Villkor för nötkreatur 2025

↵ Förbindelsevillkor för förbindelse för djurens välbefinnande 2025

Information om ansökan om förbindelse om ersättning för djurens välbefinnande ingår i villkor för ansökan om ersättning för djurens välbefinnande. I detta avsnitt har vi samlat de villkor för ersättning för djurens välbefinnande som gäller får och getter.

1 Definitioner

I samband med ersättningen för djurens välbefinnande avses med:

nötkreatur ett nötkreatur som hålls för produktion av mjölk, kött eller andra livsmedel eller hudar eller för andra motsvarande ändamål,
kalv ett nötkreatur som är yngre än sex månader,
ras som föds upp utomhus nötkreatur av rasen Highland cattle, Bison, Galloway eller Texas longhorn.
bete områden med gräs- eller foderväxter som tillgodoser en betydande del av produktionsdjurens näringsbehov.
uppfödningsstall en byggnad med minst tre väggar där djurens sköts och utfodras och där de vistas största delen av tiden.

Djurgrupper av nötkreatur i samband med ersättningen för djurens välbefinnande:

Kalvar under 6 mån.
Nötkreatur av honkön, 6 mån.-2 år
Nötkreatur av honkön, raser som föds upp utomhus, 6 mån.-2 år
Nötkreatur av honkön, över 2 år
Nötkreatur av honkön, raser som föds upp utomhus, över 2 år
Nötkreatur av hankön, 6 mån. - 18 mån
Nötkreatur av hankön, raser som föds upp utomhus, 6 mån. – 18 mån
Nötkreatur av hankön, över 18 mån – 24 mån
Nötkreatur av hankön, raser som föds upp utomhus, över 18 mån – 24 mån
Nötkreatur av hankön, över 2 år
Nötkreatur av hankön, raser som föds upp utomhus, över 2 år

2 Allmänna villkor för förbindelsen

Sökanden ska under året ha i medeltal minst 15 djurenheter nötkreatur i sin besittning. Antalet djur kan tillfälligt vara mindre än 15 djurenheter om årsgenomsnittet är minst 15 djurenheter. Uppfyllandet av kravet på minsta djurantal granskas inte per åtgärd. Nötkreaturen ska vara i sökandens besittning varje dag, bortsett från ett tillfälligt uppehåll på grund av byte av uppfödningsomgång.

De valda åtgärderna ska börja genomföras 1.1.2025 och de ska följas fram till 31.12.2025. Förbindelsen omfattar sökandens alla nötkreatur.

De djur som uppgetts i ansökan ska vara i sökandens besittning och registrerade på sökandens lägenhetssignum i nötkreatursregistret.

Sökanden kan inte välja en åtgärd som inte går att genomföra i alla gårdens byggnader där det finns djur som omfattas av åtgärden. Villkoren för den åtgärd som valts ska uppfyllas också i fråga om sådana djur som har placerats utanför gården, om djuren är registrerade på gårdens lägenhetssignum i nötkreatursregistret.

3 Identifiering och registrering av nötkreatur

En förutsättning för ersättningen för djurens välbefinnande är att bestämmelserna om identifiering och registrering av djur följs: Nötkreaturen ska finnas på registrerade djurhållningsplatser och uppgifterna om djuren ska vara uppdaterade i nötkreatursregistret. Närmare anvisningar om märkning och registrering av nötkreatur ingår i Guiden om djurstöd samt på adressen Märkning och registrering av djur (livsmedelsverket.fi).

4 Ersättningsnivåerna för åtgärder som gäller nötkreatur

Beloppet av ersättning för djurens välbefinnande (€/de) baserar sig på de kalkylerade kostnader eller inkomstbortfall som åsamkas gården.

Tabell 1: Gårdsspecifika åtgärder för en nötkreatursgård.

