Ansökningsanvisningar om EU:s djurbidrag 2022

1 EU:s djurbidrag

EU:s djurbidrag betalas för följande åtgärder:

• EU:s bidrag för nötkreatur
  • Bidrag för dikor och dikokvigor, åländska fastlandet och AB finländska fastlandet
  • Bidrag för dikor och dikokvigor, AB-områdets yttre skärgård
  • Bidrag för dikor och dikokvigor, C-stödområde
  • Bidrag för tjurar och stutar, AB finländska fastlandet
  • Bidrag för tjurar och stutar, åländska fastlandet
  • Bidrag för tjurar och stutar, AB-områdets yttre skärgård
  • Bidrag för tjurar och stutar, C-stödområde
  • Bidrag för slaktkvigor, åländska fastlandet och AB finländska fastlandet
  • Bidrag för skärgårdskvigor, AB-områdets yttre skärgård

• EU:s bidrag för mjölkkor
  • Bidrag för mjölkkor, AB finländska fastlandet
  • Bidrag för mjölkkor, åländska fastlandet
  • Bidrag för mjölkkor, AB-områdets yttre skärgård

• EU:s bidrag för får och getter
  • Bidrag för tackor, AB finländska fastlandet
  • Bidrag för tackor, åländska fastlandet
  • Bidrag för tackor, AB-områdets yttre skärgård
  • Bidrag för hongetter, AB-stödområde
  • Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar, hela landet

EU:s djurbidrag är EU-finansierade direktstöd som är kopplade till produktionen. Andra direktstöd är grundstöd, förgröningsstöd, EU-stöd till unga jordbrukare och bidrag för jordbruksgrödor.

Nytt år 2022

• De tidigare anmälningarna om deltagande är inte längre i kraft. Alla djurbidrag måste sökas årligen.
• Du kan ansöka om EU:s djurbidrag för 2022 under tiden 10.2-3.3.2022 i Viputjänsten eller på blankett 497.
• Ansökan gäller enbart året 2022.
• Fastställandet av stödet och grunderna för avslag ändras i fråga om de bidrag som betalas på basis av stödberättigande dagar.
  • Perioden för ackumulering av stöd blir kortare. Stödet beräknas för tiden 1.4-31.12.2022.
  • Stöd på basis av stödberättigande dagar kan betalas för en tjur eller en stut, om djuret är i sökandens besittning utan avbrott i minst 30 dygn under tiden 1.4-31.12.2022.
• Oriktiga och försenade registeranmälningar orsakar avslag och påföljder för bidragen.
• I fråga om bidragen för mjölkkor, dikor, dikokvigor, skärgårdskvigor, tackor och hongetter måste registeruppgifterna om djuren vara i skick senast 30.3.2022.
• I fråga om bidragen för tjurar och stutar måste registeruppgifterna om djuren vara i skick innan den 30 dagar långa djurhållningsperioden börjar
• • Stödet betalas endast till den sökande i vars besittning djuret sist har varit under stödåret. Stöd betalas högst på basis av den tid då djuret har berättigat till stöd hos denne innehavare.
• Stöd för en mjölkko, diko, dikokviga, skärgårdskviga, tacka eller honget kan betalas:
  • om djuret är i någon stödsökandes besittning och registrerat 31.3.2022 och
  • stödsökanden har ansökt om en åtgärd som betalas för djuret i fråga.
    
    
• Registeranmälningar som djurets föregående innehavare har gjort för sent inverkar på de djurbidrag för samma stödår som ska betalas till dig. Ett djur vars registeranmälan har gjorts för sent berättigar inte till stöd under stödåret.
  
  
• Anmälningar om tackor som fått lamm eller hongetter som fått killingar:
  • Om djuret är fött före 24.1.2022 ska du göra lamnings- eller killningsanmälan senast inom 6 månader (182 dygn) från händelsen och de andra registeranmälningarna om djuren alltid inom 7 dygn från händelsen
  • Om djuret är fött 24.1.2022 eller senare ska du göra lamnings- eller killningsanmälan senast inom 3 månader (90 dygn) från händelsen och de andra registeranmälningarna om djuren alltid inom 7 dygn från händelsen.

2 Ansökan om EU:s djurbidrag

Läs definitionerna i samband med djurbidrag i avsnitten 8.1 och 9.1.

Ansök om EU:s djurbidrag elektroniskt i Viputjänstens eller på pappersblankett 497 Ansökan om EU:s djurbidrag, senast 3.3.2022. Den elektroniska ansökan är då på den sista ansökningsdagen öppen fram till klockan 23.59.

Om du ansöker om djurbidrag på pappersblankett ska du lämna in blankett 497 före ansökningstidens slut till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun i vars område din gårds driftscentrum är beläget eller där merparten av åkrarna finns. Om din gård saknar driftscentrum anses gården vara belägen i den stödregion där merparten av åkrarna ligger. En ansökan som är inlämnad per post anses ha inkommit i tid, om den är poststämplad den sista ansökningsdagen och riktad till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gården är belägen.

År 2022 ska EU:s djurbidrag sökas per åtgärd. Läs om åtgärderna i samband med EU:s djurbidrag i kapitel 1. Du kan ansöka om åtgärder i samband med djurbidrag bara enligt din gårds stödregion. Din gårds stödregion kan du kontrollera i Viputjänsten eller hos landsbygdsnäringsmyndigheten i din kommun.

Du kan ansöka om EU:s djurbidrag för nötkreatur, får eller getter som är märkta och registrerade på ditt lägenhetssignum i nötdjursregistret eller får- och getregistret. Bidragsbeloppet bestäms på basis av de djur som är införda i djurregistren. Märk och registrera alla gårdens djur i enlighet med gällande författningar. Djuren ska finnas på den djurhållningsplats som har anmälts till djurregistret.

Om du börjar hålla nötkreatur, får eller getter efter ansökningstidens utgång, ska du ändå ansöka om EU:s djurbidrag redan senast 3.3.2022 för att EU:s djurbidrag ska kunna betalas till din gård från och med djurhållningens början.

Uppge varje år all jordbruksmark som är i din besittning, oberoende av om du ansöker om stöd för arealen eller inte (se 3.2 Anmälan av jordbruksmark).

2.1 För sent inlämnad ansökan om EU:s djurbidrag

Du kan inte lämna in ansökan om djurbidrag för sent i Viputjänsten. Lämna in en försenad ansökan på pappersblankett 497.

Om någon av följande anmälningar försenas med 1–25 kalenderdagar medför det att beloppet av djurbidrag minskar med 1 procent per försenad arbetsdag:

• ansökan
• anmälan av jordbruksmark
• anmälan om getternas mjölkmängd.

I kapitel 7 berättas om anmälan av jordbruksmark och i kapitel 9 berättas om anmälan om lamningsundantag och hongetternas mjölkmängd.

Med arbetsdag avses vardag med undantag av lördag. I kalenderdagar inräknas både vardagar och helgdagar. Den försenade anmälan om deltagande sänker bidraget för det år då anmälan ges in till landsbygdsnäringsmyndigheten.

Om din ansökan eller någon annan obligatorisk blankett försenas med över 25 kalenderdagar av någon annan orsak än oöverstigligt hinder (force majeure) som konstaterats vara godtagbart (se kapitlet om oöverstigligt hinder och Ansökningsguide för jordbrukarstöd), betalas inget bidrag för stödåret.

Ett oöverstigligt hinder ska bevisas på ett godtagbart sätt. I fall av ett oöverstigligt hinder beviljas bidraget fastän ansökan är mera än 25 dagar försenad. Bevis för oöverstigligt hinder och anmälan om deltagande ska ändå lämnas in till kommuns landsbygdsnäringsmyndighet inom 15 arbetsdagar från den dag du kan lämna in dem.

2.2 Annullering av EU:s djurbidrag

Du kan annullera hela ansökan om EU:s djurbidrag eller en enskild åtgärd i ansökan. Annulleringen gäller djurbidraget för hela stödåret.

Du kan inte annullera bidraget för bara ett djur, en djurgrupp eller en betalningsrat.

Gör annulleringen genom att lämna in en skriftlig fritt formulerad anmälan till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.

2.3 Oöverstigligt hinder

Läs om villkoret för oöverstigligt hinder i Ansökningsguide för jordbrukarstöd i kapitel Ansökan om stöd 3.11.

2.4 Överföring av besittningen av hela gården

Med överföring av besittningen av en hel gård avses en situation där gårdens samtliga djur, all åkerareal som gården äger och gårdens alla produktionsbyggnader överförs till en enda ny innehavare. Alltid när det är möjligt bör besittningsöverföringar av en hel gård förläggas till början av året.

EU:s djurbidrag som sökts år 2022 kan överföras till övertagaren, om det gäller en besittningsöverföring av hela gården. Besittningsöverföringen ska utföras senast 31.8.2022, och då betalas EU:s djurbidrag till övertagaren. Utredningarna om besittningsöverföringen, dvs blanketterna 156,

ska lämnas in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet inom 15 arbetsdagar från det att besittningen av hela gården överfördes.

Sökanden kan inte längre bytas efter 31.8.2022.

Den nya ägaren måste anmäla djuren i den nya gårdens (lägenhetssignumets) besittning i nötdjursregistret eller får- och getregistret. Anmälningarna om ändring av besittningen av djur ska göras till nötdjursregistret eller får- och getregistret inom 7 kalenderdagar. Djurbidrag samlas till den nya gården från och med det datum då djuren har noterats i den nya gårdens (lägenhetssignumets) besittning. Djurbidrag för slaktdjur kan betalas till gården när i tillägg med andra stödvillkoren också slaktdjurets besittningstid fullgörs.

Observera att man måste även uppdatera uppgifterna i djurhållar- och djurhållningsplatsregistret så att de är aktuella.

3. Registeruppgifterna ska alltid vara i skick

Gör registeranmälningarna om djuren i tid. Till registret anmäler du bl.a. födslar, köp, utmönstringar och förflyttningar inom 7 dagar från händelsen. Dessutom ska uppgifterna om djurets ras, kön och användning alltid vara korrekta i registret. Om det finns fel i registeruppgifterna underkänns djuret och dessutom påförs påföljder enligt övervakningsbestämmelserna. Också felaktiga registeruppgifter om ett potentiellt bidragsberättigande djur leder till att djuret underkänns och påföljder påförs.

