Villkor för får och getter 2025

↵ Förbindelsevillkor för förbindelse för djurens välbefinnande 2025

Information om ansökan om förbindelse om ersättning för djurens välbefinnande ingår i villkor för ansökan om ersättning för djurens välbefinnande. I detta avsnitt har vi samlat de villkor för ersättning för djurens välbefinnande som gäller får och getter.

1 Definitioner

I dessa förbindelsevillkor avser:

tacka ett över tolv månader gammalt får av honkön,
lamm ett minst två månader och högst 12 månader gammalt får,
killing en minst två månader och högst 12 månader gammal get, dock inte dvärgget,
bagge ett över tolv månader gammalt får av hankön,
bock en get av hankön, dock inte dvärgget,
lammkammare ett begränsat område där alla lamm ryms samtidigt och där det finns foder som är lämpligt för lamm.

Djurgrupper av får och getter i samband med ersättning för djurens välbefinnande

Får över 12 mån.
Lamm över 3 mån. - 12 mån.
Lamm 2 mån.- 3 mån.
Getter över 12 mån.
Killingar 2 mån. - 12 mån.

2 Allmänna villkor för förbindelsen

Sökanden ska i medeltal under året ha minst 5 djurenheter får eller 5 djurenheter getter i sin besittning. Antalet djur kan tillfälligt vara mindre än 5 djurenheter om årsgenomsnittet är minst 5 djurenheter. Uppfyllandet av minimidjurantalet granskas inte per åtgärd. Fåren och getterna ska vara i sökandens besittning varje dag, bortsett från ett tillfälligt uppehåll på grund av byte av uppfödningsomgång.

Villkoren för de valda åtgärderna ska börja uppfyllas 1.1.2024 och villkoren ska iakttas fram till 31.12.2024. Förbindelsen omfattar sökandens alla får och getter oavsett deras antal.

De djur som anges i ansökan ska vara i sökandens besittning och registrerade i får- och getregistret på sökandens lägenhetssignum.

Sökanden kan inte välja en åtgärd som inte går att genomföra i alla byggnader där det finns djur som omfattas av åtgärden. Villkoren för den åtgärd som valts ska uppfyllas också i fråga om sådana djur som har placerats utanför gården, om djuren är registrerade på gården i får- och getregistret.

3 Identifiering och registrering av får och getter

En förutsättning för ersättningen för djurens välbefinnande är att bestämmelserna om identifiering och registrering av djur följs: Fåren och getterna ska finnas på registrerade djurhållningsplatser och uppgifterna om djuren ska vara uppdaterade i får- och getregistret. Närmare anvisningar om märkning och registrering av får och getter ingår i Guiden om djurstöd på adressen Märkning och registrering av djur (livsmedelsverket.fi).

Djur som fötts ska registreras senast vid en ålder av 90 dagar efter djurets födelse. Anmälningar ska emellertid göras före utgången av januari 2026 för att lammen och killingarna ska kunna beaktas när djurantalen i samband med ersättningen förvälbefinnande för 2025 beräknas.

4 Ersättningsnivåerna för åtgärder som gäller får och getter

Beloppet av ersättning för djurens välbefinnande (€/de) baserar sig på de kalkylerade kostnader och inkomstbortfall som åtgärden orsakar för gården.

Tabell 1. Gårdsspecifika åtgärder för får- och getgårdar

Åtgärder för får och getter	Ersättning € / de
Välbefinnandeplan för får och getter	17
Förbättrande av förhållandena för får och getter	94
Betesgång för får och getter	33

5 Hur ersättningen bestäms och betalas ut

Till får- och getgårdar betalas ersättningen för välbefinnande per åtgärd på basis av det genomsnittliga djurantal per djurgrupp, som beräknas utgående från de stödberättigande dagar som ansamlas i får- och getregistret.

Ersättningen beräknas på basis av de eurobelopp för respektive åtgärd som anges i tabell 1 och djurenhetskoefficienterna i tabell 2. Ersättningen för djurens välbefinnande för år 2025 betalas i två poster. Det belopp av ersättning för djurens välbefinnande som betalas till sökanden för förbindelseåret ska vara åtminstone 100 euro för att ersättningen ska kunna betalas ut.

