras eller till minst 50 procent av köttras. En dikokviga har inte kalvat. En dikokviga har användningssättet "diko" i nötdjursregistret.

En dikokviga som inte kalvat samlar inte längre bidrag för nötkreatur när den har fyllt 4 år.  En dikokviga blir en bidragsberättigande diko när den har kalvat för första gången.

Obs. En kviga kan betalas bara ett bidrag för nötkreatur som kviga (dvs. bidrag för nötkreatur som dikokviga, som slaktkviga eller som skärgårdskviga). Exempel: Om det för ett djur redan har betalats bidrag för nötkreatur i egenskap av dikokviga, betalas djuret inte bidrag för nötkreatur som slaktkviga. Med kvigans användningssätt (se avsnittet om Användningssätt) kan du påverka vilket bidrag för nötkreatur som betalas för djuret.

En potentiellt bidragsberättigande diko är ett nötkreatur av honkön som är av köttras, är över 4 år och inte har kalvat eller en diko som inte har kalvat under stödåret eller minst en gång under de två föregående åren.

En potentiellt bidragsberättigande dikokviga är en kviga av köttras som blir 8 månader under stödåret.

Ras

Som diko och dikokviga godkänns ett nötkreatur som är

• av ren köttras. Nötkreaturets båda föräldrar är av ren köttras eller
• en korsning av en kött- och en mjölkras, där köttrasens andel är minst 50 %. I nötdjursregistret antecknas som djurets ras den ras, som djuret är av till minst 50 %. Till exempel av nötkreaturets föräldrar är åtminstone den ena av ren köttras eller så är båda föräldrarna av köttras till minst 50 %.

En förteckning över mjölk- och köttraser ingår som bilaga 1. Nötkreatursraser.

Du ska vid behov kunna bevisa dikons eller dikokvigans härstamning.

Användningssätt

När det gäller bidraget för nötkreatur krävs ett bestämt användningssätt för dikor och kvigor i nötdjursregistret. Fäst uppmärksamhet framför allt på valet av rätt användningssätt för kvigor. Användningssättet inverkar på vilket bidrag som betalas för kvigan.

Tabell 1. Krav på användningssätt i samband med bidrag för nötkreatur

Försäkra att kvigans användningssätt är rätt senast 31.1.2022. Användningssätt bestämmer vilket bidrag för nötkreatur som betalas för djuret.

Om du exempelvis i AB-regionen köper en kviga av köttras som fyllt 8 månader för uppfödning till slaktkviga, ska du fråga säljaren vilket användningssätt som angetts för kvigan i nötdjursregistret. Om du vill ha bidrag för nötkreatur för en slaktkviga ska du ändra kvigans användningssätt till ”köttproduktion”. Också säljaren måste ändra användningssättet till köttproduktion. Om kvigans användningssätt är "diko" kan den ha betalats eller komma att betalas bidrag för nötkreatur som dikokviga, och då är djuret inte berättigat till bidrag för nötkreatur som slaktkviga.

För en kviga kan betalas bara ett bidrag för nötkreatur som kviga (bidrag för nötkreatur som dikokviga, bidrag för nötkreatur som slaktkviga eller bidrag för nötkreatur som skärgårdskviga). Om det till exempel för ett djur har betalats bidrag för nötkreatur som dikokviga, betalas djuret inte bidrag för nötkreatur som slaktkviga.

De nationella nötdjursstöden påverkas inte av de bidrag för nötkreatur som betalats för djuren. Till exempel kan du i stödregion C få både bidrag för nötkreatur för dikokvigor och nationellt stöd för nötkreatur för samma dikokviga.

Kalvning och gängse produktionssätt

Gängse produktionssätt ska följas på din gård om du ansöker om bidrag för nötkreatur. Din gård ska sälja nötdjur till livs eller för slakt.

En diko är bidragsberättigande om den har kalvat minst en gång under stödåret eller de två föregående åren. Kastning räknas som kalvning om dräktigheten varat minst 7 månader.

Om dikon inte har kalvat regelbundet samlas inte stödberättigande dagar och bidrag för nötkreatur för djuret. Djuret förlorar inte sitt bidragsberättigande för gott fast det inte kalvat, ifall det kalvar i fortsättningen. När djuret kalvar börjar stödberättigande dagar åter samlas för djuret.

Uppgifterna om kalvningen kontrolleras i nötdjursregistret. Om kalven dör innan den öronmärkts eller om kon kastat då dräktigheten varat i minst 7 månader ska du anmäla till nötdjursregistret att kalven dött, så att kalvningen kan beaktas i fråga om nötkreaturets bidragsberättigande.

Iaktta gängse produktionssätt om du ansöker om bidrag för nötkreatur för dikor eller dikokvigor. För att en diko ska vara bidragsberättigande ska ge di åt sin kalv. Dikons kalvar ska födas upp för köttproduktion eller för utökning av dikoproduktionen. Också avelsdikor godkänns som bidragsdjur om syftet med deras uppfödning är att utöka kött- eller dikoproduktionen och om deras användningssätt i nötdjursregistret antecknats som "diko".

4.2.3 Bidrag för nötkreatur för en slaktkviga

Bidrag för nötkreatur för slaktkvigor betalas i AB-stödregionen, bortsett från den yttre skärgården i AB-stödregionen.

Bidraget för nötkreatur för slaktkvigor bestäms enligt antalet slaktade kvigor som du haft i din besittning. Bidrag för nötkreatur för slaktkvigor får du för ett djur som har slaktats under året 2021.

För att du ska kunna få bidrag för nötkreatur för slaktkvigor för en slaktkviga ska den vara i din besittning oavbrutet under minst 60 av de 90 dygnen före slakten. Besittningstiden säkerställer att bidraget för nötkreatur för slaktkvigor betalas till kvigans uppfödare och inte t.ex. till förmedlaren. Uppgifterna om kvigans besittning fås från nötdjursregistret. Se till att uppgifterna i nötdjursregistret är uppdaterade och att anmälningarna görs som de ska.

Uppgifterna om den slaktade kvigan hämtas direkt ur nötdjursregistret på basis av slakteriets slaktanmälan.

En bidragsberättigande slaktkviga är ett nötkreatur av honkön som inte kalvat och som har slaktats vid högst fyra års ålder. Användningssättet för kvigan i nötdjursregistret ska vara något annat än "diko" (t.ex. "köttproduktion" eller "mjölkproduktion").

Slaktkvigans slaktvikt ska vara minst 170 kilogram.

Bidrag för nötkreatur betalas endast för slaktkvigor som slaktats vid ett slakteri som har anmält sig till Livsmedelsverket. En förteckning över slakterier som anmält sig till Livsmedelsverkets bidragssystem finns på Livsmedelsverkets webbplats https://www.ruokavirasto.fi/sv/foretag/livsmedelsbranschen/slakt/slakterier/slakteriets-anmalan-till-bidragssystemet/lista-over-slakterier-som-har-anmalt-sig-till-bidragssystemet/.