3.1 Bidrag för mjölkkor, dikor, dikokvigor, skärgårdskvigor, tackor och hongetter

När det gäller bidragen för mjölkkor, dikor, dikokvigor, skärgårdskvigor, tackor och hongetter kan du ännu i början av året korrigera registeruppgifterna utan att felen påverkar bidraget. Korrigera registeruppgifterna senast 30.3.2022. Kontrollera att anmälningarna om utmönstring och ankomst, ras, kön och användning i fråga om bidragsberättigande djur och djur som potentiellt blir bidragsberättigande under stödåret är korrekta i djurregistret senast 30.3.2022. Användningssättet bestämmer vilket stöd som betalas för djuret. År 2022 orsakar oriktiga och för sent gjorda registeranmälningar efter 30.3.2022 till avslag och påföljder för bidragen.                                                                                                                   

Efter 30.3.2022 måste registeranmälningarna göras inom 7 dagar från händelsen

Anmälningar om tackor som fått lamm och hongetter som fått killingar:

• Om djuret är fött före 24.1.2022 ska du göra födelseanmälan senast inom 6 månader (182 dygn) från händelsen och de andra registeranmälningarna om djur alltid inom 7 dygn från händelsen, dock senast före utgången av januari det år som följer på stödåret.
• Om djuret är fött 24.1.2022 eller senare ska du göra födelseanmälan senast inom 3 månader (90 dygn) från händelsen och de andra registeranmälningarna om djur alltid inom 7 dygn från händelsen, dock senast före utgången av januari det år som följer på stödåret.

Efter 30.3.2022 leder fel i registeranmälningarna till att djuret förkastas och påföljder påförs, om djuret är ett bidragsberättigande djur eller ett djur som potentiellt blir bidragsberättigande under stödåret.

3.2 Bidrag för tjurar och stutar

Bidrag för tjurar och stutar betalas till en sökande vars djur som uppfyllt stödvillkoren har varit i sökandens besittning utan avbrott i minst 30 dygn under perioden för fastställande av stöd 1.4-31.12.2022. Stödet betalas till djurets sista innehavare under stödåret.

Kontrollera att registeruppgifterna om tjurar och stutar är korrekta senast innan perioden för fastställande av stödet börjar.

4. Besittning av djur

4.1 När det gäller bidrag för mjölkkor, dikor, dikokvigor, skärgårdskvigor, tackor och hongetter måste djuret vara i sökandens besittning 31.3.2022

Djuret ska vara i sökandens besittning i djurregistret 31.3.2022. Dessutom ska djurets innehavare ha ansökt om en åtgärd som hänför sig till djuret. Läs om åtgärderna i samband med EU:s djurbidrag i kapitel 1.

Datumet 31.3.2022 avgör om ett djur kan vara stödberättigande stödåret 2022.

Om ett djur föds efter 31.3.2022 kan du inte få bidrag för djuret stödåret 2022.

Om ett djur föds 31.3.2022 eller tidigare och djuret anmäls till djurregistret efter 31.3.2022, kan du inte få bidrag stödåret 2022

Till exempel 1

4.2 I fråga om bidrag för tjurar och stutar måste djuret vara i stödsökandens besittning i minst 30 dygn utan avbrott

En tjur eller en stut som uppfyller stödvillkoren måste vara i stödsökandens besittning i minst 30 dygn utan avbrott under tiden 1.4-31.12.2022.  Djurets djurhållningsperiod börjar löpa från det att djuret uppfyller åldersvillkoret. Studera villkoren för bidrag för tjurar och stutar i kapitel 8.2.1 Bidrag för nötkreatur.

Till exempel 2

5. Djurbidragen betalas till djurets sista innehavare under stödåret

5.1 I fråga om bidrag för mjölkkor, dikor, dikokvigor, skärgårdskvigor, tackor och hongetter

Djurbidrag som baserar sig på dagar betalas bara till djurets sista innehavare som har ansökt om åtgärden för djuret stödåret 2022.

Om man har hunnit betala stöd till djurets föregående innehavare i den 1:a raten, återkrävs stödet.

Djurets nya innehavare kan få bidrag för djuret om:

• innehavaren har ansökt om samma åtgärd för djuret,
• anmälningarna om djuret till djurregistret har gjorts i tid och korrekt,
• stödvillkoren uppfylls och
• innehavaren är djurets sista innehavare stödåret 2022.

Om djurets nya innehavare inte har ansökt om samma åtgärd för djuret som djurets föregående innehavare, kan den nya innehavaren inte få bidrag för djuret stödåret 2022. Den föregående innehavaren får stödet.

Till exempel

5.2 Bidrag för tjurar och stutar betalas till den sista innehavaren som fullgjort djurets djurhållningsperiod

Bidrag för tjurar och stutar betalas till den sista innehavaren som fullgjort djurets djurhållningsperiod, och som har haft djuret som uppfyller stödvillkoren i sin besittning i 30 dygn utan avbrott.

Om man har hunnit betala stöd till djurets föregående innehavare i den 1:a raten, återkrävs stödet.

Djurets nya innehavare kan få bidrag för djuret om:

• denne har ansökt om bidrag för djuret,
• anmälningarna om djuret till djurregistret har gjorts i tid och korrekt,
• djuret som uppfyller stödvillkoren har varit i innehavarens besittning i 30 dygn utan avbrott,
• stödvillkoren uppfylls och
• innehavaren är djurets sista innehavare stödåret 2022.

Om djurets nya innehavare inte har haft djuret i sin besittning i 30 dygn utan avbrott, kan den nya innehavaren inte få bidrag för djuret stödåret 2022. Den föregående innehavaren, som fullgjort den 30 dagar långa besittningstiden utan avbrott, får stödet

Till exempel 3

6. Registerfel som djurets föregående innehavare har gjort inverkar på de djurbidrag som betalas till dig

Uppgifterna om ett djur i djurregistret ska vara korrekta och registeranmälningarna om djuret ska göras till djurregistren i tid. Anmälningarna om ändrad besittning av djuret ska göras till nötdjursregistret eller får- och getregistret inom 7 kalenderdagar. Registerfel leder till att djuret underkänns och påföljder påförs.

Om djurets föregående innehavare till exempel har gjort anmälan till registret för sent, kan bidrag för djuret inte betalas stödåret 2022.

• För djurets föregående innehavare orsakar en för sent gjord registeranmälan att djuret underkänns och det påförs påföljder.
• För djurets nya innehavare orsakar en för sent gjord registeranmälan att djuret underkänns.

Till exempel 4.

7 Gemensamma villkor för djurbidrag

Läs här i kapitel 7 om de allmänna villkoren för djurbidrag.

Läs om de bidragsspecifika villkoren i kapitel 8. Bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor och i kapitel 9. Får- och getbidrag.

7.1 Aktiv jordbrukare

Läs om villkoret för aktiv jordbrukare i Ansökningsguide för jordbrukarstöd.

7.2 Anmälan av jordbruksmark

Anmäl all jordbruksmark som är i din besittning, oberoende av om du söker stöd för arealen eller inte.

Anmäl jordbruksmarken i Viputjänsten vid den samlade stödansökan eller på pappersblankett 102A Stödansökans jordbruksskiftesblankett 2022 senast 15.6.2022. Anmäl också oregistrerade skiften under 0,05 hektar i punkt 3 på blanketten. Om du inte har jordbruksmark i din besittning behöver blankett 102A inte lämnas in.

Lämna in blanketterna 101A Gårdsbruksblankett 2022 och 102C Ändringsblankett för basskiften 2022 till den behöriga myndigheten, om det har blivit ändringar i uppgifterna om gården eller meddela motsvarande uppgifter i Viputjänsten senast 15.6.2022. Lämna in blankett 101D Delaktiga i gårdsbruksenheten till den behöriga myndigheten, om det har blivit ändringar i uppgifterna om gårdens delaktiga.

Om det vid övervakning konstateras att du inte har anmält all jordbruksmark vid stödansökan och differensen mellan den konstaterade arealen (anmäld areal + areal för de skiften som inte har anmälts) och den anmälda arealen är större än 3 procent av den konstaterade arealen, kommer alla de av EU helt finansierade direkta stöden att skäras ned med högst 3 procent.

7.3 Tvärvillkor

För att du ska få djurbidrag krävs det att du iakttar tvärvillkoren under hela kalenderåret.

Tvärvillkoren är föreskrivna verksamhetskrav samt krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Tvärvillkoren förutsätter att jordbruksmarken bevaras i god hävd med tanke på odlingen och miljön samt att föreskrivna verksamhetskrav följs, vilket kräver att miljölagstiftningen och lagstiftningen om märkning och registrering av djur efterlevs. Tvärvillkoren innefattar också anmälan av djursjukdomar, djurens välbefinnande, fodersäkerhet, villkor för användningen av växtskyddsmedel samt villkor för livsmedelssäkerhet. Om det uppdagas överträdelser av dessa villkor kan det leda till påföljder för andra stöd som betalas till gården.

Mer information om tvärvillkoren ingår i Tvärvillkorsguiden på Livsmedelsverkets webbplats 

7.4 Förbjudna ämnen och illegalt innehav av ämnen

Du får inte använda otillåtna tillväxtbefrämjande ämnen (hormoner och beta-antagonister) för att föda upp eller göda dina djur. En förteckning över förbjudna ämnen ingår i statsrådets förordning 1054/2014 om förbud mot användningen av vissa läkemedelssubstanser för djur. Du får inte heller inneha dessa ämnen om inte veterinären har ordinerat dem för behandling av djuren.

Om rester av förbjudna ämnen påträffas i dina djur eller om förbjudna ämnen eller illegalt innehav av ämnen i någon som helst form påträffas på din gård, betalas inga EU-djurbidrag till din gård under det år då iakttagelsen görs.

Om det vid två kontroller har konstaterats användning av förbjudna tillväxtbefrämjande ämnen eller illegalt innehav av dessa ämnen på din gård, utesluts din gård från djurbidragen för det år som kontrollen gäller och de fyra kalenderår som följer på kontrollen.

7.5 Djurskydd

Djurens välbefinnande ska ombesörjas i enlighet med djurskyddslagstiftningen. Underlåtelse att följa bestämmelserna leder till att alla EU:s direktstöd och EU:s delfinansierade stöd beskärs via tvärvillkoren. Djurens välbefinnande övervakas systematiskt som ett led i övervakningen av tvärvillkor.

Om jordbrukaren eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med jordbrukaren har dömts för

• djurskyddsbrott och samtidigt meddelats djurhållningsförbud
• djurskyddsförseelse och samtidigt meddelats djurhållningsförbud,

 beviljas inga djurbidrag, och ett eventuellt redan beviljat bidrag betalas inte ut för det stödår då den behöriga myndigheten har konstaterat den gärning som lett till dom.

Om jordbrukaren har dömts till djurhållningsförbud betalas inga djurbidrag för den tid djurhållningsförbudet varar och inte för tiden mellan året för gärningen och den lagakraftvunna domen. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet avbryter utbetalningen av bidragen

i fråga till jordbrukaren när åtalsprövning har inletts i ärendet. Om myndigheten redan har hunnit betala ut bidrag för den otillåtna tiden, återkrävs det utbetalda stödet från och med det stödår då gärningen begicks.

7.6 Djurhållning enbart i syfte att erhålla bidrag

Gårdens produktion ska motsvara bidragssystemets mål. Om det konstateras att du artificiellt och i strid med bidragssystemets mål har skapat de förutsättningar som krävs för att få bidrag, kan du gå miste om djurbidragen.

Vid behov ska du kunna påvisa att produkter som fåtts från djuren har marknadsförts och gett inkomster. Till exempel uppfödning av tackor för eget bruk eller som sällskapsdjur är inte tillräcklig produktion för att du ska få bidrag för tackor.