Tabell 2. Djurantalen omvandlas till djurenheter enligt koefficienterna i tabellen.

Djurslag	Djurenheter (de)
Får och getter (över 1 år)	0,2
Lamm och killingar (minst 2 mån.)	0,06

Antalet djurenheter per åtgärd som betalas ersättning beräknas endast utifrån de djur som omfattas av åtgärden.

6 Gårdsspecifika åtgärder för får- och getgårdar

En får- och getgård kan välja en eller flera av följande åtgärder:

Välbefinnandeplan för får och getter (obligatorisk för alla som ansöker om åtgärder för får och getter)
Förbättrande av förhållandena för får och getter
Betesgång för får och getter

Utöver stödvillkoren ska du följa minimikraven i den grundläggande lagstiftningen.

6.1 Åtgärden välbefinnandeplan för får och getter

Villkoren för åtgärden ska följas för gårdens alla får och getter.

Sökanden ska ha en välbefinnandeplan för får och getter från och med början av förbindelseperioden. Välbefinnandeplanen är en årlig plan för hantering och utveckling av verksamheten, som innehåller gårdsspecifika åtgärder för fårens och getternas välbefinnande, hälsovård och biosäkerhet.

För uppgörandet av välbefinnandeplanen kan du använda Livsmedelsverkets mallar som du kan ladda ner på adressen livsmedelsverket.fi/valbefinnandeplaner.

Välbefinnandeplanen är en årlig plan för hantering och utveckling av verksamheten, som innehåller gårdsspecifika åtgärder för fårens och getternas välbefinnande, hälsovård och biosäkerhet. I välbefinnandeplanen ska med hänsyn till gårdens förhållanden och produktionssätt beskrivas

förhållandena på djurhållningsplatsen
beredskapen för störningssituationer
genomförandet av produktionen
en utfodringsplan och foderanalys för varje djurkategori samt genomförandet av annan utfodring
sjukdomsskyddet
förbättrandet av välbefinnandet
eventuella observationer och utvecklingsbehov.

Dessutom ska gården för varje djurgrupp ha en giltig skriftlig utfodringsplan som baserar sig på kalkyler. Utfodringsplanen ska utgå från foderanalys av det huvudsakliga grovfodret (med undantag av betesgräs och halm) och djurets tillväxt, produktionsnivå och produktionsstadium ska ha beaktats i planen. Analysen av ensilage kan tas från ett råvaruprov eller från färdigt foder. Observera att ett prov som tagits för bedömning av skördetiden inte ger en tillräckligt exakt bild av fodervärdena. Lammen och killingarna ska beaktas i utfodringsplanen från och med två veckors ålder.

Lammen och killingarna ska beaktas i utfodringsplanen från och med två veckors ålder.

Inlämnande av välbefinnandeplanen

Lämna in välbefinnandeplanen för får och getter, utfodringsplanen per djurgrupp och foderanalysen i Viputjänsten under tiden för stödansökan. Om du inte lämnar in välbefinnandeplanen under tiden för stödansökan betalas du inte ersättning för djurens välbefinnande för får och getter.

Ersättningen för åtgärden baseras på den tid som åtgår till att göra upp planen och kostnaderna för att planera utfodringen.

6.2 Villkor för åtgärden förbättrande av förhållandena för får och getter

Villkoren för åtgärden ska uppfyllas för gårdens alla får och getter.

Gruppbox:

Får och getter ska hållas i gruppboxar där det finns en välströad och mjuk liggplats med helt golv där alla djur får plats att ligga ner samtidigt.
Om får eller getter av godtagbar anledning kortvarigt hålls ensamma, ska boxen vara minst 2,0 m² och till sin form sådan att fåret eller geten obehindrat kan vända sig om. Fåret eller geten ska kunna se andra får eller getter.
Baggar och bockar ska hållas i gruppboxar, utom om veterinärmedicinska skäl eller djurets aggressiva beteende kräver isolering. I gruppboxar ska det finnas minst 2,0 m² per bagge eller bock. Om det finns en enda bagge eller bock på gården ska boxen vara minst 2,0 m² och till sin form sådan att baggen eller bocken obehindrat kan vända sig om. Baggen eller bocken ska kunna se andra får eller getter.