Slaktkropparna ska vid köttbesiktningen ha konstaterats vara tjänliga som människoföda. Bidrag betalas inte för en kropp som har kasserats helt och hållet vid slakten. Om kroppen har kasserats på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen på så sätt att slaktlikvid har betalts för djuret, kan bidrag betalas för slaktkroppen. Bidrag beviljas inte för ett djur som dör under transporten eller i slakteriets djurstall.

Obs.

• Gör anmälningar till nötdjursregistret enligt gällande bestämmelser.
• Registrera djuren i nötdjursregistret på det lägenhetssignum med vilket du ansöker om bidrag.
• Bidraget betalas på basis av slakteriets anmälningar om slakt till nötdjursregistret.
• Bidrag för nötkreatur för slaktkvigor betalas inte för sådana kvigor för vilka har betalats bidrag för nötkreatur som dikokvigor eller som skärgårdskvigor.

En potentiellt bidragsberättigande slaktkviga är ett nötkreatur av honkön som under stödåret blir 12 månader.

Bidrag för nötkreatur för slaktkvigor betalas i sin helhet i samband med betalningen av den andra posten av bidraget för nötkreatur.

4.2.4 Bidrag för nötkreatur för skärgårdskvigor

Bidrag för nötkreatur för skärgårdskvigor betalas i den yttre skärgården.

En bidragsberättigande skärgårdskviga är ett minst sex månader men högst fyra år gammalt nötkreatur av honkön som inte kalvat. Skärgårdskvigan en kviga av mjölkras (se bilaga 1. Nötkreatursraser) eller en kviga av rasen Simmental.

Användningssättet i nötdjursregistret är ”mjölkproduktion”. 

Obs. För en kviga kan betalas bara ett bidrag för nötkreatur (bidrag för nötkreatur som dikokviga, slaktkviga eller skärgårdskviga).

En potentiellt bidragsberättigande skärgårdskviga är ett nötkreatur av honkön som är av mjölkras och som blir 6 månader under stödåret.

4.3 Bidrag för mjölkkor

Bidrag för mjölkkor betalas i AB-stödregionen.

Beloppet av bidrag för mjölkkor bestäms på basis av de stödberättigande dagarna för de djur som varit i din besittning. De stödberättigande dagarna hämtas från nötdjursregistret. Bidrag för mjölkkor till fullt belopp kan du få för en mjölkko som berättigat till bidrag och funnits på din gård hela året 2021.

För betalning av bidrag för mjölkkor förutsätts att din gårds mjölkkor och potentiellt bidragsberättigande kalvar och kvigor, är märkta och registrerade enligt de gällande bestämmelserna (se kapitlet Märkning och registrering av nötdjur). Dessutom måste djuren finnas på den djurhållningsplats som anmälts.

En mjölkko ska kalva minst en gång under stödåret eller en gång under de två föregående åren.

En bidragsberättigande mjölkko är ett nötkreatur av mjölkras som kalvat och som används för mjölkproduktion. Mjölkraserna finns förtecknade i bilaga 1. Nötkreatursraser.

I nötdjursregistret är användningssättet för en mjölkko ”mjölkproduktion”.

Du ska vid behov kunna bevisa kons härstamning.

En potentiellt bidragsberättigande mjölkko är ett nötkreatur av honkön som är av mjölkras och som blir 24 månader under stödåret eller en mjölkko som inte har kalvat under stödåret eller minst en gång under de två föregående åren.

Kalvning och gängse produktionssätt

På din gård ska gängse produktionssätt följas om du ansöker om bidrag för mjölkkor. I gängse produktionssätt för mjölkkor ingår regelbunden kalvning och mjölkproduktion. En mjölkgård ska leverera mjölk för försäljning eller förädla mjölken.

Med regelbunden kalvning avses att kon har kalvat minst en gång under stödåret eller de två föregående åren.

Om en ko inte har kalvat regelbundet samlar den inte stödberättigande dagar och inte bidrag för mjölkkor. Kon förlorar inte sitt ersättningsberättigande för gott fast den inte kalvat, om den kalvar i fortsättningen. När kon åter kalvar börjar den igen samla stödberättigande dagar.

En mjölkko är bidragsberättigande om den har kalvat minst en gång. Kastning räknas som kalvning om dräktigheten varat minst 7 månader.

Uppgifterna om kalvningen kontrolleras i nötdjursregistret. Om kalven dör innan den öronmärks eller kon kastat då dräktigheten varat i minst 7 månader ska du anmäla till nötdjursregistret att kalven dött, så att kalvningen kan beaktas i fråga om mjölkkons bidragsberättigande.

Tabell 2. De första bidragsberättigande dagarna för olika djurgrupper i samband med bidraget för nötkreatur

4.4 Märkning och registrering av nötkreatur

4.4.1 Registrering som djurhållare

Registrera dig som djurhållare i djurhållarregistret innan du börjar hålla djur. Anmäl dig som djurhållare hos den landsbygdsnäringsmyndighet i vars verksamhetsområde djurens huvudsakliga djurhållningsplats är belägen.

Bidrag betalas inte om du inte har registrerat dig som djurhållare.

4.4.2 Öronmärken

Märk gårdens nötkreatur på vederbörligt sätt med öronmärken som godkänts av Livsmedelsverket.

4.4.3 Registrering av djur

Registrera gårdens alla djur på ditt lägenhetssignum i nötdjursregistret. Håll uppgifterna uppdaterade.

Anmäl bl.a. födslar, köp, utmönstringar och förflyttningar till nötdjursregistret inom 7 dagar från händelsen.

Korrigera omedelbart fel eller brister som du upptäckt i nötdjursregistret.

Födelse

Födelsegården ska registrera kalvarna i nötdjursregistret inom 7 dagar från födelsen. Nötkreatur får inte flyttas från den djurhållningsplats där de fötts förrän de är registrerade. Köpare får inte ta emot oregistrerade kalvar. Ett djur som har fötts på gården och vars födelsehändelse inte har anmälts inom 7 dagar eller födelsehändelsen har anmälts felaktigt till nötdjursregistret kan leda till att för djuret avslaget och djurbidraget minskas.

Andra händelser

Alla händelser som gäller nötkreatur, såsom köp, försäljning, kalvning eller flyttning till andra djurhållningsplatser, ska anmälas till nötdjursregistret inom 7 dagar från händelsen. Till exempel när ett nötkreatur säljs till en annan gård till livs ska både köparen och säljaren göra en egen anmälan om händelsen till nötdjursregistret. Om ett djur har köpts till gården eller avlägsnats från gården, men händelsen antingen inte anmälts inom 7 dagar eller händelsen har anmälts oriktigt till nötdjursregistret, medför detta att för djuret avslaget och djurbidraget minskas.

Gör upp ett skriftligt avtal, kvitto eller motsvarande dokument om djurköp mellan gårdar. Här ska åtminstone nämnas:

• djurets EU-signum
• datum för förflyttningen mellan gårdarna
• datum för avtalet
• avtalspartnernas lägenhetssignum
• huruvida det är fråga om köp eller hyrning
• namn, adresser och underskrifter.

De ovan nämnda avtalen och kvittona kontrolleras vid övervakningen. Med hjälp av dessa avtal och kvitton kan man säkerställa att anteckningarna i nötkreatursförteckningen och i nötdjursregistret stämmer.