8 Bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor

Nötdjursbidrag är bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor.

Ett villkor för bidraget är att de som håller nötkreatur, får, getter, svin och fjäderfä har registrerat djurhållningsplatserna och gjort anmälan om djurhållningsverksamhet för dem.

Registrera djuren i nötdjursregistret på det lägenhetssignum med vilket du ansöker om nötdjursbidrag.

8.1 Definitioner i samband med nötdjursbidrag

Med diko menas ett nötkreatur som kalvat och som är av köttras eller en sådan korsning där köttrasens andel är minst 50 % (bilaga 1. Förteckning över nötdjursraser). Användningssättet för dikon i nötdjursregistret är ”diko”.

Med dikokviga avses ett minst 8 månader men högst 4 år gammalt nötkreatur av honkön som inte kalvat och som är av köttras eller en sådan korsning där köttrasens andel är minst 50 %. Användningssättet för dikokvigan i nötdjursregistret är "diko".

Med mjölkko avses ett nötkreatur av mjölkras som används för mjölkproduktion och som har kalvat (bilaga 1: Förteckning över nötdjursraser). Användningssättet för mjölkkon i nötdjursregistret är ”mjölkproduktion”.

Med bidrag för mjölkkor avses det bidrag som betalas för mjölkkor i stödområde AB.

Med gårdsbruksenhet avses alla de produktionsenheter som jordbrukaren leder inom en medlemsstats territorium. Gårdsbruksenhetens läge bestäms av produktionsenhetens driftscentrum från vilken gårdsbruksenheten leds.

Med potentiellt bidragsberättigande djur avses ett djur som kan uppfylla villkoren för bidragsberättigande under det aktuella kalenderåret. Om ett potentiellt bidragsberättigande djur förkastas vid kontrollen påförs gården påföljder i fråga om det nötdjursbidrag som betalas.

Med nötkreatur avses tamboskap, bison och deras korsningar.

Med bidrag för nötkreatur avses bidrag för tjurar, stutar, dikor, dikokvigor, skärgårdskvigor och slaktkvigor.

Med djurhållningsplats avses alla byggnader, anläggningar och beten samt alla andra platser där djur hålls, föds upp eller hanteras.

Att få avkomma innebär ett nötkreatur föder efter normal dräktighetstid eller att det kastar kalven efter minst 7 månaders dräktighet.

Med skärgårdskviga avses ett minst sex månader men högst fyra år gammalt nötkreatur av honkön och av mjölkras eller rasen av Simmental som inte har kalvat.  Användningssättet för en skärgårdskviga i nötdjursregistret är ”mjölkproduktion”. Bidrag för nötkreatur kan betalas för en skärgårdskviga bara om gården är belägen i den yttre skärgården inom stödområde AB.

Med slaktkviga avses ett högst fyra år gammalt slaktat nötkreatur av honkön som inte har kalvat.  Slaktkvigans slaktvikt är minst 170 kilo och i nötdjursregistret är dess användningssätt något annat än ”diko” (T.ex. ”mjölkproduktion” eller ”köttproduktion”). Bidrag för nötkreatur betalas för slaktkvigor i AB-stödregionen, bortsett från AB-regionens yttre skärgård.

Med djurhållningsperiod för tjurar och sturar avses i samband med bidrag för tjurar och stutar en 30 dygns oavbruten period under perioden för fastställande av stöd, då en tjur eller en stut är i den jordbrukares besittning som ansökt om bidrag.

Med slaktkvigans besittningstid avses en minst 60 dygns oavbruten period inom de 90 dygn som föregår slakten. Under dessa 60 dygn är slaktkvigan i den jordbrukares besittning som ansökt om bidrag.

Med stödberättigande dag avses en dag då ett nötkreatur har varit bidragsberättigat på gården. På basis av de stödberättigande dagarna betalas bidrag för mjölkkor samt av bidragen för nötkreatur alla andra bidrag utom bidraget för slaktkvigor.

Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, som äger eller innehar en gårdsbruksenhet och som bedriver nötkreaturshushållning. Jordbrukaren ska finnas i myndighetens register, dvs. jordbrukarens gårdsbruksenhet ska ha ett av myndigheterna tilldelat lägenhetssignum i landsbygdsnäringsregistret. För beviljande av EU:s djurbidrag förutsätts inte att jordbrukaren bor på lägenheten. Jordbrukarens ålder påverkar inte beviljandet av EU:s djurbidrag.

8.2 Bidrag för nötkreatur

Bidrag för nötkreatur betalas i hela landet för tjurar, stutar, dikor och dikokvigor.

Bidrag för nötkreatur betalas för skärgårdskvigor i AB-regionens yttre skärgård.

Bidrag för nötkreatur betalas för slaktkvigor i AB-stödregionen, bortsett från AB-regionens yttre skärgård.

Bidraget för nötkreatur bestäms utgående från nötdjursregistret

• på basis av de stödberättigande dagarna för djuren som varit i din besittning (Tabell 2).Du får bidrag till fullt belopp för en tjur, stut, diko, dikokviga och skärgårdskviga som berättigat till bidrag på gården under hela perioden för fastställande av stödet, 1.4 – 31.12.2022.
• på basis av antalet kvigor som har slaktats under 2022.

Från gården ska det säljas djur till livs eller till slakt och också i övrigt iakttas gängse produktionssätt.

En förutsättning för betalningen av bidrag för nötkreatur är att din gårds alla nötkreatur, också potentiellt bidragsberättigande djur, till exempel kalvar, är märkta och registrerade enligt gällande bestämmelser (se kap. 3.-4. och 8.4). Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som du anmält.

8.2.1 Bidrag för nötkreatur för tjurar och stutar

Tjurar och stutar betalas bidrag för nötkreatur i hela landet.

Bidragsberättigande tjurar och stutar är nötdjur av hankön som är minst 6 månader men under 20 månader gamla och som föds upp i köttproduktionssyfte. Tjurarna och stutarna ska vara i din besittning oavbrutet i minst 30 dygn under perioden för fastställande av stödet 1.4-31.12.2022. Beräkningen av djurets djurhållningsperiod startar när djuret uppfyller åldersvillkoret.

För tjurar och stutar finns inga särskilda krav på användningssätt eller ras. Också avelstjurar godkänns som bidragsberättigande djur.

En potentiellt bidragsberättigande tjur eller stut är ett nötkreatur av hankön som under stödåret blir 6 månader.

8.2.2 Bidrag för nötkreatur för dikor och dikokvigor

Bidrag för nötkreatur betalas för dikor och dikokvigor i hela landet.

Bidragsberättigande dikor är nötkreatur som är av köttras eller till minst 50 procent av köttras och som har kalvat (se Bilaga 1. Nötdjursraser) och bison. En diko ska i nötdjursregistret ha användningssättet ”diko”.

En diko ska kalva under stödåret eller ha kalvat minst en gång under de två föregående åren.

Bidragsberättigande dikokvigor är nötkreatur av honkön som är minst 8 månader men högst 4 år gamla och som är av köttras eller till minst 50 procent av köttras. En dikokviga har inte kalvat. En dikokviga har användningssättet "diko" i nötdjursregistret.

En dikokviga som inte kalvat samlar inte längre bidrag för nötkreatur när den har fyllt 4 år.  En dikokviga blir en bidragsberättigande diko när den har kalvat för första gången.

Obs. En kviga kan betalas bara ett bidrag för nötkreatur som kviga (dvs. bidrag för nötkreatur som dikokviga, som slaktkviga eller som skärgårdskviga). Exempel: Om det för ett djur redan har betalats bidrag för nötkreatur i egenskap av dikokviga, betalas djuret inte bidrag för nötkreatur som slaktkviga. Med kvigans användningssätt (se avsnittet om Användningssätt) kan du påverka vilket bidrag för nötkreatur som betalas för djuret.

En potentiellt bidragsberättigande diko är ett nötkreatur av honkön som är av köttras, är över 4 år och inte har kalvat eller en diko som inte har kalvat under stödåret eller minst en gång under de två föregående åren.

En potentiellt bidragsberättigande dikokviga är en kviga av köttras som blir 8 månader under stödåret.

Ras

Som diko och dikokviga godkänns ett nötkreatur som är

• av ren köttras. Nötkreaturets båda föräldrar är av ren köttras eller
• en korsning av en kött- och en mjölkras, där köttrasens andel är minst 50 %. I nötdjursregistret antecknas som djurets ras den ras, som djuret är av till minst 50 %. Till exempel av nötkreaturets föräldrar är åtminstone den ena av ren köttras eller så är båda föräldrarna av köttras till minst 50 %.

En förteckning över mjölk- och köttraser ingår som bilaga 1. Nötkreatursraser.

Du ska vid behov kunna bevisa dikons eller dikokvigans härstamning.

Användningssätt

När det gäller bidraget för nötkreatur krävs ett bestämt användningssätt för dikor och kvigor i nötdjursregistret. Fäst uppmärksamhet framför allt på valet av rätt användningssätt för kvigor. Användningssättet inverkar på vilket bidrag som betalas för kvigan.

Tabell 1. Krav på användningssätt i samband med bidrag för nötkreatur

Försäkra dig alltid, men senast 30.3.2022, om att användningssättet är korrekt. Användningssättet bestämmer vilket bidrag för nötkreatur som betalas för djuret.

Lägg märke till att om du vill att bidrag för slaktade kvigor ska kunna betalas för en kviga som slaktats i slutet av året, måste också kvigans användningssätt vara ett annat än diko senast 30.3. Till exempel för en kviga vars användningssätt var diko 31.3 kan det bara betalas bidrag för dikokvigor.

Exempel på användningssätt för en kviga

Kvigan är av mjölkras och användningssättet är mjölkproduktion 31.3.2022

• har rätt till bidrag för skärgårdskvigor eller,
• har rätt till bidrag för slaktade kvigor eller,
• har rätt till bidrag för mjölkkor när kvigan har kalvat

Kvigan är av köttras och användningssättet är diko 31.3.2022

• har rätt till bidrag för dikokvigor eller
• har rätt till bidrag för dikor när kvigan har kalvat

För en kviga kan det betalas bara ett slags bidrag för nötkreatur medan den är kviga (bidrag för nötkreatur för dikokvigor, bidrag för nötkreatur för slaktade kvigor eller bidrag för nötkreatur för skärgårdskvigor). Om det till exempel har betalats bidrag för nötkreatur för djuret som dikokviga, betalas det inte bidrag för nötkreatur som slaktad kviga.

De betalda bidragen för nötkreatur har ingen inverkan på de nationella stöden för nötkreatur. Du kan till exempel få både bidrag för nötkreatur för dikokvigor och nationellt stöd för nötkreatur för samma dikokviga i stödregion C.

Kalvning och gängse produktionssätt

Gängse produktionssätt ska följas på din gård om du ansöker om bidrag för nötkreatur. Din gård ska sälja nötdjur till livs eller för slakt.