Åtgärder för nötkreatur	Ersättning € / de
Välbefinnandeplan för nötkreatur	18
Förbättrande av förhållandena för kalvar	344
Förbättrande av förhållandena för nötkreatur av hankön	135
Betesgång för ungdjur	67
Betesgång för dikor och mjölkkor	67
Utomhusvistelse för nötkreatur	33
Kalvnings-, behandlings- och sjukboxar för nötkreatur	23

5 Hur ersättningen bestäms och betalas ut

Till nötkreaturs gårdar betalas ersättningen för välbefinnande per åtgärd på basis av det djurantal per djurgrupp, som beräknas utgående från de stödberättigande dagar som ansamlas i nötkreatursregistret.

5.1 Ersättningsbelopp

Ersättningen beräknas på basis av de eurobelopp för respektive åtgärd som anges i tabell 1 och djurenhetskoefficienterna i tabell 2. Ersättningen för djurens välbefinnande för år 2025 betalas i två poster. Det belopp av ersättning för djurens välbefinnande som betalas till sökanden för förbindelseåret ska vara åtminstone 100 euro för att ersättningen ska kunna betalas ut.

Tabell 2. Djurantalen omvandlas till djurenheter enligt koefficienterna i tabellen.

Djurslag	Djurenheter (de)
Nötkreatur som är äldre än 2 år	1,0
Nötkreatur som är minst 6 mån. och högst 2 år	0,6
Nötkreatur som är yngre än 6 mån.	0,4

I samband med utbetalning av ersättningen beräknas antalet djurenheter per åtgärd bara för de djur som omfattas av åtgärden.

6 Gårdsspecifika åtgärder för nötkreatursgårdar

En nötkreatursgård kan välja en eller flera av följande åtgärder:

Välbefinnandeplan för nötkreatur (obligatorisk för alla som ansöker om åtgärder för nötkreatur)
Förbättrande av förhållandena för kalvar
Förbättrande av förhållandena för nötkreatur av hankön
Betesgång för ungdjur
Betesgång för dikor och mjölkkor
Utomhusvistelse för nötkreatur
Kalvnings-, behandlings- och sjukboxar för nötkreatur

Utöver förbindelsevillkoren måste du följa den grundläggande lagstiftningens minimikrav.

6.1 Åtgärden Välbefinnandeplan för nötkreatur

Villkoren för åtgärden ska genomföras för gårdens alla nötkreatur.

Sökanden ska ha en övergripande välbefinnandeplan för nötkreatur från och med början av förbindelseperioden. Välbefinnandeplanen är en årlig plan för hantering och utveckling av verksamheten, som innehåller gårdsspecifika åtgärder för nötkreaturens välbefinnande, hälsovård och biosäkerhet.

För uppgörandet av välbefinnandeplanen kan du använda Livsmedelsverkets mallar som du kan ladda ner på adressen livsmedelsverket.fi/valbefinnandeplaner.

I välbefinnandeplanen ska med hänsyn till gårdens förhållanden och produktionssätt beskrivas

förhållandena på djurhållningsplatsen
beredskapen för störningssituationer
genomförandet av produktionen
gällande utfodringsplaner och grovfoder foderanalyser för varje djurkategori samt genomförandet av klimatvänlig utfodring (till exempel andelen grovfoder, tillsatser i kraftfoder, vegetabiliska oljor)
sjukdomsskyddet
förbättrandet av välbefinnandet
eventuella observationer och utvecklingsbehov.

Dessutom ska gården för varje djurgrupp ha en giltig skriftlig utfodringsplan för hela året, som baserar sig på kalkyler. Utfodringsplanen ska utgå från foderanalys av det huvudsakliga grovfodret (med undantag av betesgräs och halm) och djurets tillväxt, produktionsnivå och produktionsstadium ska ha beaktats i planen. Analysen av ensilage kan tas från ett råvaruprov eller från färdigt foder. Observera att ett prov som tagits för bedömning av skördetiden inte ger en tillräckligt exakt bild av fodervärdena.

Ersättningen för åtgärden baseras på den tid som åtgår till att göra upp planen och kostnaderna för att planera utfodringen.

Inlämnande av välbefinnandeplanen

Lämna in välbefinnandeplanen för nötkreatur, utfodringsplanen per djurgrupp och foderanalysen i Viputjänsten under tiden för stödansökan. Om du inte lämnar in välbefinnandeplanen under tiden för stödansökan betalas du inte ersättning för djurens välbefinnande för nötkreatur.