4.4.4 Nötkreatursförteckning

Du behöver inte upprätthålla en skild nötkreatursförteckning, om du registrerar händelserna elektroniskt direkt i nötdjursregistret inom 7 dagar. För en nötkreatursförteckning enligt djurart och djurhållningsplats över de djur du äger eller besitter. Förteckningen ska hållas uppdaterad antingen på en pappersblankett eller i elektroniskt format så att den vid behov kan visas upp för tillsynsmyndigheten. För in uppgifterna i nötkreatursförteckningen inom 3 dagar från händelsen.

Spara nötkreatursförteckningen (inklusive alla avtalen och kvittona) minst under stödåret och de fyra påföljande kalenderåren.

Närmare anvisningar om märkning och registrering av nötkreatur hittar du på Livsmedelsverkets webbplats: Odlare → Djurhållning → Markning och registrering av djur → Nötkreatur.

4.5 Hur en försenad registeranmälan inverkar på rätten till bidrag för ett nötkreatur

När det gäller djurbidrag ingår iakttagandet av bestämmelserna om märkning och registrering i bidragsvillkoren. Av den anledningen måste registeranmälningarna göras inom 7 dagar från händelsen.

Iakttagandet av tiderna för anmälan om ankomst och avlägsnande inverkar på djurets rätt till bidrag. Om anmälan till registret görs t.o.m. en enda dag för sent, betalas inte det bidrag som djuret samlat för stödåret.

Försenade anmälningar till nötdjursregistret om ankomst och avlägsnande minskar det bidragsbelopp som betalas till dig. Ett djur vars registeranmälan har försenats förkastas, och dessutom bestäms påföljder enligt övervakningsbestämmelserna. Anmälningar om ankomst och avlägsnade är till exempel födelse, köp, försäljning till livs, försäljning till slakt, import och export.

Exempel En tjurkalv föds 1.5.2021. Anmälan om djurets födelse görs för sent till nötdjursregistret 1.12.2021. För tjuren betalas inget bidrag för nötkreatur som samlas för 2021, eftersom dess födelseanmälan gjordes för sent. Via påföljder orsakar den också ett avdrag från bidraget.

Exempel En mjölkko som uppfyller bidragsvillkoren för bidrag för mjölkkor köps till gården 1.3.2021. Anmälan om köpet görs 31.3.2021, dvs. för sent. För kon betalas inget bidrag för mjölkkor för 2021, eftersom anmälan om köp av kon gjordes för sent. Via påföljdskalkyleringen orsakar den också ett avdrag från bidraget.

Påföljder

När djur underkänns från bidraget på grund av för sent gjorda registeranmälningar minskas det djurbidrag som ska beviljas under stödåret med en påföljdsprocent. Den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur samt antalet djur inverkar på påföljdsprocenten:

• den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur: (underkända djur under stödåret/godkända djur under stödåret) x 100 %
• godkända djur = ansökta djur – underkända djur
• om de underkända djuren är högst 3 till antalet, minskas bidraget med den relativa skillnaden
• om de underkända djuren är fler än 3 till antalet och,
• den relativa skillnaden är högst 20 %
• minskas bidraget med en procentsats som motsvarar den relativa skillnaden
• den relativa skillnaden är över 20 % men högst 30 %
• minskas bidraget med 2 x den relativa skillnaden
• den relativa skillnaden är över 30 %
• minskas bidraget med 100 %, dvs. inget bidrag betalas (påföljdsprocenten är 100 %)

Om den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur är över 50 % betalas inget bidrag för det aktuella året och gården påförs en ytterligare påföljd.

Den ytterligare påföljden innebär att det stödbelopp som skulle ha betalts för det underkända djurantalet dras av en gång från det belopp av helt eller delvis EU-finansierade stöd och bidrag (också arealbaserade stöd) som betalas åt jordbrukaren under de följande tre åren.

I praktiken går du miste om bidragsdjurens djurbidrag för hela året, om över 3 och över 30 % av gårdens djur underkänns.

Exempel Uträkning av påföljd. Gården har 12 tjurar som samlar bidrag för nötkreatur och de har under stödåret samlat sammanlagt 4 200 ersättningsberättigande dagar. På grund av dröjsmålsdagar underkänns 4 tjurar som har 1314 ersättningsberättigande dagar under stödåret.

4200 - 200 = 4000 (godkända stödberättigande dagar)

2886/365 = 7,9 (det genomsnittliga antalet godkända nötkreatur under året som beräknats utifrån de stödberättigande dagarna)

1314/365 =3,6 förkastade djur

(3,7/7,9) x 100% = 45,6% (procentuell skillnad) → Inget stöd betalas.

Det bidrag för nötkreatur som ska betalas ut minskas med den relativa skillnaden (45,6 % av ersättningsberättigande dagar), eftersom det finns högst 3 stycken underkända djur. → Inget stöd betalas.

Iakttagandet av anmälningstiderna (7 dgr) övervakas också i samband med stödövervakningen av djuren samt tvärvillkorsövervakningen av märkning och registrering.

4.6 Betalning av nötdjursbidrag

Betalningen av nötdjursbidrag är registerbaserad, dvs. uppgifterna om de djur som ligger till grund för bidraget hämtas direkt från nötdjursregistret. Bidrag betalas för alla djur som uppfyller stödvillkoren på din gård.

Bidragsnivåerna för nötdjursbidrag justeras årligen enligt de slutliga djurantalen.

EU-finansierade direktstöd beviljas inte om det sammanlagda beloppet av direktstöd som du ansökt om under stödåret uppgår till 200 euro eller mindre.

4.6. Nötdjursbidragen på basis av bidragsberättigande dagar

Bidraget fastställs på basis av det genomsnittliga antalet bidragsberättigande dikor, dikokvigor, tjurar, stutar, skärgårdskvigor och mjölkkor som enligt nötdjursregistret varit i din besittning 1.1–31.12.2021, de nämnda dagarna inberäknade. Det genomsnittliga djurantalet räknas ut på basis av uppgifterna i nötdjursregistret, genom att de bidragsberättigande dagarna för alla djur på din gård adderas varpå summan divideras med 365. Siffran avrundas till två decimaler.

De stödberättigande dagarna ligger till grund för betalningen av bidrag för nötkreatur för dikor, dikokvigor, tjurar, stutar och skärgårdskvigor samt bidrag för mjölkkor.

4.6.2 Nötdjursbidrag på basis av slakt

Bidraget fastställs på basis av slakter av slaktkvigor som anmälts till nötdjursregistret och som enligt nötdjursregistret varit i din besittning 1.1 – 31.12.2021, de nämnda dagarna medräknade.

4.6.3 Bidragets storlek

Stödårets nötdjursbidrag betalas i två poster. Den första posten kan i enlighet med EU:s rättsakter betalas tidigast från och med 1.12.2021, men dock först när övervakningarna är slutförda. Nötdjursbidragen för 2021 betalas senast 30.6.2022.

Stödåret 2021 fastställs den första utbetalningsposten på basis av de bidragsberättigande dagar som samlats i nötdjursregistret 1.1 –15.9.2021.