En diko är bidragsberättigande om den har kalvat minst en gång under stödåret eller de två föregående åren. Kastning räknas som kalvning om dräktigheten varat minst 7 månader.

Om dikon inte har kalvat regelbundet samlas inte stödberättigande dagar och bidrag för nötkreatur för djuret. Djuret förlorar inte sitt bidragsberättigande för gott fast det inte kalvat, ifall det kalvar i fortsättningen. När djuret kalvar börjar stödberättigande dagar åter samlas för djuret.

Uppgifterna om kalvningen kontrolleras i nötdjursregistret. Om kalven dör innan den öronmärkts eller om kon kastat då dräktigheten varat i minst 7 månader ska du anmäla till nötdjursregistret att kalven dött, så att kalvningen kan beaktas i fråga om nötkreaturets bidragsberättigande.

Iaktta gängse produktionssätt om du ansöker om bidrag för nötkreatur för dikor eller dikokvigor. För att en diko ska vara bidragsberättigande ska ge di åt sin kalv. Dikons kalvar ska födas upp för köttproduktion eller för utökning av dikoproduktionen. Också avelsdikor godkänns som bidragsdjur om syftet med deras uppfödning är att utöka kött- eller dikoproduktionen och om deras användningssätt i nötdjursregistret antecknats som "diko".

8.2.3 Bidrag för nötkreatur för en slaktkviga

Bidrag för nötkreatur för slaktkvigor betalas i AB-stödregionen, bortsett från den yttre skärgården i AB-stödregionen.

Bidraget för nötkreatur för slaktkvigor bestäms enligt antalet slaktade kvigor som du haft i din besittning. Bidrag för nötkreatur för slaktkvigor får du för ett djur som har slaktats under året 2022.

För att du ska kunna få bidrag för nötkreatur för slaktkvigor för en slaktkviga ska den vara i din besittning oavbrutet under minst 60 av de 90 dygnen före slakten. Besittningstiden säkerställer att bidraget för nötkreatur för slaktkvigor betalas till kvigans uppfödare och inte t.ex. till förmedlaren. Uppgifterna om kvigans besittning fås från nötdjursregistret. Se till att uppgifterna i nötdjursregistret är uppdaterade och att anmälningarna görs som de ska.

Uppgifterna om den slaktade kvigan hämtas direkt ur nötdjursregistret på basis av slakteriets slaktanmälan.

En bidragsberättigande slaktkviga är ett nötkreatur av honkön som inte kalvat och som har slaktats vid högst fyra års ålder. Användningssättet för kvigan i nötdjursregistret ska vara något annat än "diko" (t.ex. "köttproduktion" eller "mjölkproduktion").

Slaktkvigans slaktvikt ska vara minst 170 kilogram.

Bidrag för nötkreatur betalas endast för slaktkvigor som slaktats vid ett slakteri som har anmält sig till Livsmedelsverket. En förteckning över slakterier som anmält sig till Livsmedelsverkets bidragssystem finns på Livsmedelsverkets webbplats https://www.ruokavirasto.fi/sv/foretag/livsmedelsbranschen/slakt/slakterier/slakteriets-anmalan-till-bidragssystemet/lista-over-slakterier-som-har-anmalt-sig-till-bidragssystemet/.

Slaktkropparna ska vid köttbesiktningen ha konstaterats vara tjänliga som människoföda. Bidrag betalas inte för en kropp som har kasserats helt och hållet vid slakten. Om kroppen har kasserats på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen på så sätt att slaktlikvid har betalts för djuret, kan bidrag betalas för slaktkroppen. Bidrag beviljas inte för ett djur som dör under transporten eller i slakteriets djurstall.

Obs.

• Gör anmälningar till nötdjursregistret enligt gällande bestämmelser.
• Registrera djuren i nötdjursregistret på det lägenhetssignum med vilket du ansöker om bidrag.
• Bidraget betalas på basis av slakteriets anmälningar om slakt till nötdjursregistret.
• Bidrag för nötkreatur för slaktkvigor betalas inte för sådana kvigor för vilka har betalats bidrag för nötkreatur som dikokvigor eller som skärgårdskvigor.

En potentiellt bidragsberättigande slaktkviga är ett nötkreatur av honkön som under stödåret blir 12 månader.

Bidrag för nötkreatur för slaktkvigor betalas i sin helhet i samband med betalningen av den andra posten av bidraget för nötkreatur.

8.2.4 Bidrag för nötkreatur för skärgårdskvigor

Bidrag för nötkreatur för skärgårdskvigor betalas i den yttre skärgården.

En bidragsberättigande skärgårdskviga är ett minst sex månader men högst fyra år gammalt nötkreatur av honkön som inte kalvat. Skärgårdskvigan en kviga av mjölkras (se bilaga 1. Nötkreatursraser) eller en kviga av rasen Simmental.

Användningssättet i nötdjursregistret är ”mjölkproduktion”. 

Obs. För en kviga kan betalas bara ett bidrag för nötkreatur (bidrag för nötkreatur som dikokviga, slaktkviga eller skärgårdskviga).

En potentiellt bidragsberättigande skärgårdskviga är ett nötkreatur av honkön som är av mjölkras och som blir 6 månader under stödåret.

8.3 Bidrag för mjölkkor

Bidrag för mjölkkor betalas i AB-stödregionen.

Beloppet av bidrag för mjölkkor bestäms på basis av antalet stödberättigande dagar för de djur som varit i din besittning. De stödberättigande dagarna fås från nötdjursregistret. Du kan få bidrag för mjölkkor till fullt belopp för en mjölkko som berättigade till bidrag på din gård under hela perioden för fastställande av stödet 1.4.-31.12.2022.

En förutsättning för betalning av bidrag för mjölkkor är att din gårds mjölkkor samt potentiellt stödberättigande kalvar och kvigor är märkta och registrerade enligt gällande bestämmelser (se kapitlen 3. Registeruppgifterna ska alltid vara i skick, 4. och 8.4 Märkning och registrering av nötkreatur).

Mjölkkorna och de potentiellt stödberättigande kalvarna och kvigorna ska 31.3.2022 vara märkta och registrerade på den person som ansöker om EU:s djurbidrag. Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som du anmält.

En mjölkko ska kalva minst en gång under stödåret eller en gång under de två föregående åren.

En bidragsberättigande mjölkko är ett nötkreatur av mjölkras som används för mjölkproduktion. Mjölkraserna finns förtecknade i bilaga 1. Nötkreatursraser.

Användningssättet för en mjölkko i nötdjursregistret är ”mjölkproduktion”.

Du ska vid behov kunna påvisa kons härstamning.

En potentiellt bidragsberättigande mjölkko är ett nötkreatur av honkön som är av mjölkras och som blir 24 månader gammalt under stödåret eller en mjölkko som inte har kalvat under stödåret eller minst en gång under de två föregående åren.

Kalvning och gängse produktionssätt

På din gård ska gängse produktionssätt följas om du ansöker om bidrag för mjölkkor. I gängse produktionssätt för mjölkkor ingår regelbunden kalvning och mjölkproduktion. En mjölkgård ska leverera mjölk för försäljning eller förädla mjölken.

Med regelbunden kalvning avses att kon har kalvat minst en gång under stödåret eller de två föregående åren.

Om en ko inte har kalvat regelbundet samlar den inte stödberättigande dagar och inte bidrag för mjölkkor. Kon förlorar inte sitt ersättningsberättigande för gott fast den inte kalvat, om den kalvar i fortsättningen. När kon åter kalvar börjar den igen samla stödberättigande dagar.

En mjölkko är bidragsberättigande om den har kalvat minst en gång. Kastning räknas som kalvning om dräktigheten varat minst 7 månader.

Uppgifterna om kalvningen kontrolleras i nötdjursregistret. Om kalven dör innan den öronmärks eller kon kastat då dräktigheten varat i minst 7 månader ska du anmäla till nötdjursregistret att kalven dött, så att kalvningen kan beaktas i fråga om mjölkkons bidragsberättigande.

Tabell 2. De första bidragsberättigande dagarna för olika djurgrupper i samband med bidraget för nötkreatur

8.4 Märkning och registrering av nötkreatur

8.4.1 Registrering som aktör som håller djur

Registrera dig som aktör som håller djur i djurhållar- och djurhållningsplatsregistret innan du börjar hålla djur. Anmäl dig som aktör som håller djur hos den landsbygdsnäringsmyndighet i vars verksamhetsområde djurens huvudsakliga djurhållningsplats är belägen.

Ett villkor för bidraget är att de som håller nötkreatur, får, getter, svin och fjäderfä har registrerat djurhållningsplatserna och gjort anmälan om djurhållningsverksamhet för dem.

8.4.2 Öronmärken

Märk gårdens nötkreatur på vederbörligt sätt med öronmärken som godkänts av Livsmedelsverket.

8.4.3 Registrering av djur

Registrera gårdens alla djur på ditt lägenhetssignum i nötdjursregistret. Håll uppgifterna uppdaterade.

Anmäl bl.a. födslar, köp, utmönstringar och förflyttningar till nötdjursregistret inom 7 dagar från händelsen.

Läs om registreringsvillkoren som gäller bidrag på basis av dagar i kapitlen 3, 4 och 6.

Födelse

Födelsegården ska registrera kalvarna i nötdjursregistret inom 7 dagar från födelsen. Nötkreatur får inte flyttas från den djurhållningsplats där de fötts förrän de är registrerade. Köpare får inte ta emot oregistrerade kalvar. Ett djur som har fötts på gården och vars födelsehändelse inte har anmälts inom 7 dagar eller födelsehändelsen har anmälts felaktigt till nötdjursregistret kan leda till att för djuret avslaget och djurbidraget minskas.

Läs om registreringsvillkoren som gäller bidrag på basis av dagar i kapitlen 3, 4 och 6

Andra händelser

Alla händelser som gäller nötkreatur, såsom köp, försäljning, kalvning eller flyttning till andra djurhållningsplatser, ska anmälas till nötdjursregistret inom 7 dagar från händelsen. Till exempel när ett nötkreatur säljs till en annan gård till livs ska både köparen och säljaren göra en egen anmälan om händelsen till nötdjursregistret. Om ett djur har köpts till gården eller avlägsnats från gården, men händelsen antingen inte anmälts inom 7 dagar eller händelsen har anmälts oriktigt till nötdjursregistret, medför detta att för djuret avslaget och djurbidraget minskas.

Gör upp ett skriftligt avtal, kvitto eller motsvarande dokument om djurköp mellan gårdar. Här ska åtminstone nämnas:

• djurets EU-signum
• datum för förflyttningen mellan gårdarna
• datum för avtalet
• avtalspartnernas lägenhetssignum
• huruvida det är fråga om köp eller hyrning
• namn, adresser och underskrifter.

De ovan nämnda avtalen och kvittona kontrolleras vid övervakningen. Med hjälp av dessa avtal och kvitton kan man säkerställa att anteckningarna i journalen på djurhållningsplatsen och i nötdjursregistret stämmer.

Läs om registreringsvillkoren som gäller bidrag på basis av dagar i kapitlen 3, 4 och 6.