6.2 Villkor för åtgärden förbättrande av förhållandena för kalvar

Villkoren för åtgärden ska uppfyllas för gårdens alla nötkreatur som är yngre än sex månader.

Box:

Kalvar ska ha en välströad och mjuk liggplats med helt golv
I gruppboxar ska varje kalv ha ett utrymme på 2,25 kvadratmeter.
Om en kalv är med sin moder ska de ha ett utrymme på tio kvadratmeter. Denna yta får inbegripa liggbås, kalvgömmor samt gödselgångar. Om kalvarna är fler än en till antalet är kravet på utrymme 2,25 kvadratmeter per kalv utöver utrymmet på tio kvadratmeter. Om det i samma grupp ingår nötkreatur som är minst sex månader gamla är kravet för dem tio kvadratmeter utrymme per nötkreatur. Om djuren är utomhus, till exempel på bete, ska det också för dem finnas sådana utrymmen i byggnaderna som uppfyller villkoren. Om till exempel gårdens alla 60 dikor kalvar på våren, måste byggnaderna rymma 60 x 10 m².
Avvanda kalvar som är minst en månad gamla ska hållas i gruppboxar, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren.

Råmjölk och drickutfodring

På gården ska det alltid finnas för födda kalvar fryst råmjölk, råmjölkspulver eller kompletteringsfoder som innehåller råmjölk eller immunglobulin från nötkreatur.
Råmjölkens kvalitet (antikroppar, Brix-värde) ska mätas före frysningen.
Det ska föras journal över den frysta råmjölkens kvalitet (mätresultat, datum). Om du använder en köpt produkt r, bevara köpbevis.
Kalven ska få mjölken eller mjölkersättningen genom att suga på juvret eller på en napp under hela drickperioden.

Ersättningen för åtgärden baseras på tilläggsutrymmets omfattning, ströet och merarbetet.

6.3 Villkor för åtgärden förbättrande av förhållandena för nötkreatur av hankön

Villkoren för åtgärden ska genomföras i fråga om alla minst sex månader och högst 18 månader gamla nötkreatur av hankön på gården.

Varje nötkreatur ska ha ett utrymme på minst 3,5 kvadratmeter i varma stallar och minst 5,5 kvadratmeter i kalla stallar.
Liggplatsen ska motsvara minst hälften av den djurspecifika minimiytan.
Liggplatsen ska vara välströad och mjuk och den ska ha helt golv. I boxar med spaltgolv ska på liggplatsen användas en gummimatta, gummibeklädda stavar eller andra motsvarande konstruktioner som gör golvet mjukare.
Nötkreatur av hankön får inte hållas uppbundna om inte någon tillfällig, grundad och godtagbar anledning förutsätter detta.
Över åtta månader gamla nötkreatur av olika kön får inte hållas i samma box, med undantag av märkningstjurar, avelstjurar och oxar. I fråga om Highland cattle är ovannämnda åldersgräns tio månader.

Ersättningen för åtgärden baseras på merarbetet och det inkomstbortfall som minskningen av djurantalet medför.

6.4 Villkor för åtgärden betesgång för ungdjur

Nötkreaturen som omfattas av åtgärden ska släppas på bete under minst 90 dagar om året.
Över betesgången ska föras journal av vilken framgår vilka djurgrupper som vistats utomhus vid respektive tidpunkt

Villkoren för åtgärden ska genomföras i fråga om alla minst sex månader och högst två år gamla nötkreatur av honkön på gården, bortsett från nötkreatur som föds upp utomhus året om och för vilka ersättning inte betalas.

Du kan inte välja åtgärden om gården har en förbindelse om ekologisk husdjursproduktion som gäller nötkreatur.

Ersättningen för åtgärden baserar sig på det merarbete som betesgången medför.

6.5 Villkor för åtgärden betesgång för dikor och mjölkkor

Nötkreaturen som omfattas av åtgärden ska släppas på bete under minst 90 dagar.
Över betesgången ska föras journal av vilken framgår vilka djurgrupper som vistats utomhus vid respektive tidpunkt.