Den andra betalningsposten fastställs på basis av de bidragsberättigande dagar som samlats för din gårds djur under perioden 1.1 – 31.12.2021 och från den avdras en eventuell utbetalning av den första posten. Den andra bidragsposten betalas när de slutliga djurantalen för hela stödåret är kända, och övervakningarna har utförts, dock senast före utgången av juni följande år. I anslutning till den andra posten betalas bidraget för nötkreatur för slaktkvigor i sin helhet.

Eftersom de slutliga djurantalen för hela stödåret 2021 blir klara först efter årets slut, säkerställs de slutliga bidragsnivåerna (€/djur) först innan den andra bidragsposten ska betalas.

Bidragsbeloppet per djur (Tabell 3.) kan ändras om det sammanlagda antalet bidragsdjur överskrids eller underskrids jämfört med det uppskattade antalet.

EU:s produktionsbundna stöd är bidrag för jordbruksgrödor, bidrag för mjölkkor, bidrag för nötkreatur samt får- och getbidrag. Finland har på nationell nivå delat upp EU:s produktionsbundna stöd på 22 olika åtgärder. En enskild åtgärd baserar sig på en djur- eller växtgrupp och/eller stödregion. För var och en åtgärd har det reserverats ett bestämt anslag. Avsikten är att bidragen ska beviljas enligt nuvarande villkor och anslag fram till år 2021. Det är ändå möjligt att flytta över anslag mellan åtgärderna. Jord- och skogsbruksministeriet kan fatta beslut om överföring av medel årligen innan utbetalningarna börjar. Information om eventuella beslut ges på adressen www.mmm.fi.

Tabell 3. Maximala bidragsbelopp av nötdjursbidrag per djur

Bidraget kan betalas i sin helhet om ett djur som uppfyller bidragsvillkoren har funnits på din gård hela året (stöd baserade på utfodringsdagar) eller har slaktats under år 2021 (slaktad kviga). Bidrag kan beviljas också för ett enda djur som uppfyller bidragsvillkoren.

Exempel Gården ligger i stödregion C. Jordbrukaren har ansökt om bidrag för nötkreatur. Under hela året innehar gården 50 tjurar, enligt nötdjursregistret.

• Tjurarna på gården har enligt nötdjursregistret samlat totalt 18 250 stödberättigande dagar (365 dagar x 50 tjurar) under året.
• Den 1:a betalningsposten fastställs på basis av 1.1–15.9. Fastställelsetiden är 258 dagar (258/365), dvs. ca 70 % av året.
• Per tjur blir bidraget i första bidragsposten 145 € x 70 % = 101,50 €.
• I 1:a betalningsposten blir bidraget för de 50 tjurarna ca 5 075€.
• Den 2:a betalningsposten bestäms på basis av de stödberättigande dagar som din gårds djur har samlat under tiden 1.1 – 31.12.2021, och därifrån avdras en eventuellt utbetald 1:a post).
• I 2:a betalningsposten blir bidraget för de 50 tjurarna ca 2 175 € (om bidragsnivån förblir oförändrad i den andra posten).

4.6.4 Finansiell disciplin och linjär minskning

Minskning till följd av finansiell disciplin utförs som en procentuell minskning av de EU-finansierade direktstöden. Finansiell disciplin tillämpas på den andel av det sammanlagda beloppet av direktstöd som överstiger 2 000 euro som beviljas gården, innan stödet betalas ut. Av det sammanlagda belopp av direktstöd som beviljas gården minskas alltså de första 2 000 euro inte på grund av den finansiella disciplinen.

Kommissionen överlämnar ett förslag som gäller minskningsprocenten för finansiell disciplin till Europaparlamentet och rådet före utgången av mars. Minskningsprocenten fastställs senast 1.12.2021.

Om det gemensamma taket för totalbeloppet av direktstöd per land överskrids, minskas alla direktstöd linjärt. Den linjära minskningen utförs som en procentuell beskärning innan stödet betalas ut. Den slutliga nivån på den linjära minskningen blir klar våren/sommaren 2022 före utbetalningen av direktstödens andra post.

Mer information om finansiell disciplin ingår i Ansökningsguide för jordbrukarstöd, Betalning av stöd.

4.6.5 Bidrag som betalts utan grund

I Ansökningsguide för jordbrukarstöd berättas om återkrav av stöd.

5 Får- och getbidrag

Får- och getbidrag är bidrag för tackor, bidrag för hongetter och bidrag för slaktlamm och slaktkillingar.

Registrera dig som djurhållare innan du börjar hålla djur. Anmäl rätt djurhållningsplats för djuren.

Registrera djuren i får- och getregistret på det lägenhetssignum med vilket du ansöker om får- och getbidrag.

Gör anmälan om tackor och getter som fått avkomma inom 6 månader (182 dygn) från händelsen och andra registeranmälningar om djur alltid inom 7 dagar från händelsen.

Gör lamningsanmälningarna till får- och getregistret senast 31.1.2022, så att anmälningarna beaktas vid uträknandet av djurantalet 2021.

Kontrollera att slakteriet har gjort slaktanmälningarna om dina bidragsdjur.

Försenade anmälningar till får- och getregistret minskar det bidragsbelopp som betalas till dig. Ett djur vars registeranmälan har gjorts för sent underkänns och dessutom orsakar det påföljder enligt övervakningsbestämmelserna.

Beakta år 2021

• Gör registeranmälningarna om djuren till djurregistren i tid. Registeranmälningar som gjorts för sent orsakar övergivande av djur och påföljder för bidragen.
• Du kan kontrollera att din anmälan om deltagande är i kraft på sidan Husdjursproduktion och mjölk i Viputjänsten eller genom att fråga din kommuns landsbygdsnäringsmyndighet.

5.1 Definitioner för får- och getbidrag

Lamm är ett högst tolv månader gammalt får som inte har fått avkomma.

Lamningsundantag innebär en situation där antalet lamm som fötts under stödåret inte begränsar det maximala antalet stödberättigande tackor i fråga om tackbidraget. En gård som inleder verksamheten kan använda sig av lamningsundantaget.

Killing är en högst 12 månader gammal get, dock inte dvärgget, som inte har fått avkomma.

Honget är en över 12 månader gammal get av honkön, dock inte dvärgget.

Gårdsbruksenhet är en produktionsenhet som en jordbrukare leder och som används för bedrivande av jordbruk samt bildas av en eller flera fastigheter eller delar av fastigheter eller av en eller flera produktionsbyggnader med mark och som är funktionellt och ekonomiskt självständig och förvaltas som en helhet på grundval av ägande eller arrende.

Potentiellt bidragsberättigande djur är ett djur som kan uppfylla kraven för bidragsberättigande för att få bidrag under det aktuella kalenderåret. Om ett potentiellt bidragsberättigande djur underkänns vid övervakningen orsakar det påföljder för det får- eller getbidrag som betalas till gården.

Djurhållningsplats avser en enhet som består av en eller flera anläggningar, byggnader, inhägnader, beten (åker- och skogsbeten samt naturbeten) eller en annan plats där djur hålls, föds upp eller hanteras.