8.4.4 Journalföring på djurhållningsplatsen

Du behöver inte föra en separat journal på djurhållningsplatsen om du registrerar händelserna elektroniskt direkt i nötdjursregistret inom 7 dagar. För journal enligt djurart och djurhållningsplats över de djur du äger eller besitter. Journalen ska hållas uppdaterad antingen på en pappersblankett eller i elektroniskt format så att den vid behov kan visas upp för tillsynsmyndigheten. För in uppgifterna i journalen på djurhållningsplatsen inom 3 dagar från händelsen.

Spara journalen på djurhållningsplatsen  (inklusive alla avtalen och kvittona) minst under stödåret och de fyra påföljande kalenderåren.

Närmare anvisningar om märkning och registrering av nötkreatur hittar du på Livsmedelsverkets webbplats: Odlare → Djurhållning → Markning och registrering av djur → Nötkreatur.

8.5 Hur en försenad registeranmälan inverkar på rätten till bidrag för ett nötkreatur

När det gäller djurbidrag ingår iakttagandet av bestämmelserna om märkning och registrering i bidragsvillkoren. Av den anledningen måste registeranmälningarna göras inom 7 dagar från händelsen. I fråga om bidrag för mjölkkor, dikor, dikokvigor och skärgårdskvigor måste djuret vara i sökandens besittning 31.3.2022. Läs villkoren för registrering i kapitel 3 och 4.

Iakttagandet av tiderna för anmälan om ankomst och avlägsnande inverkar på djurets rätt till bidrag. Om anmälan till registret görs t.o.m. en enda dag för sent, betalas inte det bidrag som djuret samlat för stödåret.

Försenade anmälningar till nötdjursregistret om ankomst och avlägsnande minskar det bidragsbelopp som betalas till dig. Ett djur vars registeranmälan har försenats förkastas, och dessutom bestäms påföljder enligt övervakningsbestämmelserna. Anmälningar om ankomst och avlägsnade är till exempel födelse, köp, försäljning till livs, försäljning till slakt, import och export.

Exempel En tjurkalv föds 1.5.2022. Anmälan om djurets födelse görs för sent till nötdjursregistret 1.12.2022. För tjuren betalas inget bidrag för nötkreatur som samlas för 2022, eftersom dess födelseanmälan gjordes för sent. Via påföljder orsakar den också ett avdrag från bidraget.

Exempel En mjölkko som uppfyller bidragsvillkoren för bidrag för mjölkkor köps till gården 1.4.2022. Anmälan om köpet görs 31.4.2022, dvs. för sent. För kon betalas inget bidrag för mjölkkor för 2022, eftersom anmälan om köp av kon gjordes för sent. Via påföljdskalkyleringen orsakar den också ett avdrag från bidraget.

Påföljder

När djur underkänns från bidraget på grund av för sent gjorda registeranmälningar minskas det djurbidrag som ska beviljas under stödåret med en påföljdsprocent. Den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur samt antalet djur inverkar på påföljdsprocenten:

• den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur =

(underkända djur under stödåret/ godkända djur under stödåret) x 100 %

• godkända djur= ansökta djur – underkända djur
• om det underkända antalet djur som går att identifiera individuellt är högst 3, minskas bidraget med den relativa skillnaden
• om det underkända antalet djur som går att identifiera individuellt är fler än 3, eller om det underkända antalet djur som inte går att identifiera individuellt är minst 1, och den relativa skillnaden mellan de underkända och de godkända djuren är:
  • högst 20 %
    • minskas bidraget med en procentsats som motsvarar den relativa skillnaden
  • över 20 %, men högst 30 %
    • minskas bidraget med 2 x den relativa skillnaden
  • över 30 %
    • minskas bidraget med 100 %, dvs. inget bidrag betalas (påföljdsprocenten är 100 %)

Om den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur är över 50 % betalas inget bidrag för det aktuella året och gården påförs en ytterligare påföljd.

Den ytterligare påföljden innebär att det stödbelopp som skulle ha betalts för det underkända djurantalet dras av en gång från det belopp av helt eller delvis EU-finansierade stöd och bidrag (också arealbaserade stöd) som betalas åt jordbrukaren under de följande tre åren.

I praktiken går du miste om bidragsdjurens djurbidrag för hela året, om över 3 och över 30 % av gårdens djur underkänns.

Exempel Uträkning av påföljd. Gården har 12 tjurar som samlar bidrag för nötkreatur och de har under stödåret samlat sammanlagt 3300 ersättningsberättigande dagar. På grund av dröjsmålsdagar underkänns 4 tjurar som har 1100 ersättningsberättigande dagar under stödåret.

3 300 – 1 100= 2 200 (godkända stödberättigande dagar)

2 200/275 = 8 (det genomsnittliga antalet godkända nötkreatur under året som beräknats utifrån de stödberättigande dagarna)

1100/275= 4 förkastade djur

(4/8) x 100 % = 50% (procentuell skillnad) Inget bidrag betalas och en ytterligare påföljd påförs.

Det bidrag för nötkreatur som ska betalas ut minskas med den relativa skillnaden (50 % av ersättningsberättigande dagar), eftersom det finns högst 3 stycken underkända djur. Inget bidrag betalas och en ytterligare påföljd påförs.

Iakttagandet av anmälningstiderna (7 dgr) övervakas också i samband med stödövervakningen av djuren samt tvärvillkorsövervakningen av märkning och registrering.

8.6 Betalning av nötdjursbidrag

Betalningen av nötdjursbidrag är registerbaserad, dvs. uppgifterna om de djur som ligger till grund för bidraget hämtas direkt från nötdjursregistret. Bidrag betalas för alla djur som uppfyller stödvillkoren på din gård.

Bidragsnivåerna för nötdjursbidrag justeras årligen enligt de slutliga djurantalen.

EU-finansierade direktstöd beviljas inte om det sammanlagda beloppet av direktstöd som du ansökt om under stödåret uppgår till 200 euro eller mindre.

8.6.1 Nötdjursbidragen på basis av bidragsberättigande dagar

Bidraget fastställs på basis av det genomsnittliga antalet bidragsberättigande dikor, dikokvigor, tjurar, stutar, skärgårdskvigor och mjölkkor som enligt nötdjursregistret varit i din besittning 1.4–31.12.2022, de nämnda dagarna inberäknade. Det genomsnittliga djurantalet räknas ut på basis av uppgifterna i nötdjursregistret, genom att de bidragsberättigande dagarna för alla djur på din gård adderas varpå summan divideras med 275. Siffran avrundas till två decimaler.

De stödberättigande dagarna ligger till grund för betalningen av bidrag för nötkreatur för dikor, dikokvigor, tjurar, stutar och skärgårdskvigor samt bidrag för mjölkkor.

8.6.2 Nötdjursbidrag på basis av slakt

Bidraget fastställs på basis av slakter av slaktkvigor som anmälts till nötdjursregistret och som enligt nötdjursregistret varit i din besittning 1.1 – 31.12.2022, de nämnda dagarna medräknade

8.6.3 Bidragets storlek

Stödårets nötdjursbidrag betalas i två poster. Den första posten kan i enlighet med EU:s rättsakter betalas tidigast från och med 1.12.2022, men dock först när övervakningarna är slutförda. Nötdjursbidragen för 2022 betalas senast 30.6.2023.

Stödåret 2022 fastställs den första utbetalningsposten på basis av de bidragsberättigande dagar som samlats i nötdjursregistret 1.4 –15.9.2022.

Den andra betalningsposten fastställs på basis av de bidragsberättigande dagar som samlats för din gårds djur under perioden 1.4 – 31.12.2022 och från den avdras en eventuell utbetalning av den första posten. Den andra bidragsposten betalas när de slutliga djurantalen för hela stödåret är kända, och övervakningarna har utförts, dock senast före utgången av juni följande år. I anslutning till den andra posten betalas bidraget för nötkreatur för slaktkvigor i sin helhet.

Eftersom de slutliga djurantalen för hela stödåret 2022 blir klara först efter årets slut, säkerställs de slutliga bidragsnivåerna (€/djur) först innan den andra bidragsposten ska betalas.

Bidragsbeloppet per djur (Tabell 3.) kan ändras om det sammanlagda antalet bidragsdjur överskrids eller underskrids jämfört med det uppskattade antalet.

EU:s produktionsbundna stöd är bidrag för jordbruksgrödor, bidrag för mjölkkor, bidrag för nötkreatur samt får- och getbidrag. Finland har på nationell nivå delat upp EU:s produktionsbundna stöd på 22 olika åtgärder. En enskild åtgärd baserar sig på en djur- eller växtgrupp och/eller stödregion. För var och en åtgärd har det reserverats ett bestämt anslag. Avsikten är att bidragen ska beviljas enligt nuvarande villkor och anslag fram till år 2022. Det är ändå möjligt att flytta över anslag mellan åtgärderna. Jord- och skogsbruksministeriet kan fatta beslut om överföring av medel årligen innan utbetalningarna börjar. Information om eventuella beslut ges på adressen www.mmm.fi.

Tabell 3. Maximala bidragsbelopp av nötdjursbidrag per djur

Bidraget kan betalas i sin helhet om ett djur som uppfyller bidragsvillkoren har funnits på din gård hela året (stöd baserade på utfodringsdagar) eller har slaktats under år 2022 (slaktad kviga). Bidrag kan beviljas också för ett enda djur som uppfyller bidragsvillkoren.

Exempel Gården ligger i stödregion C. Jordbrukaren har ansökt om bidrag för nötkreatur. Under hela året innehar gården 50 tjurar, enligt nötdjursregistret.

• Tjurarna på gården har enligt nötdjursregistret samlat totalt 13 750 stödberättigande dagar (275 dagar x 50 tjurar) under året.
• Den 1:a betalningsposten fastställs på basis av 1.4–15.9. Fastställelsetiden är 168 dagar (168/275), dvs. ca 61 % av året.
• Per tjur blir bidraget i första bidragsposten 150 x 61 % = 91,50 €.
• I 1:a betalningsposten blir bidraget för de 50 tjurarna ca 4 575 €.
• Den 2:a betalningsposten bestäms på basis av de stödberättigande dagar som din gårds djur har samlat under tiden 1.4 – 31.12.2021, och därifrån avdras en eventuellt utbetald 1:a post).
• I 2:a betalningsposten blir bidraget för de 50 tjurarna ca 2 925 € (om bidragsnivån förblir oförändrad i den andra posten).

8.6.4 Finansiell disciplin och linjär minskning

Minskning till följd av finansiell disciplin utförs som en procentuell minskning av de EU-finansierade direktstöden. Finansiell disciplin tillämpas på den andel av det sammanlagda beloppet av direktstöd som överstiger 2 000 euro som beviljas gården, innan stödet betalas ut. Av det sammanlagda belopp av direktstöd som beviljas gården minskas alltså de första 2 000 euro inte på grund av den finansiella disciplinen.

Kommissionen överlämnar ett förslag som gäller minskningsprocenten för finansiell disciplin till Europaparlamentet och rådet före utgången av mars. Minskningsprocenten fastställs senast 1.12.2022.