Lamningsbox och lammkammare:

Tackor och deras nyfödda lamm ska ha en lamningsbox, som har en golvyta för djuren på minst 2,2 kvadratmeter och som kan värmas upp eller är värmeisolerad.
Lamm ska ha lammkammare från det att de är två veckor gamla fram till avvänjningen. Kraven på lamningsboxar och lammkammare gäller inte tackor och lamm på bete.

Sjuk- och behandlingsbox:

I sjuk- och behandlingsboxar kan det finnas flera sjuka djur samtidigt, men det ska finnas beredskap att isolera ett djur. Sjuk- och behandlingsboxen ska ha helt golv och dess liggplats ska vara välströad, mjuk och det ska vara möjligt att värma djuret.
I en sjuk- och behandlingsbox där det finns flera djur samtidigt eller i en ensambox ska det finnas minst två kvadratmeter för varje minst tre månader gammalt får eller minst tre månader gammal get.

Ersättningen för åtgärden baseras på det ytterligare ströet, kraven på boxstorlek och lammkamrarna.

6.3 Villkor för åtgärden betesgång för får och getter

Fåren och getterna ska släppas på bete under minst 90 dagar.
Betesgången för baggar och bockar kan ersättas med utomhusvistelse.
På betesmarken ska getterna ha möjlighet att få utlopp för sitt naturliga behov av att klättra.
Över betesgången ska föras journal varav framgår vilka djurgrupper som har vistats utomhus vid respektive tidpunkt.

Villkoren för åtgärden som gäller betesgång för får och getter ska uppfyllas i fråga om alla över tre månader gamla får och över tolv månader gamla getter på gården.

Om gården har en förbindelse om ekologisk husdjursproduktion som gäller får eller getter, kan åtgärden inte väljas.

Ersättningen för åtgärden baserar sig på det merarbete som ordnandet av betesgången medför.

7 Miniminivåerna för ersättning för djurens välbefinnande enligt åtgärd

Utöver kraven för ersättningen för djurens välbefinnande ska du följa de nedan uppräknade minimikraven för djurens välbefinnande.

Kraven baserar sig på följande författningar med ändringar: Lagen om djurvälfärd (693/2023) 8 § 1 mom., 20 § 1–3 mom., 21 § 1 och 2 mom., 23 §, 34 § 1 mom. samt 36 och 37 § statsrådets förordning (SRf) om skydd av får (587/2010) 8 § och 12 § 4 mom. samt statsrådets förordning (SRf) om skydd av getter (589/2010) 8 § samt 11 § 4 mom.