Att få avkomma är att ett får eller en get föder efter normal dräktighetstid eller att en get eller ett får kastar killingen eller lammet.

Besittningstid för slaktlamm/slaktkilling är den minst 30 dygn långa oavbrutna period under de 50 dygnen före slakt under vilken slaktlammet eller slaktkillingen är i jordbrukarens besittning.

Tacka är ett över tolv månader gammalt får av honkön.

Jordbrukare är en fysisk eller juridisk person eller en grupp fysiska eller juridiska personer som äger en gård och bedriver fårhushållning. Jordbrukaren ska vara införd i myndighetens register, m.a.o. ha ett av myndigheten tilldelat lägenhetssignum  ur landsbygdsnäringsregistret. För att få EU:s djurbidrag krävs inte att man bor på gården. Jordbrukarens ålder inverkar inte på erhållandet av EU:s djurbidrag.

5.2 Bidrag för tackor

Bidrag för tackor betalas i AB-stödregionen.

Beloppet av bidrag för tackor bestäms på basis av de stödberättigande dagarna för djuren i din besittning (Tabell 4). De stödberättigande dagarna får man från får- och getregistret. Du får bidrag till fullt belopp för en tacka som funnits på gården och berättigat till bidrag hela året 2021.

En bidragsberättigande tacka är ett över 12 månader gammalt får av honkön.

Det maximala antalet bidragsberättigande tackor på gården kan högst motsvara det antal lamm som fötts på din gård år 2021.

Din gård ska ha i genomsnitt minst 20 bidragsberättigande tackor för att bidrag för tackor ska kunna beviljas.

Som sökande av bidrag för tackor ska din gård sälja djur till livs eller till slakt och också i övrigt iaktta gängse produktionssätt.

En förutsättning för betalningen av bidrag för tackor är att din gårds tackor och potentiellt bidragsberättigande djur är märkta och registrerade enligt gällande bestämmelser (se kap. Märkning och registrering av får och getter). Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som uppgetts.

En potentiellt bidragsberättigande tacka är ett får av honkön som är fött före 31.12.2020.

5.2.1 Lamningsvillkor och lamningsundantag

Antalet bidragsberättigande tackor på din gård begränsas av lamningsvillkoret. Bidraget för tackor betalas på basis av tackornas genomsnittliga djurantal, så att det maximala antalet bidragsberättigande tackor kan vara högst lika stort som det antal lamm som fötts år 2021. Varje tacka på gården behöver inte själv ha lammat om till exempel någon annan av gårdens tackor t.ex. lammat tvillingar. Anmäl också dödfödda lamm och kastningar till får- och getregistret.

En gård som inleder verksamheten kan använda sig av lamningsundantaget under etableringsåret. Antalet lamm som fötts under året begränsar inte det maximala antalet bidragsberättigande tackor i fråga om tackbidraget, om du börjar hålla tackor först år 2021. Gården anses ha inlett verksamheten året 2021 om du har registrerat dig som djurhållare av får i djurhållarregistret år 2021. Gör anmälan om lamningsundantaget med blankett 468 till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 15.6.2021.

Exempel Jordbrukarens genomsnittliga antal tackor enligt får- och getregistret stödåret 2021 är 30,7. På gården har år 2021 fötts 27 lamm, så år 2021 kan tackbidrag betalas för högst 27 tackor. Om det hade fötts 31 lamm hade tackbidrag kunnat betalas för 30,7 tackor.

5.3 Bidrag för hongetter

Bidrag för hongetter betalas i AB-stödregionen.

Beloppet av bidrag för hongetter bestäms på basis av de stödberättigande dagarna för djuren i din besittning (Tabell 4). Stödberättigande dagarna får man från får- och getregistret. Du får bidrag till fullt belopp för en honget som funnits på gården och berättigat till bidrag hela året 2021.

En bidragsberättigande honget är en get av honkön som är över 12 månader gammal.

Din gård ska ha i genomsnitt minst 20 bidragsberättigande hongetter för att bidrag för hongetter ska kunna betalas.

Stödårets mjölkmängd måste uppgå till minst 400 liter per honget.

Din gård ska leverera getmjölk eller produkter framställda av getmjölk till försäljning och också i övrigt ska gängse produktionssätt iakttas på gården.

En förutsättning för betalningen av bidrag för hongetter är att din gårds hongetter och potentiellt bidragsberättigande djur är märkta och registrerade enligt gällande bestämmelser (se kap. Märkning och registrering av får och getter). Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som uppgetts.

En potentiellt bidragsberättigande honget är en get av honkön som är född före 31.12.2020.

5.3.1 Getternas mjölkmängd

Bidrag för hongetter betalas enligt det genomsnittliga djurantalet så, att antalet bidragsberättigande hongetter begränsas av den mjölkmängd som hongetterna producerat år 2021. Mjölkmängden ska vara minst 400 liter mjölk per honget.

För bok över den mjölk getterna producerar.

I bokföringen ska du per månad föra in följande litermängder:

• mängden mjölk som levererats till en godkänd mjölkförädlingsanläggning (mejeri) eller till en livsmedelslokal för vilken det krävs en anmälan enligt 13 § 3 mom. i livsmedelslagen (livsmedelslokal på gården där det framställs t.ex. ost eller andra mjölkprodukter)

• mängden mjölk som sålts direkt från gården
• mängden mjölk som använts för framställning av ost för försäljning och för användning i bidragssökandens eget hushåll
• mängden mjölk som använts i bidragssökandens eget hushåll (högst 1 liter/person/dag).

Anmäl på blankett 410 Utredning om användningen av getmjölk de mjölkmängder som ligger till grund för stödårets bidrag för hongetter 2021. Lämna in blanketten med bilagor till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 31.1.2022.

För daglig förteckning över direktförsäljningen av mjölk (obehandlad mjölk som du sålt till konsumenterna, högst 2 500 kg per år). Lämna som bilaga till blankett 410 in en förteckning över direktförsäljningsmjölken till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.

Anmäl mängden obehandlad mjölk som på godtagbart sätt förpackats vid en godkänd mjölkförädlingsanläggning och sålts till en affär och obehandlad mjölk som sålts direkt till konsumenterna från en anmäld livsmedelslokal (över 2 500 kg per år).

Anmäl för varje månad mängden tillverkad ost i kilogram enligt typ av ost.

Om du på gården tillverkar andra produkter än ost för försäljning ska du föra separat produktspecifik bok över användningen av mjölk per månad. I bokföringen för du dessutom in mängden produkter som tillverkats under respektive månad.

I mjölkmängden får du inte räkna in sådan mjölk som du har använt för utfodring av djur eller sådan mjölk som du har använt för att testa tillverkningsmetoder för produkter som tillverkas av getmjölk. Observera att den mängd obehandlad mjölk som sålts direkt till en affär inte ingår i mängden direktförsäljningsmjölk.