Villkoren för åtgärden ska genomföras i fråga om alla över två år gamla nötkreatur av honkön på gården, bortsett från nötkreatur som föds upp utomhus året om och för vilka ersättning inte betalas.

Du kan inte välja åtgärden om gården har en förbindelse om ekologisk husdjursproduktion som gäller nötkreatur.

Ersättningen för åtgärden baserar sig på det merarbete som betesgången medför.

6.6 Villkor för åtgärden utomhusvistelse för nötkreatur

Nötkreaturen som omfattas av åtgärden ska få vistas utomhus under minst 120 dagar.
Över utevistelsen ska föras journal av vilken framgår vilka djurgrupper som vistats utomhus vid respektive tidpunkt.

Villkoren för åtgärden ska genomföras i fråga om alla minst sex månader gamla nötkreatur på gården, bortsett från nötkreatur som föds upp utomhus året om och för vilka ersättning inte betalas.

Du kan inte välja åtgärden om gården har en förbindelse om ekologisk husdjursproduktion som gäller nötkreatur. Om du dessutom valt åtgärden för betning måste djuren uppfylla villkoren under 90 dagar (betning) + 120 dagar (utevistelse).

Ersättningen för åtgärden baserar sig på det merarbete som utevistelsen medför.

6.7 Villkor för åtgärden kalvnings-, behandlings- och sjukboxar för nötkreatur

Åtgärden ska genomföras i fråga om gårdens alla nötkreatur.

Nötkreatur som inte kalvat

För varje påbörjat 50-tal nötkreatur som inte har kalvat ska det finnas minst en fast eller monterbar fristående box eller motsvarande utrymme för ett nötkreatur som är sjukt, som ska vårdas eller som ska kalva.
I grupp- eller ensamboxar ska det för nötkreatur som är under tolv månader gamla finnas minst sex kvadratmeter per djur och för nötkreatur som är högst tolv månader gamla minst nio kvadratmeter per djur.

Mjölkkor och dikor som kalvat

Mjölkkor och dikor som kalvat ska för varje påbörjat 20-tal djur ha minst en fast eller monterbar fristående box eller ett motsvarande utrymme för ett djur som är sjukt, som ska vårdas eller som ska kalva.
I grupp- eller ensamboxar ska det finnas minst nio kvadratmeter per djur.
Maskinell mjölkning av mjölkkor ska vara möjlig.

Box

I gruppboxar bör man bereda sig på att inrätta separata bås för djuren.
Liggplatsen ska ha helt golv samt vara välströad och mjuk.
För över sex månader gamla nötkreatur kan man också använda boxar med spaltgolv, om där finns liggplats med gummimatta, gummibeklädda stavar eller andra motsvarande konstruktioner som gör golvet mjukare.

Exempel 1:

En gård har 70 mjölkkor som kalvat, 40 nötkreatur som är yngre än 12 månader och 40 nötkreatur som är minst 12 månader gamla och inte har kalvat.

→ Antalet boxar för mjölkkor (70 kor):
1 box /per varje påbörjat 20-tal djur = 4 boxar = 4 x 9 m² = 36 m² boxutrymme

→ Antalet andra nötkreatur (tot. 80 nötkreatur):
1 box /per varje påbörjat 50-tal djur = 2 boxar varav den ena 6 m²och den andra 9 m²= 15 m²

Sammanlagt boxutrymme som behövs är 36 m²+ 15 m² = 51 m²

Exempel 2:

En gård har 21 mjölkkor som kalvat, 20 nötkreatur som är yngre än 12 månader och 60 nötkreatur som är minst 12 månader gamla och inte har kalvat.

→ Antalet boxar för mjölkkor (21 kor):
1 box /per varje påbörjat 20-tal djur = 2 boxar = 2 x 9 m² = 18 m² boxutrymme

→ Antalet andra nötkreatur (tot. 80 nötkreatur):
1 box /per varje påbörjat 50-tal djur = 2 boxar = 2 x 9 m²= 18 m²

Sammanlagt boxutrymme som behövs är 18 m²+ 18 m² = 36 m²

Ersättningen för åtgärden baserar sig på ströet, merarbetet och det inkomstbortfall som det minskade djurantalet medför.