Endast sådana djur och djurarter får hållas som produktionsdjur, sällskaps- och hobbydjur eller cirkusdjur eller i ambulerande djurutställningar, vilkas djurhållning enligt tillgänglig vetenskaplig kunskap och praktisk erfarenhet är möjlig att ordna så att
Djuren har möjlighet att tillfredsställa sina väsentliga beteendemässiga behov när det gäller rörelse, vila, kroppsvård, sökande efter föda och andra motsvarande aktiviteter samt i sociala relationer.
Djurens fysiologiska behov kan tillgodoses.
Lämpliga djurhållningsplatser kan ordnas för djuren.
Djuren kan ges lämplig vård om de insjuknar eller skadas.
Djur ska skötas så att de har möjlighet att tillfredsställa sina väsentligt beteendemässiga behov när det gäller rörelse, lek, vila, kroppsvård, ätande, sökande efter föda och undersökande av omgivningen samt sociala relationer.
Hållna djurs allmänna välfärd samt djurets renhet och den övriga kroppsvård som djuret behöver ska tillses. Vid skötseln av djur ska även ändamålsenliga åtgärder för att förebygga sjukdomar och skador hos djuren vidtas.
Om djur hålls i grupp, ska djurens sociala relationer, ålder, kön och storlek beaktas i gruppens sammansättning. Om djuren är fientligt inställda till varandra eller av någon annan orsak kan skada varandra, ska djuren hållas isär eller ha möjlighet att fly undan eller gömma sig för varandra. När grupper av djur slås samman eller när nya djur tillförs en grupp ska särskild uppmärksamhet fästas vid de problem som eventuellt uppstår när de sociala relationerna omformas.
När ett hållet djur utfodras och vattnas ska hänsyn tas till djurets fysiologiska behov och det ska säkerställas att djuret får lagom mängd föda och vatten eller någon annan dryck av god kvalitet. Födans och dryckens sammansättning och sättet att ge den ska motsvara djurets fysiologiska behov och väsentliga beteendemässiga behov.
I en permanent djurhållningsplats för däggdjur och fåglar ska djuren hela tiden ha tillgång till vatten. Kontinuerlig tillgång till vatten förutsätts dock inte
1. för nyfödda eller nykläckta djur,
2. för ett djur vars tillgång till vatten måste begränsas av veterinärmedicinska skäl,
3. för djur som tillhör vilda djurarter och som föds upp i hägn på vidsträckta områden under naturenliga förhållanden,
4. för renar när det finns obegränsat med ren snö tillgänglig,
5. när exceptionella och svåra väderförhållanden förhindrar att vatten hela tiden finns tillgängligt,
6. i sådana permanenta djurhållningsplatser där det är orimligt svårt att hela tiden ordna tillgång till vatten av orsaker som har att göra med djurhållningsformen och väderförhållandena.
Om ett hållet djur insjuknar eller skadas, ska djuret
1. ges eller skaffas behörig vård utan dröjsmål,
2. ges tillräcklig möjlighet till vila,
3. vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme,
4. vid behov skaffas veterinärvård.
I vården av ett sjukt eller skadat djur ska strävan vara att trygga djurets funktionsförmåga och livskvalitet. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas.
Djurhållningsplatser ska vara konstruerade av sådant material och ha sådana konstruktioner och övriga egenskaper att såväl risken för att djur ska skada sig, insjukna eller rymma som brandfaran är så liten som möjligt.
En djurhållningsplats ska hållas tillräckligt ren, så att djurens välfärd inte äventyras.
Fel som upptäckts på en djurhållningsplats och som äventyrar djurens välfärd ska rättas till omedelbart, eller om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att trygga djurens välfärd till dess att felen rättas till.
En permanent djurhållningsplats ska vara tillräckligt rymlig samt även i övrigt vara så konstruerad och utrustad att den är lämplig för tillgodoseende av djurens fysiologiska behov och de väsentliga beteendemässiga behoven av rörelse, lek, vila, kroppsvård, ätande, sökande efter föda och undersökande av omgivningen samt av sociala relationer.
Ett djur får inte hållas fortlöpande uppbundet på sin plats och djurets möjligheter att röra sig får inte begränsas permanent med konstruktioner som hindrar djuret från att vända sig. Nya båsladugårdar och grisningshäckar får inte byggas och tas i bruk. Med grisningshäck avses en häck som är en fast konstruktion från vilken suggan inte kan släppas ut för att röra sig fritt i grisningsboxen.
Djur som hålls i grupp ska kunna undvika varandra. Djurhållningsplatsens utfodrings- och dricksapparater ska planeras, byggas och placeras så att konkurrens mellan djuren medför så små men som möjligt för djurens välfärd.
Varje djur ska ha tillgång till en lämplig viloplats.
Gångvägarna från djurstallet till fårfållan och betet ska vara trygga samt sådana att fåren inte smutsar ner sig i onödan.
Fårfållornas och fårbetenas inhägnader ska vara trygga för fåren. Stängslena ska hållas i gott skick så att fåren inte skadar sig. Stängslen ska vara tillverkade av material som lämpar sig för får. Om stängslet är ett nät ska det vid behov spännas för att minimera risken för att fåren fastnar i nätet. Elstängslen ska byggas och underhållas så att de inte orsakar fåren onödigt lidande.
Fårens vattningsanordningar och vattenbehållare ska hållas rena. Urin och avföring får inte kontaminera fodret eller dricksvattnet, och vattnet får inte heller frysa.
Gångvägarna från djurstallet till getfållan och betet ska vara trygga samt sådana att getterna inte smutsar ner sig i onödan.
Getfållornas och getbetenas inhägnader ska vara trygga för getterna. Stängslen ska hållas i gott skick så att getterna inte skadar sig. Stängslen ska vara tillverkade av material som lämpar sig för getter. Om stängslet är ett nät ska det vid behov spännas för att minimera risken för att getterna fastnar i nätet. Getterna ska förhindras att komma åt växter som är giftiga för dem. Elstängslen ska byggas och underhållas så att de inte orsakar getterna onödigt lidande.
Getternas vattningsanordningar och vattenbehållare ska hållas rena. Urin och avföring får inte kontaminera fodret eller dricksvattnet, och vattnet får inte heller frysa.