Exempel Jordbrukaren har stödåret i genomsnitt 30 hongetter. Om den mjölkmängd som används för beräkning av bidraget för hongetter stödåret är sammanlagt 10 000 liter, kan bidrag betalas för högst 25 hongetter (10 000/400 liter). Om gårdens godkända mjölkmängd som beräkningen av bidraget för hongetter grundar sig på stödåret skulle vara sammanlagt 12 400 liter (12 400/400 liter = 31 hongetter) kunde bidraget ändå betalas högst för det genomsnittliga antalet hongetter, dvs. för 30 hongetter.

5.4 Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar

Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar betalas i hela landet.

Bidraget för slaktlamm och slaktkillingar fastställs på basis av antalet slaktlamm eller slaktkillingar som varit din besittning. Du får fullt bidrag på basis av ett bidragsberättigande lamm eller en bidragsberättigande killing som har slaktats under året 2021. Slakteriet ska göra slaktanmälan till får- och getregistret för att bidraget ska kunna betalas.

Ett bidragsberättigande slaktlamm är ett får som inte har lammat, som är märkt och registrerat enligt författningarna och som har slaktats vid högst 12 månaders ålder. Ett slaktlamms slaktvikt ska vara minst 18 kilogram. Obs. Ett får som är 12 månader och en dag vid tidpunkten för slakt uppfyller inte längre ålderskravet för ett slaktlamm.

En bidragsberättigande slaktkilling är en get som inte fått killingar, som är märkt och registrerad enligt författningarna och som slaktats vid högst 12 månaders ålder. En slaktkillings slaktvikt ska vara minst 10 kilogram. Dvärggetter är inte bidragsberättigande djur.  Obs.  En get som är 12 månader och en dag vid tidpunkten för slakt uppfyller inte längre ålderskravet för en slaktkilling.

En förutsättning för betalningen av bidrag för slaktlamm och slaktkillingar är att din gårds bidragsberättigande och potentiellt bidragsberättigande djur är märkta och registrerade i enlighet med gällande bestämmelser (se kapitlet Märkning och registrering av får och getter). Dessutom ska djuren vara på den djurhållningsplats som uppgetts.

Ett potentiellt bidragsberättigande slaktlamm är ett får som fyller 6 månader under året 2021.

En potentiellt bidragsberättigande slaktkilling är en get som fyller 12 månader under året 2021.

Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar betalas endast för djur som slaktats vid ett slakteri som anmält sig hos Livsmedelsverket. En förteckning över slakterier som anmält sig till Livsmedelsverkets bidragssystem finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Slaktkropparna ska vid köttbesiktningen ha konstaterats vara tjänliga som människoföda. Bidrag betalas inte för en kropp som har kasserats helt och hållet vid slakten. Om kroppen har kasserats på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen, kan bidrag beviljas för kroppen. Bidrag beviljas inte för ett djur som dör under transporten eller i slakteriets djurstall.

Gör anmälningar om avlägsnande av djur och andra anmälningar till får- och getregistret enligt gällande bestämmelser.  

Slakteriet ska göra slaktanmälningarna för 2021 till får- och getregistret senast 31.1.2022, för att de ska kunna beaktas vid beräkningen av det genomsnittliga djurantalet.

Bidragsbeloppet justeras årligen enligt det slutliga antalet slaktlamm och slaktkillingar.

5.4.1 Besittningstid

För att du ska kunna få bidrag för slaktlamm och slaktkillingar ska slaktlammet och slaktkillingen oavbrutet vara i din besittning under minst 30 av de 50 dygnen före slakten (Tabell 4). Med besittningstiden säkerställs att bidraget betalas till djurens uppfödare och inte t.ex. till förmedlaren.

Uppgifterna om besittningen av slaktlamm eller slaktkillingar hämtas från får- och getregistret. Du ska se till att uppgifterna i får- och getregistret är uppdaterade och att anmälningarna görs som de ska.

Tabell 4. De första stödberättigande dagarna för olika djurgrupper i samband med får- och getbidrag

5.5 Märkning och registrering av får och getter

5.5.1 Registrering av djurhållare

Registrera dig som djurhållare i djurhållarregistret innan du börjar hålla djur. Gör registreringen till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där din gårdsbruksenhet har sitt driftscentrum eller där du är bosatt.

Bidrag betalas inte om du inte har registrerat dig som får- och getdjurhållare.

5.5.2 Öronmärken

Märk gårdens får/getter på behörigt sätt med öronmärken som Livsmedelsverket har godkänt.

5.5.3 Registrering av djur

Registrera gårdens alla djur på ditt lägenhetssignum i får- och getregistret. Bidragsdjuren kan inte vara införda i får- och getregistret under sökandens eller dennes familjemedlems kundnummer. Håll uppgifterna uppdaterade.

Anmäl händelserna som gäller djur, bl.a. avlägsnande, köp, förflyttningar till får- och getregistret inom 7 dagar från händelsen. Anmälan om lamning/killning ska du göra senast inom 6 månader från djurets födelse. Märk och registrera ett djur innan det förflyttas från djurhållningsplatsen där det fötts.

Korrigera omedelbart fel och brister som du upptäckt i får- och getregistret.

Obs. I samband med betalningen av bidrag kontrolleras gårdens antal lamm och antal hongetter som fått killingar i uppgifterna i får- och getregistret. Antalet bidragsberättigande djur bestäms på basis av de anmälningar om lamning/killning som registrerats i får- och getregistret senast 31.1.2022.

Du beaktar väl att kraven på märkning och registrering inte berör bara bidragsberättigande djur utan också potentiellt bidragsberättigande djur.

Försummelser av märkning och registrering orsakar avdrag från det får- och getbidrag som ska betalas; om djurets märkningar eller registrering inte motsvarar gällande bestämmelser har djuret inte rätt till djurbidrag och kan orsaka påföljder också via tvärvillkoren.

Närmare information om märkning och registrering av får och getter finns på Livsmedelsverkets webbplats Odlare → Djurhållning → Märkning och registrering av djur → Får och getter.

5.5.4 Djurförteckning

Du behöver inte upprätthålla en skild djurförteckning, om du registrerar händelserna elektroniskt direkt i får- och getregistret inom 7 dagar. För en uppdaterad djurförteckning per djurhållningsplats på din gård. För in alla händelser i djurförteckningen senast inom 3 dagar från händelsen.

Spara djurförteckningen (inkl. alla avtal och kvitton) minst ansökningsåret samt de följande 4 kalenderåren.

5.6 Hur en försenad registeranmälan inverkar på rätten till bidrag för ett får eller en get

När det gäller djurbidrag ingår iakttagandet av bestämmelserna om märkning och registrering i bidragsvillkoren. Av den anledningen måste registeranmälningarna vara i ordning och göras inom 7 dagar från händelsen (anmälan om tackor och hongetter som fått avkomma ska göras inom 6 månader från händelsen dock senast vid slutet av januari som följer stödåret).

Iakttagandet av tiderna för anmälan om ankomst och avlägsnande inverkar på djurets rätt till bidrag. Om anmälan till registret görs t.o.m. en enda dag för sent, går du helt och hållet miste om de bidrag som djuret samlat för stödåret.