Om det gemensamma taket för totalbeloppet av direktstöd per land överskrids, minskas alla direktstöd linjärt. Den linjära minskningen utförs som en procentuell beskärning innan stödet betalas ut. Den slutliga nivån på den linjära minskningen blir klar våren/sommaren 2023 före utbetalningen av direktstödens andra post.

Mer information om finansiell disciplin ingår i Ansökningsguide för jordbrukarstöd, Betalning av stöd.

8.6.5 Bidrag som betalts utan grund

I Ansökningsguide för jordbrukarstöd berättas om återkrav av stöd.

9 Får- och getbidrag

Får- och getbidrag är bidrag för tackor, bidrag för hongetter och bidrag för slaktlamm och slaktkillingar.

Ett villkor för bidraget är att de som håller nötkreatur, får, getter, svin och fjäderfä har registrerat djurhållningsplatserna och gjort anmälan om djurhållningsverksamhet för dem.

Registrera djuren i får- och getregistret på det lägenhetssignum med vilket du ansöker om får- och getbidrag.

Gör anmälningarna om tackor som lammat och hongetter som fått killingar senast inom 6 månader (182 dygn) från händelsen och de andra registeranmälningarna om djur alltid inom 7 dygn från händelsen, om djuret är fött före 24.1.2022.

Gör anmälningarna om tackor som lammat och hongetter som fått killingar senast inom 3 månader (90 dygn) från händelsen och de andra registeranmälningarna om djur alltid inom 7 dygn från händelsen, om djuret är fött 24.1.2022 eller senare.

Gör lamningsanmälningarna till får- och getregistret senast 31.1.2023, så att anmälningarna beaktas vid uträknandet av djurantalet 2022.

Kontrollera att slakteriet har gjort slaktanmälningarna om dina bidragsdjur.

Försenade anmälningar till får- och getregistret minskar det bidragsbelopp som betalas till dig. Ett djur vars registeranmälan har gjorts för sent underkänns och dessutom orsakar det påföljder enligt övervakningsbestämmelserna.

9.1 Definitioner för får- och getbidrag

Lamm är ett högst tolv månader gammalt får som inte har fått avkomma.

Lamningsundantag innebär en situation där antalet lamm som fötts under stödåret inte begränsar det maximala antalet stödberättigande tackor i fråga om tackbidraget. En gård som inleder verksamheten kan använda sig av lamningsundantaget.

Killing är en högst 12 månader gammal get, dock inte dvärgget, som inte har fått avkomma.

Honget är en över 12 månader gammal get av honkön, dock inte dvärgget.

Gårdsbruksenhet är en produktionsenhet som en jordbrukare leder och som används för bedrivande av jordbruk samt bildas av en eller flera fastigheter eller delar av fastigheter eller av en eller flera produktionsbyggnader med mark och som är funktionellt och ekonomiskt självständig och förvaltas som en helhet på grundval av ägande eller arrende.

Potentiellt bidragsberättigande djur är ett djur som kan uppfylla kraven för bidragsberättigande för att få bidrag under det aktuella kalenderåret. Om ett potentiellt bidragsberättigande djur underkänns vid övervakningen orsakar det påföljder för det får- eller getbidrag som betalas till gården.

Djurhållningsplats avser en enhet som består av en eller flera anläggningar, byggnader, inhägnader, beten (åker- och skogsbeten samt naturbeten) eller en annan plats där djur hålls, föds upp eller hanteras.

Att få avkomma är att ett får eller en get föder efter normal dräktighetstid eller att en get eller ett får kastar killingen eller lammet.

Besittningstid för slaktlamm/slaktkilling är den minst 30 dygn långa oavbrutna period under de 50 dygnen före slakt under vilken slaktlammet eller slaktkillingen är i jordbrukarens besittning.

Tacka är ett över tolv månader gammalt får av honkön.

Jordbrukare är en fysisk eller juridisk person eller en grupp fysiska eller juridiska personer som äger en gård och bedriver fårhushållning. Jordbrukaren ska vara införd i myndighetens register, m.a.o. ha ett av myndigheten tilldelat lägenhetssignum  ur landsbygdsnäringsregistret. För att få EU:s djurbidrag krävs inte att man bor på gården. Jordbrukarens ålder inverkar inte på erhållandet av EU:s djurbidrag.

9.2 Bidrag för tackor

Bidrag för tackor betalas i AB-stödregionen.

Beloppet av bidrag för tackor bestäms på basis av de stödberättigande dagarna för djuren i din besittning (Tabell 4). De stödberättigande dagarna får man från får- och getregistret. Du får bidrag till fullt belopp för en tacka som funnits på gården och berättigat till bidrag under perioden för fastställande av stöd 1.4 – 31.12.2022.

En bidragsberättigande tacka är ett över 12 månader gammalt får av honkön.

Det maximala antalet bidragsberättigande tackor på gården kan högst motsvara det antal lamm som fötts på din gård år 2022.

Din gård ska ha i genomsnitt minst 20 bidragsberättigande tackor för att bidrag för tackor ska kunna beviljas.

Som sökande av bidrag för tackor ska din gård sälja djur till livs eller till slakt och också i övrigt iaktta gängse produktionssätt.

En förutsättning för betalningen av bidrag för tackor är att din gårds tackor och potentiellt bidragsberättigande djur är märkta och registrerade enligt gällande bestämmelser (se kap. 3-4, och 9.5).

Gårdens tackor samt potentiellt stödberättigande djur ska 31.3.2022 vara märkta och registrerade på lägenhetssignumet för den person som ansöker om EU:s djurbidrag. Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som uppgetts.

En potentiellt bidragsberättigande tacka är ett får av honkön som blir 12 månader under stödåret.

9.2.1 Lamningsvillkor och lamningsundantag

Antalet bidragsberättigande tackor på din gård begränsas av lamningsvillkoret. Bidraget för tackor betalas på basis av tackornas genomsnittliga djurantal, så att det maximala antalet bidragsberättigande tackor kan vara högst lika stort som det antal lamm som fötts år 2022. Varje tacka på gården behöver inte själv ha lammat om till exempel någon annan av gårdens tackor t.ex. lammat tvillingar. Anmäl också dödfödda lamm och kastningar till får- och getregistret.

En gård som inleder produktionen kan använda sig av lamningsundantaget under etableringsåret. Antalet lamm som fötts under året begränsar inte det maximala antalet bidragsberättigande tackor när det gäller bidraget för tackor, om du börjar hålla tackor först år 2022. Hållandet av tackor anses ha börjat när sökanden har blivit skyldig att göra anmälningar till får- och getregistret. Om skyldigheten har börjat 2022, anses gården ha börjat hålla tackor det året. Gör anmälan om lamningsundantag i Viputjänsten i samband med ansökan om EU:s djurbidrag eller med blankett 497 för ansökan om EU:s djurbidrag till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 3.3.2022.

Exempel Jordbrukarens genomsnittliga antal tackor enligt får- och getregistret stödåret 2022 är 30,7. På gården har år 2022 fötts 27 lamm, så år 2022 kan tackbidrag betalas för högst 27 tackor. Om det hade fötts 31 lamm hade tackbidrag kunnat betalas för 30,7 tackor.

9.3 Bidrag för hongetter

Bidrag för hongetter betalas i AB-stödregionen.

Beloppet av bidrag för hongetter bestäms på basis av de stödberättigande dagarna för djuren i din besittning (Tabell 4). Stödberättigande dagarna får man från får- och getregistret. Du får bidrag till fullt belopp för en honget som funnits på gården och berättigat till bidrag under perioden för fastställande av stöd 1.4-31.12.2022.

En bidragsberättigande honget är en get av honkön som är över 12 månader gammal.

Din gård ska ha i genomsnitt minst 20 bidragsberättigande hongetter för att bidrag för hongetter ska kunna betalas.

Stödårets mjölkmängd måste uppgå till minst 400 liter per honget.

Din gård ska leverera getmjölk eller produkter framställda av getmjölk till försäljning och också i övrigt ska gängse produktionssätt iakttas på gården.

En förutsättning för betalningen av bidrag för hongetter är att din gårds hongetter och potentiellt bidragsberättigande djur är märkta och registrerade enligt gällande bestämmelser (se kap. 3-4 och 9.5).

Din gårds hongetter och potentiellt stödberättigande djur ska 31.3.2022 vara märkta och registrerade i djurregistret på lägenhetssignumet för den person som ansöker om åtgärder för djuren i samband med EU:s djurbidrag. Dessutom ska djuren finnas på den djurhållningsplats som uppgetts.

En potentiellt bidragsberättigande honget är en get av honkön som blir 12 månader under stödåret.

9.3.1 Getternas mjölkmängd

Bidrag för hongetter betalas enligt det genomsnittliga djurantalet så, att antalet bidragsberättigande hongetter begränsas av den mjölkmängd som hongetterna producerat år 2022. Mjölkmängden ska vara minst 400 liter mjölk per honget.

För bok över den mjölk getterna producerar.

I bokföringen ska du per månad föra in följande litermängder:

• mängden mjölk som levererats till en godkänd mjölkförädlingsanläggning (mejeri) eller till en livsmedelslokal för vilken det krävs en anmälan enligt 13 § 3 mom. i livsmedelslagen (livsmedelslokal på gården där det framställs t.ex. ost eller andra mjölkprodukter)

• mängden mjölk som sålts direkt från gården
• mängden mjölk som använts för framställning av ost för försäljning och för användning i bidragssökandens eget hushåll
• mängden mjölk som använts i bidragssökandens eget hushåll (högst 1 liter/person/dag).

Anmäl på blankett 410 Utredning om användningen av getmjölk de mjölkmängder som ligger till grund för stödårets bidrag för hongetter 2022. Lämna in blanketten med bilagor till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 2.2.2023.

För daglig förteckning över direktförsäljningen av mjölk (obehandlad mjölk som du sålt till konsumenterna, högst 2 500 kg per år). Lämna som bilaga till blankett 410 in en förteckning över direktförsäljningsmjölken till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.

Anmäl mängden obehandlad mjölk som på godtagbart sätt förpackats vid en godkänd mjölkförädlingsanläggning och sålts till en affär och obehandlad mjölk som sålts direkt till konsumenterna från en anmäld livsmedelslokal (över 2 500 kg per år).

Anmäl för varje månad mängden tillverkad ost i kilogram enligt typ av ost.

Om du på gården tillverkar andra produkter än ost för försäljning ska du föra separat produktspecifik bok över användningen av mjölk per månad. I bokföringen för du dessutom in mängden produkter som tillverkats under respektive månad.

I mjölkmängden får du inte räkna in sådan mjölk som du har använt för utfodring av djur eller sådan mjölk som du har använt för att testa tillverkningsmetoder för produkter som tillverkas av getmjölk. Observera att den mängd obehandlad mjölk som sålts direkt till en affär inte ingår i mängden direktförsäljningsmjölk.