Välbefinnandeplan för får och getter

Lagen om djurvälfärd 35 § 1, 3 och 4 mom., statsrådets förordning (SRf) om skydd av får 7 § och 12 § 1 mom., statsrådets förordning (SRf) om skydd av getter 7 § och 11 § 1 mom.

Temperaturen, luftkvaliteten eller vattenkvaliteten och andra miljöförhållanden på en djurhållningsplats ska vara lämpliga för de djur som hålls där. Djur som hålls utomhus ska ha tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden eller vid behov kunna föras inomhus.
Belysningen på en djurhållningsplats ska vara lämplig för tillgodoseende av djurens fysiologiska och väsentliga beteendemässiga behov och sådan att djuren kan inspekteras och skötas på behörigt sätt.
Om djurens välfärd är beroende av ett maskinellt ventilationssystem, ska anordningen vara försedd med ett larmsystem som slår larm vid funktionsstörningar. Larmsystemets funktionsduglighet ska testas regelbundet.
Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens fuktighet, dammängd eller halt av skadliga gaser inte stiger till en nivå som är skadlig. Temperaturen i djurstallet ska vara lämplig för djuren.
Foder som ges till nötkreatur ska vara näringsrikt och balanserat.
Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens fuktighet, temperatur, dammängd och halt av skadliga gaser inte stiger till en nivå som är skadlig. Fåren får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel (dB(A)).
Foder som ges till får ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler.
Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens fuktighet, temperatur, dammängd och halt av skadliga gaser inte stiger till en nivå som är skadlig.
Getterna får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel (dB(A)).
Foder som ges till getter ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler.

Förbättrande av förhållandena för får och getter

Lagen om djurvälfärd 35 § 3 mom., statsrådets förordning (SRf) om skydd av får 3 § 3 mom., 4 § 1 mom., 5 § 1 mom., 13 § 2 mom. och 15 § 1 och 2 mom. samt statsrådets förordning (SRf) om skydd av getter 3 § 3 mom., 4 § 1 mom., 5 § 1 och 3 mom. samt 12 § 2 mom.

Belysningen på en djurhållningsplats ska vara lämplig för tillgodoseende av djurens fysiologiska och väsentliga beteendemässiga behov och sådan att djuren kan inspekteras och skötas på behörigt sätt.
För sjuka eller skadade får ska finnas en avskild ändamålsenlig box eller något annat utrymme där djuret kan vårdas och varifrån det om möjligt har synkontakt med andra får.
Golvytan i förvaringsutrymmen för får som hålls i grupp ska överensstämma med kraven i bilagan.
Golvunderlaget i ett förvaringsutrymme för djur ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett behörigt sätt eller absorberas väl i ströet. Fåren ska förfoga över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned.

Tabell 3. Minimigolvyta per får på djurhållningsplatsen med undantag för foderhäckens yta när får hålls i grupp.