7 Miniminivåerna för ersättning för djurens välbefinnande enligt åtgärd

Utöver kraven för ersättningen för djurens välbefinnande ska du följa de nedan uppräknade minimikraven för djurens välbefinnande.

Minimikrav som gäller alla nötkreatursgårdar

Kraven baserar sig på följande författningar med ändringar: Lagen om djurvälfärd (693/2023) 8 § 1 mom., 20 § 1–3 mom., 21 § 1 och 2 mom., 23 §, 34 § 1 mom. samt 36 och 37 §, statsrådets förordning om skydd av nötkreatur 592/2010 6 § 3 och 4 mom., 10 § och 13 § 2 och 3 mom.

Endast sådana djur och djurarter får hållas som produktionsdjur, sällskaps- och hobbydjur eller cirkusdjur eller i ambulerande djurutställningar, vilkas djurhållning enligt tillgänglig vetenskaplig kunskap och praktisk erfarenhet är möjlig att ordna så att:
Djuren har möjlighet att tillfredsställa sina väsentliga beteendemässiga behov när det gäller rörelse, vila, kroppsvård, sökande efter föda och andra motsvarande aktiviteter samt i sociala relationer.
Djurens fysiologiska behov kan tillgodoses
Lämpliga djurhållningsplatser kan ordnas för djuren.
Djuren kan ges lämplig vård om de insjuknar eller skadas.
Djur ska skötas så att de har möjlighet att tillfredsställa sina väsentligt beteendemässiga behov när det gäller rörelse, lek, vila, kroppsvård, ätande, sökande efter föda och undersökande av omgivningen samt sociala relationer.
Hållna djurs allmänna välfärd samt djurets renhet och den övriga kroppsvård som djuret behöver ska tillses. Vid skötseln av djur ska även ändamålsenliga åtgärder för att förebygga sjukdomar och skador hos djuren vidtas.
Om djur hålls i grupp, ska djurens sociala relationer, ålder, kön och storlek beaktas i gruppens sammansättning. Om djuren är fientligt inställda till varandra eller av någon annan orsak kan skada varandra, ska djuren hållas isär eller ha möjlighet att fly undan eller gömma sig för varandra.
När grupper av djur slås samman eller när nya djur tillförs en grupp ska särskild uppmärksamhet fästas vid de problem som eventuellt uppstår när de sociala relationerna omformas.
När ett hållet djur utfodras och vattnas ska hänsyn tas till djurets fysiologiska behov och det ska säkerställas att djuret får lagom mängd föda och vatten eller någon annan dryck av god kvalitet. Födans och dryckens sammansättning och sättet att ge den ska motsvara djurets fysiologiska behov och väsentliga beteendemässiga behov.
I en permanent djurhållningsplats för däggdjur och fåglar ska djuren hela tiden ha tillgång till vatten. Kontinuerlig tillgång till vatten förutsätts dock inte
1. för nyfödda eller nykläckta djur
2. för ett djur vars tillgång till vatten måste begränsas av veterinärmedicinska skäl
3. när exceptionella och svåra väderförhållanden förhindrar att vatten hela tiden finns tillgängligt
4. i sådana permanenta djurhållningsplatser där det är orimligt svårt att hela tiden ordna tillgång till vatten av orsaker som har att göra med djurhållningsformen och väderförhållandena.
Om ett hållet djur insjuknar eller skadas, ska djuret
1. ges eller skaffas behörig vård utan dröjsmål
2. ges tillräcklig möjlighet till vila
3. vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme
4. vid behov skaffas veterinärvård.
I vården av ett sjukt eller skadat djur ska strävan vara att trygga djurets funktionsförmåga och livskvalitet. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas.
Djurhållningsplatser ska vara konstruerade av sådant material och ha sådana konstruktioner och övriga egenskaper att såväl risken för att djur ska skada sig, insjukna eller rymma som brandfaran är så liten som möjligt.
En djurhållningsplats ska hållas tillräckligt ren, så att djurens välfärd inte äventyras.