Exempel Jordbrukaren har stödåret i genomsnitt 30 hongetter. Om den mjölkmängd som används för beräkning av bidraget för hongetter stödåret är sammanlagt 10 000 liter, kan bidrag betalas för högst 25 hongetter (10 000/400 liter). Om gårdens godkända mjölkmängd som beräkningen av bidraget för hongetter grundar sig på stödåret skulle vara sammanlagt 12 400 liter (12 400/400 liter = 31 hongetter) kunde bidraget ändå betalas högst för det genomsnittliga antalet hongetter, dvs. för 30 hongetter.

9.4 Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar

Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar betalas i hela landet.

Bidraget för slaktlamm och slaktkillingar fastställs på basis av antalet slaktlamm eller slaktkillingar som varit din besittning. Du får fullt bidrag på basis av ett bidragsberättigande lamm eller en bidragsberättigande killing som har slaktats under året 2022. Slakteriet ska göra slaktanmälan till får- och getregistret för att bidraget ska kunna betalas.

Ett bidragsberättigande slaktlamm är ett får som inte har lammat, som är märkt och registrerat enligt författningarna och som har slaktats vid högst 12 månaders ålder. Ett slaktlamms slaktvikt ska vara minst 18 kilogram. Obs. Ett får som är 12 månader och en dag vid tidpunkten för slakt uppfyller inte längre ålderskravet för ett slaktlamm.

En bidragsberättigande slaktkilling är en get som inte fått killingar, som är märkt och registrerad enligt författningarna och som slaktats vid högst 12 månaders ålder. En slaktkillings slaktvikt ska vara minst 10 kilogram. Dvärggetter är inte bidragsberättigande djur.  Obs.  En get som är 12 månader och en dag vid tidpunkten för slakt uppfyller inte längre ålderskravet för en slaktkilling.

En förutsättning för betalningen av bidrag för slaktlamm och slaktkillingar är att din gårds bidragsberättigande och potentiellt bidragsberättigande djur är märkta och registrerade i enlighet med gällande bestämmelser (se kapitlet Märkning och registrering av får och getter). Dessutom ska djuren vara på den djurhållningsplats som uppgetts.

Ett potentiellt bidragsberättigande slaktlamm är ett får som fyller 6 månader under året 2021.

En potentiellt bidragsberättigande slaktkilling är en get som fyller 6 månader under året 2021.

Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar betalas endast för djur som slaktats vid ett slakteri som anmält sig hos Livsmedelsverket. En förteckning över slakterier som anmält sig till Livsmedelsverkets bidragssystem finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Slaktkropparna ska vid köttbesiktningen ha konstaterats vara tjänliga som människoföda. Bidrag betalas inte för en kropp som har kasserats helt och hållet vid slakten. Om kroppen har kasserats på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen, kan bidrag beviljas för kroppen. Bidrag beviljas inte för ett djur som dör under transporten eller i slakteriets djurstall.

Gör anmälningar om avlägsnande av djur och andra anmälningar till får- och getregistret enligt gällande bestämmelser.  

Slakteriet ska göra slaktanmälningarna för 2022 till får- och getregistret senast 31.1.2023, för att de ska kunna beaktas vid beräkningen av det genomsnittliga djurantalet.

Bidragsbeloppet justeras årligen enligt det slutliga antalet slaktlamm och slaktkillingar.

9.4.1 Besittningstid

För att du ska kunna få bidrag för slaktlamm och slaktkillingar ska slaktlammet och slaktkillingen oavbrutet vara i din besittning under minst 30 av de 50 dygnen före slakten (Tabell 4). Med besittningstiden säkerställs att bidraget betalas till djurens uppfödare och inte t.ex. till förmedlaren.

Uppgifterna om besittningen av slaktlamm eller slaktkillingar hämtas från får- och getregistret. Du ska se till att uppgifterna i får- och getregistret är uppdaterade och att anmälningarna görs som de ska.

Tabell 4. De första stödberättigande dagarna för olika djurgrupper i samband med får- och getbidrag

9.5 Märkning och registrering av får och getter

9.5.1 Registrering som aktör som håller djur

Ett villkor för bidraget är att de som håller nötkreatur, får, getter, svin och fjäderfä har registrerat djurhållningsplatserna och gjort anmälan om djurhållningsverksamhet för dem.

Gör registreringen till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där din gårdsbruksenhet har sitt driftscentrum eller där du är bosatt.

9.5.2 Öronmärken

Märk gårdens får/getter på behörigt sätt med öronmärken som Livsmedelsverket har godkänt.

9.5.3 Registrering av djur

Registrera gårdens alla djur på ditt lägenhetssignum i får- och getregistret. Bidragsdjuren kan inte vara införda i får- och getregistret under sökandens eller dennes familjemedlems kundnummer. Håll uppgifterna uppdaterade.

Anmäl händelserna som gäller djur, bl.a. avlägsnande, köp, förflyttningar till får- och getregistret inom 7 dagar från händelsen.

Gör anmälan om lamning/killning senast inom 6 månader från djurets födelse, om djuret är fött före 24.1.2022. Märk och registrera djuret innan det förflyttas från djurhållningsplatsen där det föddes.

 Gör anmälan om lamning/killning senast inom 3 månader från djurets födelse, om djuret är fött 24.1.2022 eller senare. Märk och registrera djuret innan det förflyttas från djurhållningsplatsen där det föddes.

Läs om registreringsvillkoren för dagsvisa bidrag i kapitlen 3, 4 och 6

Obs. I samband med betalningen av bidrag kontrolleras gårdens antal lamm och antal hongetter som fått killingar i uppgifterna i får- och getregistret. Antalet bidragsberättigande djur bestäms på basis av de anmälningar om lamning/killning som registrerats i får- och getregistret senast 31.1.2023.

Du beaktar väl att kraven på märkning och registrering inte berör bara bidragsberättigande djur utan också potentiellt bidragsberättigande djur.

Försummelser av märkning och registrering orsakar avdrag från det får- och getbidrag som ska betalas; om djurets märkningar eller registrering inte motsvarar gällande bestämmelser har djuret inte rätt till djurbidrag och kan orsaka påföljder också via tvärvillkoren.

Närmare information om märkning och registrering av får och getter finns på Livsmedelsverkets webbplats Odlare → Djurhållning → Märkning och registrering av djur → Får och getter.

9.5.4 Journalföring på djurhållningsplatsen

Du behöver inte föra en separat journal på djurhållningsplatsen, om du registrerar händelserna elektroniskt direkt i får- och getregistret inom 7 dagar. För en uppdaterad journal per djurhållningsplats på din gård. För in alla händelser i journalen på djurhållningsplatsen senast inom 3 dagar från händelsen.

Spara journalen på djurhållningsplatsen (inkl. alla avtal och kvitton) minst ansökningsåret samt de följande 4 kalenderåren.

9.6 Hur en försenad registeranmälan inverkar på rätten till bidrag för ett får eller en get

När det gäller djurbidrag ingår iakttagandet av bestämmelserna om märkning och registrering i bidragsvillkoren. Av den anledningen måste registeranmälningarna vara i ordning och göras inom 7 dagar från händelsen (anmälan om tackor och hongetter som fått avkomma ska göras inom 3 månader från händelsen dock senast vid slutet av januari som följer stödåret).

När det gäller bidrag för tackor och hongetter måste djuret vara i sökandens besittning 31.3.2022. Läs villkoren för registrering i kapitel 3 och 4.

Iakttagandet av tiderna för anmälan om ankomst och avlägsnande inverkar på djurets rätt till bidrag. Om anmälan till registret görs t.o.m. en enda dag för sent, går du helt och hållet miste om de bidrag som djuret samlat för stödåret.

Försenade anmälningar om ankomst och avlägsnande till får- och getregistret minskar beloppet av djurbidrag som betalas för djuret genom att djuret förkastas för det berörda stödåret. Dessutom bestäms påföljder enligt övervakningsbestämmelserna också för ett enda djur.

Anmälningar om ankomst och avlägsnade är t.ex. födelse, köp, försäljning till livs, försäljning till slakt, import och export.

Exempel En tacka föds 1.5.2021. Anmälan om djurets födelse (dvs. anmälan om att tackans moder lammat) görs till får- och getregistret för sent 2.6.2022. För tackan betalas inget av det tackbidrag som samlas för 2021, eftersom djuret inte var i sökandens besittning i djurregistret 31.3.2022 och födelseanmälan har gjorts för sent. Via påföljdsberäkningen blir det dessutom ett avdrag från bidraget.

Exempel En honget som uppfyller bidragsvillkoren för bidrag för hongetter köps till gården 1.3.2022. Köpanmälan görs 31.3.2022. För hongeten betalas inget bidrag för hongetter för 2021 alls, eftersom djuret inte var i sökandens besittning i djurregistret 31.3.2022 och köpanmälan har gjorts för sent. Via påföljdsberäkningen blir det dessutom ett avdrag från bidraget för hongetter.

Påföljder

När djur underkänns från bidraget på grund av för sent gjord registeranmälan minskas det djurbidrag som ska beviljas för stödåret med en påföljdsprocent. Den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur, och antalet godkända och underkända djur inverkar på påföljdsprocenten:

• den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur = (underkända djur under stödåret/godkända djur under stödåret) x 100 %
• godkända djur = ansökta djur – underkända djur
  • om antalet underkända djur som går att identifiera individuellt är högst 3, minskas bidraget med den relativa skillnaden
• om antalet underkända djur som går att identifiera individuellt är fler än 3, eller om antalet underkända djur som inte går att identifiera individuellt är minst 1, och
  • den relativa skillnaden är högst 20 %
    • minskas bidraget med en procentsats som motsvarar den relativa skillnaden,
  • den relativa skillnaden är över 20 %, men högst 30 %
    • minskas bidraget med 2 x den relativa skillnaden,
  • den relativa skillnaden är över 30 %
    • minskas bidraget med 100 % dvs. inget bidrag betalas.

Om den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur är över 50 % betalas inget stöd för det aktuella året och din gård påförs en ytterligare påföljd.

Den ytterligare påföljden innebär att det stödbelopp som skulle ha betalts för det underkända djurantalet utan övervakning dras av en gång från det belopp av helt eller delvis EU-finansierade stöd och bidrag (också arealbaserade stöd) som betalas åt jordbrukaren under de följande tre åren.

I praktiken går du miste om djurbidraget för bidragsdjuren för hela året, om över 3 djur och 30 % av gårdens djur underkänns.

Exempel Påföljdsberäkning. Gården har 12 tackor som samlar tackbidrag och för dem har det under stödåret samlats totalt 3300stödberättigande dagar. På grund av dröjsmålsdagarna underkänns 4 tackor som har 1100 stödberättigande dagar under stödåret.

3 300 – 1 100= 2 200 (godkända stödberättigande dagar)

2 200/275 = 8 (det genomsnittliga antalet godkända nötkreatur under året som beräknats utifrån de stödberättigande dagarna)

1100/275= 4 förkastade djur

(4/8) x 100 % = 50% (procentuell skillnad) Inget bidrag betalas och en ytterligare påföljd påförs.