	Fårens genomsnittliga vikt / djur (kg)	Golv med ströbädd (m² / djur)	Gallergolv (m² / djur)	Spaltgolv (m² / djur)
Lamm	Under 15	0,25	0,25	-
Lamm	30	0,50	0,50	-
Lamm	Över 30	0,75	0,75	-
Får	55	1,0	0,8	0,8
Får	75	1,4	1,0	1,0
Dräktig tacka	55	1,3	1,1	1,1
Dräktig tacka	75	1,7	1,3	1,3

Nyfödda lamm ska övervakas för att det ska kunna säkerställas att det uppstår ett band mellan tackan och lammet. Vid behov ska det finnas en värmeapparat för att trygga tillgången till tilläggsvärme för lamm.
Får ska klippas minst en gång om året.
För sjuka eller skadade getter ska finnas en avskild, ändamålsenlig box eller något annat utrymme där djuret kan vårdas och varifrån det om möjligt har synkontakt med andra getter.
Golvytan i förvaringsutrymmen för getter som hålls i grupp ska överensstämma med kraven i bilagan. Om en fullvuxen get hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 kvadratmeter och till sin form sådan att geten obehindrat kan vända sig runt.
Golven i djurstall eller bottnarna i kättar ska vara sådana att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Getterna ska förfoga över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned.
Spaltgolv, gallergolv eller perforerade golv ska vara sådana att fårens klövar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. Spaltgolvets stavbredd ska vara minst 80 millimeter och spaltbredden får vara högst 25 millimeter.
Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för lamm får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för lamm ska vara försett med en riklig ströbädd.
Killningsboxar och förvaringsutrymmen för killingar får inte ha spaltgolv. Golvet i killningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för killingar ska vara försedda med en riklig ströbädd.
Nyfödda killingar ska övervakas för att det ska kunna säkerställas att det uppstår ett band mellan geten och killingen. Vid behov ska det finnas en värmeapparat för att trygga tillgången till tilläggsvärme för killingarna.

Tabell 4. Minimigolvyta per get på djurhållningsplatsen med undantag för foderhäckens yta när getter hålls i grupp.

Åldersklass	Golv med ströbädd (m² / djur)	Gallergolv (m² / djur)	Spaltgolv (m² / djur)
Killing	0,25	0,25	-
Ungget	0,50	0,50	0,5
Get	1,20	1,0	1,0

Betesgång för får och getter

Lagen om djurvälfärd 33 § 2 mom. och 35 § 1 mom., statsrådets förordning (SRf) om skydd av får 8 § 2 mom. och statsrådets förordning (SRf) om skydd av getter 8 § 2 mom.

En djurhållningsplats ska gå att hålla tillräcklig ren och där upprätthålla god hygien med hänsyn till djurens välfärd. Djuren på en djurhållningsplats ska kunna inspekteras och skötas utan svårighet.
Temperaturen, luftkvaliteten eller vattenkvaliteten och andra miljöförhållanden på en djurhållningsplats ska vara lämpliga för de djur som hålls där. Djur som hålls utomhus ska ha tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden eller vid behov kunna föras inomhus.
Fårfållornas och fårbetenas inhägnader ska vara trygga för fåren. Stängslena ska hållas i gott skick så att fåren inte skadar sig. Stängslen ska vara tillverkade av material som lämpar sig för får. Om stängslet är ett nät ska det vid behov spännas för att minimera risken för att fåren fastnar i nätet. Elstängslen ska byggas och underhållas så att de inte orsakar fåren onödigt lidande.
Getfållornas och getbetenas inhägnader ska vara trygga för getterna. Stängslen ska hållas i gott skick så att getterna inte skadar sig. Stängslen ska vara tillverkade av material som lämpar sig för getter. Om stängslet är ett nät ska det vid behov spännas för att minimera risken för att getterna fastnar i nätet. Getterna ska förhindras att komma åt växter som är giftiga för dem. Elstängslen ska byggas och underhållas så att de inte orsakar getterna onödigt lidande.