Fel som upptäckts på en djurhållningsplats och som äventyrar djurens välfärd ska rättas till omedelbart, eller om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att trygga djurens välfärd till dess att felen rättas till.
En permanent djurhållningsplats ska vara tillräckligt rymlig samt även i övrigt vara så konstruerad och utrustad att den är lämplig för tillgodoseende av djurens fysiologiska behov och de väsentliga beteendemässiga behoven av rörelse, lek, vila, kroppsvård, ätande, sökande efter föda och undersökande av omgivningen samt av sociala relationer.
Ett djur får inte hållas fortlöpande uppbundet på sin plats och djurets möjligheter att röra sig får inte begränsas permanent med konstruktioner som hindrar djuret från att vända sig. Nya båsladugårdar får inte byggas och tas i bruk.
Djur som hålls i grupp ska kunna undvika varandra. Djurhållningsplatsens utfodrings- och dricksapparater ska planeras, byggas och placeras så att konkurrens mellan djuren medför så små men som möjligt för djurens välfärd.
Varje djur ska ha tillgång till en lämplig viloplats.
I ett lösdriftsstall ska för varje påbörjat 10-tal mjölkkor finnas minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem. För övriga än mjölkkor ska för varje påbörjat 20-tal nötkreatur finnas minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem, dock så att det för en grupp om mer än 10 nötkreatur ska finnas minst två vattenbehållare eller vattningssystem.
I kalla lösdriftsstallar ska vattenbehållarna eller vattningssystemen vara uppvärmbara.
Nötkreatur som hålls ute året om ska ha ändamålsenliga mat- och vattenbehållare.
Vattenbehållarna eller vattningssystemen ska vara uppvärmbara, om det inte på annat sätt kan säkerställas att dricksvattnet inte fryser och att det hålls vid lämplig temperatur.
Gångvägarna från djurstallet till fållan och betet ska vara trygga för nötkreaturen och sådana att nötkreaturen inte smutsar ner sig i onödan under någon av årstiderna.
Nötkreatur i fållor och på beten ska ha möjlighet att komma in i ett tillräckligt stort skydd mot ogynnsamma väderförhållanden. Om nötkreaturen inte fritt kan förflytta sig till skyddet, ska ägaren eller innehavaren av nötkreaturen se till att de kommer i skydd mot ogynnsamma väderförhållanden.
Fållornas och betenas inhägnader ska vara trygga för nötkreaturen och av ett material som är lämpligt för nötkreaturen. Stängslen ska hållas i gott skick så att nötkreaturen inte skadar sig eller rymmer. Elstängslen ska byggas och underhållas så att de inte medför onödigt lidande för nötkreaturen.
Nötkreatur som hålls ute året om ska med beaktande av rasens behov och miljöförhållandena i sina förvaringsutrymmen ha ett ändamålsenligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden. I skyddet ska finnas ett liggområde som är ströat och så stort att alla djur ryms där och kan ligga ned samtidigt. Ströet ska bytas eller tillsättas tillräckligt ofta. Liggområdet ska hållas tillräckligt torrt och får inte frysa till.
En kalv ska utfodras och få dricka minst två gånger om dagen. n sjuk eller skadad kalv ska hela tiden ha tillgång till färskt vatten. Vid varm väderlek ska dock alla kalvar ha tillgång till färskt vatten hela tiden.
Nötkreaturens vattenbehållare och vattningssystem ska hållas rena. Urin och avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet.
I kalvfodret ska finnas tillräckligt med järn så att kalvens blod har en genomsnittlig hemoglobinhalt om minst 4,5 millimol per liter blod.
En kalv ska från två veckors ålder dagligen få stråfoder. Mängden stråfoder ska ökas så att till en åtta veckor gammal kalv ges minst 50 gram och till en 20 veckor gammal kalv minst 250 gram stråfoder om dagen.

Välbefinnandeplan för nötkreatur

Lagen om djurvälfärd 35 § 1, 3 och 4 mom., statsrådets förordning om skydd av nötkreatur 5 § 1 mom. och 13 § 1 mom.