Det bidrag för nötkreatur som ska betalas ut minskas med den relativa skillnaden (50 % av ersättningsberättigande dagar), eftersom det finns högst 3 stycken underkända djur. Inget bidrag betalas och en ytterligare påföljd påförs.

Iakttagandet av anmälningstiderna (7 dgr) övervakas också i samband med stödövervakningen av djuren samt tvärvillkorsövervakningen av märkning och registrering.

9.7 Betalning av får- och getbidrag

Betalningen av får- och getbidrag är registerbaserad, dvs. uppgifterna om de djur som ligger till grund för bidraget hämtas direkt från får- och getregistret.

På får- och getbidragen betalas inte förskott.

EU-finansierade direktstöd beviljas inte om det sammanlagda beloppet av direktstöd som du ansökt om under stödåret uppgår till 200 euro eller mindre.

Beloppen av får- och getbidrag justeras årligen på basis av det slutliga antalet djur.

9.7.1 Bidrag för tackor och bidrag för hongetter på basis av bidragsberättigande dagar

Bidraget fastställs på basis av det genomsnittliga antalet bidragsberättigande tackor och hongetter som enligt får- och getregistret varit i din besittning 1.4. –31.12.2022, de nämnda dagarna inberäknade. Det genomsnittliga djurantalet beräknas utifrån uppgifterna i får- och getregistret genom att man räknar ut de stödberättigande dagarna för din gårds tackor/hongetter och dividerar detta tal med 275. Siffran avrundas till två decimaler.

9.7.2 Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar på basis av slakt

Bidraget fastställs på basis av slakter som anmälts till får- och getregistret och som gäller slaktlamm och slaktkillingar som varit i din besittning 1.1. –31.12.2022, de nämnda dagarna inberäknade.

9.7.3 Bidragets belopp

Får- och getbidragen betalas en gång per år efter stödårets slut senast 30.6.2023. Får- och getbidraget kan betalas när hela stödårets slutliga djurantal är kända och övervakningarna slutförda.

Bidragsnivåerna för djurbidrag justeras årligen på basis av de slutliga djurantalen. Bidragsbeloppet per djur(Tabell 5.)

kan ändras, om det sammanlagda antalet bidragsdjur överskrids eller underskrids.  Det här innebär att bidraget till alla jordbrukare som ansökt om bidraget i fråga sjunker eller stiger i samma proportion.

EU:s produktionsbundna stöd är bidrag för jordbruksgrödor, bidrag för mjölkkor, bidrag för nötkreatur samt får- och getbidrag. Finland har på nationell nivå delat upp EU:s produktionsbundna stöd på 22 olika åtgärder. En enskild åtgärd baserar sig på en djur- eller växtgrupp och/eller stödregion. För var och en åtgärd har det reserverats ett bestämt anslag. Avsikten är att bidragen ska beviljas enligt nuvarande villkor och anslag fram till år 2022. Det är ändå möjligt att flytta över anslag mellan åtgärderna. Jord- och skogsbruksministeriet kan fatta beslut om överföring av medel årligen innan utbetalningarna börjar. Information om eventuella beslut ges på adressen www.mmm.fi

Tabell 5. Bidragsbeloppen av får- och getbidrag per djur

9.7.4 Finansiell disciplin och linjär minskning

Minskning till följd av finansiell disciplin kan utföras som en procentuell minskning av de EU-finansierade direktstöden. Finansiell disciplin tillämpas på den andel av det sammanlagda beloppet av direktstöd som överstiger 2 000 euro som beviljas gården, innan stödet betalas ut. Av det sammanlagda belopp av direktstöd som beviljas gården minskas alltså de första 2 000 euro inte på grund av den finansiella disciplinen.

Kommissionen överlämnar ett förslag som gäller minskningsprocenten för finansiell disciplin till Europaparlamentet och rådet före utgången av mars. Minskningsprocenten fastställs senast 1.12.2022.

Om det gemensamma taket för totalbeloppet av direktstöd per land överskrids, minskas alla direktstöd linjärt. Den linjära minskningen utförs som en procentuell beskärning innan stödet betalas ut. Den slutliga nivån på den linjära minskningen blir klar våren/sommaren 2023 före utbetalningen av direktstödens andra post.

Mer information om finansiell disciplin ingår i Ansökningsguide för jordbrukarstöd, Betalning av stöd.

9.7.5 Bidrag som betalts utan grund

I Ansökningsguide för jordbrukarstöd berättas om återkrav av stöd.

10 Övervakning och påföljder

Djurbidrag övervakas genom korsgranskningar och gårdskontroll.

Vid korsgranskning jämförs landsbygdsförvaltningens uppgifter och uppgifterna i olika register med varandra.  Den administrativa kontrollen omfattar alla sökandes stödansökningsuppgifter.

Gårdsövervakningarna görs genom kontroller på plats och omfattar minst 5 % av de sökande. Av de gårdar som övervakas genom gårdsinspektioner väljs 20-25 % ut genom slumpmässigt urval medan de resterande gårdarna väljs ut genom viktat urval på basis av riskfaktorer.

Vid gårdsövervakningen av djurbidrag kontrolleras också potentiellt bidragsberättigande djur. Detta innebär djur som inte är bidragsberättigande vid övervakningstillfället, men som kan bli bidragsberättigande under stödåret. De potentiellt bidragsberättigande djuren granskas på samma sätt som de djur som är bidragsberättigade vid övervakningstidpunkten. Om ett potentiellt bidragsberättigande djur underkänns vid kontrollen orsakar det påföljder för det djurbidrag som betalas till gården. När det gäller sådana bristfälligt märkta eller registrerade djur som inte har en chans att bli bidragsberättigade under stödåret fastställs en eventuell påföljd via tvärvillkoren.

Vid gårdskontrollen granskas:

• Öronmärkningen av alla djur på gården. Ett djur som har bara ett öronmärke kan godkännas vid kontrollen om djuret går att identifiera med hjälp av det andra öronmärket och de övriga stödvillkoren uppfylls.
• Djurregistret och journalen på djurhållningsplatsen ska för alla djur på gården innehålla följande uppgifter:
• EU-signum
• kön
• ras
• födelsetid
• djurhållningsplats
• eventuellt datum för köp eller avlägsnande samt den gård som köpt eller sålt djuret
• moderns EU-signum

Anmälningar till djurregistret ska göras inom 7 dygn från händelsen, utom i fråga om anmälan om tackors och hongetters nedkomst och födelseanmälan om lamm och killingar som görs inom 3 månader från händelsen. Händelserna som rör djur ska föras in i journalen på djurhållningsplatsen inom 3 dagar. Du behöver inte föra en separat journal på djurhållningsplatsen , om du registrerar händelserna elektroniskt direkt i registret inom 7 dagar.

 En registeranmälan eller notering i djurförteckningen som gjorts för sent kan leda till påföljd. Vid övervakningen godkänns inte sådana registeranmälningar och noteringar i djurförteckningen som har gjorts för sent efter att gården underrättats om kontroll. Vid övervakningen underkänns djur som registrerats felaktigt eller bristfälligt.

Man måste också vara noggrann med sådana uppgifter i djurregistret och journalen på djurhållningsplatsen som inte inverkar på nötkreaturets stödberättigande. Uppgifter som inte inverkar på stödberättigandet är bl.a. tjurens användningssätt, tjurens ras och det sätt på vilket djuret avlägsnats. Om det vid gårdskontroll av bidrag för nötkreatur eller bidrag för mjölkkor på nytt under en 24-månadersperiod observeras ett fel i djurregistret eller i journalen på djurhållningsplatsen som inte inverkar på djurets stödberättigande, underkänns djuret från bidraget.

Genom kontroll av verifikat över köp och försäljning säkerställs att uppgifterna i djurregistret och i journalen på djurhållningsplatsen stämmer.

Om djur underkänns vid kontrollen, minskas det stöd som ska beviljas för det aktuella stödåret med en påföljdsprocent som räknas ut på följande sätt

• den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur: (underkända djur under stödåret/godkända djur under stödåret) x 100 %
• om de underkända djuren är högst 3 till antalet, minskas bidraget med den relativa skillnaden
• om de underkända djuren är över 3 till antalet, minskas bidraget 
• med procentsats som motsvarar den relativa skillnaden, om denna är högst 20 %
• 2 x den relativa skillnaden, om den relativa skillnaden är över 20 % men högst 30 %
• med 100 % om den relativa skillnaden är över 30 %

Om den relativa skillnaden mellan godkända och underkända djur är över 50 % betalas inget stöd för det aktuella året och gården påförs en ytterligare påföljd.

Den ytterligare påföljden innebär att det stödbelopp som det vid övervakningen underkända djurantalet hade berättigat till en gång dras av det belopp av helt eller delvis EU-finansierade stöd och bidrag (också arealbaserade stöd) som betalas åt jordbrukaren under de följande tre åren.

11 Bilagor

Bilaga 1. Nötdjursraser

Statsrådets förordning om bidrag för mjölkkor och nötkreatur, tackor och hongetter, slaktlamm och slaktkillingar samt bidrag för jordbruksgrödor som betalas för 2022 (79/2022)

Bilaga 2. Rättsakter och författningar som gäller EU:s djurbidrag

Villkoren och anvisningarna ovan för ansökan om EU:s djurbidrag har meddelats med stöd av följande rättsakter och författningar.

Endast gällande rättsakter och författningar är officiella källor.

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2393 av den 13 december 2017 om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och (EU) nr 652/2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial
• Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen
• Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor
• Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1393 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 640/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor
• Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429, överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (djurhälsolag)
• Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035, komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg
• Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/520 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller spårbarhet för vissa hållna landlevande djur
• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97.
• Rådets förordning (EG) nr 21/2004 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG
• Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013 med ändringar)
• Lag om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013 med ändringar)
• Djurskyddslag (247/1996 med ändringar)
• Lag om identifiering och registrering av djur (1069/2021)
• Lag om medicinsk behandling av djur (387/2014)
• Djurskyddsförordning (396/1996 med ändringar)
• Statsrådets förordning om förbud mot användningen av vissa läkemedelssubstanser för djur (1054/2014 med ändringar)
• Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren (4/2015 med ändringar)
• Statsrådets förordning om stödområden för jordbruksstöd och de delområden av stödområdena som räknas som skärgård (5/2015 med ändringar)
• Statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs (7/2015 med ändringar)
• Statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare (234/2015)
• Statsrådets förordning om övervakning av djurstöd som i sin helhet finansieras av Europeiska unionen (502/2015)
• Statsrådets förordning om förfarandet för överföring av ansökningar om jordbruksstöd 2022 (281/2022)
• Statsrådets förordning om bidrag för mjölkkor och nötkreatur, tackor och hongetter, slaktlamm och slaktkillingar samt bidrag för jordbruksgrödor som betalas för 2022 (79/2022)
• Livsmedelsverkets föreskrift om ansökan om bidrag för mjölkkor och bidrag för nötkreatur samt bidrag för får och getter 2022 (4/2022)