Försenade anmälningar om ankomst och avlägsnande till får- och getregistret minskar beloppet av djurbidrag som betalas för djuret genom att djuret förkastas för det berörda stödåret. Dessutom bestäms påföljder enligt övervakningsbestämmelserna också för ett enda djur.

Anmälningar om ankomst och avlägsnade är t.ex. födelse, köp, försäljning till livs, försäljning till slakt, import och export.

Exempel En tacka föds 1.5.2020. Anmälan om djurets födelse (dvs. anmälan om att tackans moder lammat) görs till får- och getregistret för sent 2.6.2021. För tackan betalas inget av det tackbidrag som samlas för 2021, eftersom dess födelseanmälan har gjorts för sent. Via påföljdsberäkningen blir det dessutom ett avdrag från bidraget.

Exempel En honget som uppfyller bidragsvillkoren för bidrag för hongetter köps till gården 1.3.2021. Köpanmälan görs 31.3.2021. För hongeten betalas inget bidrag för hongetter för 2021 alls, eftersom dess köpanmälan gjorts för sent. Via påföljdsberäkningen blir det dessutom ett avdrag från bidraget för hongetter.

Påföljder

När djur underkänns från bidraget på grund av för sent gjord registeranmälan minskas det djurbidrag som ska beviljas för stödåret med en påföljdsprocent. Den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur, och antalet godkända och underkända djur inverkar på påföljdsprocenten:

• den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur = (underkända djur under stödåret/godkända djur under stödåret) x 100 %
• godkända djur = ansökta djur – underkända djur
• om de underkända djuren är högst 3 till antalet, minskas bidraget med den relativa skillnaden
• om de underkända djuren är fler än 3 till antalet och
• den relativa skillnaden är högst 20 %
• minskas bidraget med en procentsats som motsvarar den relativa skillnaden,
• den relativa skillnaden är över 20 %, men högst 30 %
• minskas bidraget med 2 x den relativa skillnaden,
• den relativa skillnaden är över 30 %
• minskas bidraget med 100 % dvs. inget bidrag betalas.

Om den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur är över 50 % betalas inget stöd för det aktuella året och din gård påförs en ytterligare påföljd.

Den ytterligare påföljden innebär att det stödbelopp som skulle ha betalts för det underkända djurantalet utan övervakning dras av en gång från det belopp av helt eller delvis EU-finansierade stöd och bidrag (också arealbaserade stöd) som betalas åt jordbrukaren under de följande tre åren.

I praktiken går du miste om djurbidraget för bidragsdjuren för hela året, om över 3 djur och 30 % av gårdens djur underkänns.

Exempel Påföljdsberäkning. Gården har 12 tackor som samlar tackbidrag och för dem har det under stödåret samlats totalt 4 200 stödberättigande dagar. På grund av dröjsmålsdagarna underkänns 4 tackor som har 1314 stödberättigande dagar under stödåret.

4200 - 200 = 4000 (godkända stödberättigande dagar)

2886/365 = 7,9 (det genomsnittliga antalet godkända nötkreatur under året som beräknats utifrån de stödberättigande dagarna)

1314/365 =3,6 förkastade djur

 (3,7/7,9) x 100% = 45,6% (procentuell skillnad)

Tackbidraget som ska betalas minskas med den relativa skillnaden (45,6 % av godkända stödberättigande dagar), eftersom de underkända djuren är högst 3 stycken. → Inget stöd betalas.

Iakttagandet av anmälningstiderna övervakas också i samband med stödövervakningen av djuren och tvärvillkorsövervakningen.

5.7 Betalning av får- och getbidrag

Betalningen av får- och getbidrag är registerbaserad, dvs. uppgifterna om de djur som ligger till grund för bidraget hämtas direkt från får- och getregistret.

På får- och getbidragen betalas inte förskott.

EU-finansierade direktstöd beviljas inte om det sammanlagda beloppet av direktstöd som du ansökt om under stödåret uppgår till 200 euro eller mindre.

Beloppen av får- och getbidrag justeras årligen på basis av det slutliga antalet djur.

5.7.1 Bidrag för tackor och bidrag för hongetter på basis av bidragsberättigande dagar

Bidraget fastställs på basis av det genomsnittliga antalet bidragsberättigande tackor och hongetter som enligt får- och getregistret varit i din besittning 1.1 –31.12.2021, de nämnda dagarna inberäknade. Det genomsnittliga djurantalet beräknas utifrån uppgifterna i får- och getregistret genom att man räknar ut de stödberättigande dagarna för din gårds tackor/hongetter och dividerar detta tal med 365. Siffran avrundas till två decimaler.

5.7.2 Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar på basis av slakt

Bidraget fastställs på basis av slakter som anmälts till får- och getregistret och som gäller slaktlamm och slaktkillingar som varit i din besittning 1.1 –31.12.2021, de nämnda dagarna inberäknade.

5.7.3 Bidragets belopp

Får- och getbidragen betalas en gång per år efter stödårets slut senast 30.6.2022. Får- och getbidraget kan betalas när hela stödårets slutliga djurantal är kända och övervakningarna slutförda.

Bidragsnivåerna för djurbidrag justeras årligen på basis av de slutliga djurantalen. Bidragsbeloppet per djur (Tabell 5.) kan ändras, om det sammanlagda antalet bidragsdjur överskrids eller underskrids.  Det här innebär att bidraget till alla jordbrukare som ansökt om bidraget i fråga sjunker eller stiger i samma proportion.

EU:s produktionsbundna stöd är bidrag för jordbruksgrödor, bidrag för mjölkkor, bidrag för nötkreatur samt får- och getbidrag. Finland har på nationell nivå delat upp EU:s produktionsbundna stöd på 22 olika åtgärder. En enskild åtgärd baserar sig på en djur- eller växtgrupp och/eller stödregion. För var och en åtgärd har det reserverats ett bestämt anslag. Avsikten är att bidragen ska beviljas enligt nuvarande villkor och anslag fram till år 2021. Det är ändå möjligt att flytta över anslag mellan åtgärderna. Jord- och skogsbruksministeriet kan fatta beslut om överföring av medel årligen innan utbetalningarna börjar. Information om eventuella beslut ges på adressen www.mmm.fi

Tabell 5. Bidragsbeloppen av får- och getbidrag per djur

5.7.4 Finansiell disciplin och linjär minskning

Minskning till följd av finansiell disciplin kan utföras som en procentuell minskning av de EU-finansierade direktstöden. Finansiell disciplin tillämpas på den andel av det sammanlagda beloppet av direktstöd som överstiger 2 000 euro som beviljas gården, innan stödet betalas ut. Av det sammanlagda belopp av direktstöd som beviljas gården minskas alltså de första 2 000 euro inte på grund av den finansiella disciplinen.

Kommissionen överlämnar ett förslag som gäller minskningsprocenten för finansiell disciplin till Europaparlamentet och rådet före utgången av mars. Minskningsprocenten fastställs senast 1.12.2021.

Om det gemensamma taket för totalbeloppet av direktstöd per land överskrids, minskas alla direktstöd linjärt. Den linjära minskningen utförs som en procentuell beskärning innan stödet betalas ut. Den slutliga nivån på den linjära minskningen blir klar våren/sommaren 2022 före utbetalningen av direktstödens andra post.

Mer information om finansiell disciplin ingår i Ansökningsguide för jordbrukarstöd, Betalning av stöd.

5.7.5 Bidrag som betalts utan grund

I Ansökningsguide för jordbrukarstöd berättas om återkrav av stöd.

6 Övervakning och påföljder

Djurbidrag övervakas genom korsgranskningar och gårdskontroll.

Vid korsgranskning jämförs landsbygdsförvaltningens uppgifter och uppgifterna i olika register med varandra.  Den administrativa kontrollen omfattar alla sökandes stödansökningsuppgifter.

Gårdsövervakningarna görs genom kontroller på plats och omfattar minst 5 % av de sökande. Av de gårdar som övervakas genom gårdsinspektioner väljs 20-25 % ut genom slumpmässigt urval medan de resterande gårdarna väljs ut genom viktat urval på basis av riskfaktorer.

Vid gårdsövervakningen av djurbidrag kontrolleras också potentiellt bidragsberättigande djur. Detta innebär djur som inte är bidragsberättigande vid övervakningstillfället, men som kan bli bidragsberättigande under stödåret. De potentiellt bidragsberättigande djuren granskas på samma sätt som de djur som är bidragsberättigade vid övervakningstidpunkten. Om ett potentiellt bidragsberättigande djur underkänns vid kontrollen orsakar det påföljder för det djurbidrag som betalas till gården. När det gäller sådana bristfälligt märkta eller registrerade djur som inte har en chans att bli bidragsberättigade under stödåret fastställs en eventuell påföljd via tvärvillkoren.

Vid gårdskontrollen granskas:

• Öronmärkningen av alla djur på gården. Ett djur som har bara ett öronmärke kan godkännas vid kontrollen om djuret går att identifiera med hjälp av det andra öronmärket och de övriga stödvillkoren uppfylls.
• Djurregistret och djurförteckningen ska för alla djur på gården innehålla följande uppgifter:
• EU-signum
• kön
• ras
• födelsetid
• djurhållningsplats
• eventuellt datum för köp eller avlägsnande samt den gård som köpt eller sålt djuret
• moderns EU-signum

Anmälningar till djurregistret ska göras inom 7 dygn från händelsen, utom i fråga om anmälan om tackors och hongetters nedkomst och födelseanmälan om lamm och killingar som görs inom 6 månader från händelsen. Händelserna som rör djur ska föras in i djurförteckningen inom 3 dagar. Du behöver inte upprätthålla en skild djurförteckning, om du registrerar händelserna elektroniskt direkt i registret inom 7 dagar.

 En registeranmälan eller notering i djurförteckningen som gjorts för sent kan leda till påföljd. Vid övervakningen godkänns inte sådana registeranmälningar och noteringar i djurförteckningen som har gjorts för sent efter att gården underrättats om kontroll. Vid övervakningen underkänns djur som registrerats felaktigt eller bristfälligt.

Man måste också vara noggrann med sådana uppgifter i djurregistret och djurförteckningen som inte inverkar på nötkreaturets stödberättigande. Uppgifter som inte inverkar på stödberättigandet är bl.a. tjurens användningssätt, tjurens ras och det sätt på vilket djuret avlägsnats. Om det vid gårdskontroll av bidrag för nötkreatur eller bidrag för mjölkkor på nytt under en 24-månadersperiod observeras ett fel i djurregistret eller djurförteckningen som inte inverkar på djurets stödberättigande, underkänns djuret från bidraget.

Genom kontroll av verifikat över köp och försäljning säkerställs att uppgifterna i djurregistret och djurförteckningen stämmer.

Om djur underkänns vid kontrollen, minskas det stöd som ska beviljas för det aktuella stödåret med en påföljdsprocent som räknas ut på följande sätt

• den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur: (underkända djur under stödåret/godkända djur under stödåret) x 100 %
• om de underkända djuren är högst 3 till antalet, minskas bidraget med den relativa skillnaden
• om de underkända djuren är över 3 till antalet, minskas bidraget 
• med procentsats som motsvarar den relativa skillnaden, om denna är högst 20 %
• 2 x den relativa skillnaden, om den relativa skillnaden är över 20 % men högst 30 %
• med 100 % om den relativa skillnaden är över 30 %

Om den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur är över 50 % betalas inget stöd för det aktuella året och gården påförs en ytterligare påföljd.

Den ytterligare påföljden innebär att det stödbelopp som det vid övervakningen underkända djurantalet hade berättigat till en gång dras av det belopp av helt eller delvis EU-finansierade stöd och bidrag (också arealbaserade stöd) som betalas åt jordbrukaren under de följande tre åren.

7 Bilagor

Bilaga 1. Nötdjursraser

Statsrådets förordning om bidrag för mjölkkor och nötkreatur, tackor och hongetter, slaktlamm och slaktkillingar samt bidrag för jordbruksgrödor som betalas för 2021 (342/2021)

Bilaga 2. Rättsakter och författningar som gäller EU:s djurbidrag

Villkoren och anvisningarna ovan för ansökan om EU:s djurbidrag har meddelats med stöd av följande rättsakter och författningar.

Endast gällande rättsakter och författningar är officiella källor.

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429, överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (djurhälsolag)
• Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035, komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg
• Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/520 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller spårbarhet för vissa hållna landlevande djur
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009        
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2393 av den 13 december 2017 om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och (EU) nr 652/2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial
• Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen
• Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor
• Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1393 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 640/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor
• Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor
• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97.
• Rådets förordning (EG) nr 21/2004 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG
• Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013 med ändringar)
• Lag om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013 med ändringar)
• Djurskyddslag (247/1006 med ändringar)
• Lag om ett system för identifiering av djur (238/2010)
• Lag om medicinsk behandling av djur (387/2014)
• Strafflag (39/1889 med ändringar)
• Djurskyddsförordning (396/1996 med ändringar)
• Statsrådets förordning om förbud mot användningen av vissa läkemedelssubstanser för djur (1054/2014 med ändringar)
• Statsrådets förordning om stödområden för jordbruksstöd och de delområden av stödområdena som räknas som skärgård (5/2015 med ändringar)
• Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren (4/2015 med ändringar)
• Statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs (7/2015 med ändringar)
• Statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare (234/2015)
• Statsrådets förordning om övervakning av djurstöd som i sin helhet finansieras av Europeiska unionen (502/2015)
• Statsrådets förordning om förfarandet för överföring av ansökningar om jordbruksstöd 2021 (344/2021)
• Statsrådets förordning om bidrag för mjölkkor och nötkreatur, tackor och hongetter, slaktlamm och slaktkillingar samt bidrag för jordbruksgrödor som betalas för 2021 (342/2021)
• Jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av får och getter (469/2005 med ändringar)
• Jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering av nötkreatur (326/2015 med ändringar)
• Livsmedelsverkets föreskrift om ansökan om vissa direktstöd och programbaserade ersättningar till jordbrukare samt om anmälan av arealer, kontraktsarealer och mängder eller antal som ligger till grund för stöden eller ersättningarna 2021 (xx/2021)