Temperaturen, luftkvaliteten eller vattenkvaliteten och andra miljöförhållanden på en djurhållningsplats ska vara lämpliga för de djur som hålls där. Djur som hålls utomhus ska ha tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden eller vid behov kunna föras inomhus.
Belysningen på en djurhållningsplats ska vara lämplig för tillgodoseende av djurens fysiologiska och väsentliga beteendemässiga behov och sådan att djuren kan inspekteras och skötas på behörigt sätt.
Om djurens välfärd är beroende av ett maskinellt ventilationssystem, ska anordningen vara försedd med ett larmsystem som slår larm vid funktionsstörningar. Larmsystemets funktionsduglighet ska testas regelbundet.
Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens fuktighet, dammängd eller halt av skadliga gaser inte stiger till en nivå som är skadlig. Temperaturen i djurstallet ska vara lämplig för djuren.
Foder som ges till nötkreatur ska vara näringsrikt och balanserat.

Förbättrande av förhållandena för kalvar

Statsrådets förordning om skydd av nötkreatur 7 § och 12 § 3 mom.

Kalvar som är under två veckor gamla ska ha en välströad bädd.
Kalvar som är äldre än åtta veckor får inte hållas i enskilda kättar, om det inte föreligger veterinärmedicinska skäl för det.
Om en kalv som är under åtta veckor gammal hålls i en ensambox, ska boxens väggar vara sådana att de tillåter ögonkontakt och direkt beröring med de andra nötkreaturen. Av veterinärmedicinska skäl kan en kalv dock hållas i en box med kompakta väggar. Boxen för en kalv som ska hållas i en ensambox ska ha minst samma bredd som kalvens mankhöjd och boxens längd ska vara minst kalvens längd mätt från mulspetsen till den bakre spetsen på tuber ischii (sittbenet) multiplicerat med 1,1.
För kalvar som föds upp i grupp ska det utrymme som kalvarna förfogar över vara sådant att djuren kan vända sig runt och utan svårigheter ligga ned. I boxen ska det fria utrymmet vara minst 1,5 kvadratmeter för varje kalv under 150 kilogram, minst 1,7 kvadratmeter för varje kalv minst 150 kilogram men under 220 kilogram och minst 1,8 kvadratmeter för varje kalv minst 220 kilogram.

Kalvnings-, behandlings- och sjukboxar för nötkreatur

Lagen om djurvälfärd 7 § 1 mom. och 38 § 1 mom. statsrådets förordning om skydd av nötkreatur 4 § 1 mom. och 11 §.

Den som påträffar ett husdjur eller ett annat hållet djur som är sjukt eller skadat eller annars i hjälplöst tillstånd ska själv hjälpa djuret eller göra anmälan om djuret till djurägaren eller djurhållaren eller till tillsynsmyndigheten.
På en permanent djurhållningsplats eller i anslutning till den ska det finnas utrymmen och redskap som är nödvändiga för att inspektera och hantera djur samt vid behov utrymmen för vård och isolering av djur som är sjuka eller skadade.
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska nötkreaturens liggplats förses med strö.
Särskild uppmärksamhet ska ägnas inspektion av djurens hälsa och välbefinnande när djuren är högdräktiga eller vid kalvning och vid stora förändringar av vårdförhållandena. Kalvar och nötkreatur som hålls bundna ska inspekteras minst två gånger om dagen.
Nötkreatur ska inspekteras individuellt om det är nödvändigt på basis av en allmän inspektion. Djurens klövar ska inspekteras tillräckligt ofta och vid behov verkas.
Vid sammanslagning av grupper av nötkreatur eller när nya djur tillförs boskapen ska särskild uppmärksamhet fästas vid eventuella beteendeproblem till följd av omställningar i de sociala relationerna.
Djuren ska vänjas vid att hållas ute småningom, och djur som är ovana vid kyla får inte flyttas från ett varmt förvaringsställe direkt till utehållning under den kalla årstiden.

Åtgärden förbättrande av förhållandena för nötkreatur av hankön

Lagen om djurvälfärd 33 § 1 mom. och 121 § 2 mom. Statsrådets förordning om skydd av nötkreatur 4 § 1mom.

Ett djur ska kunna stå och vila i naturlig ställning på djurhållningsplatsen samt byta ställning där utan svårighet. De djur som hålls på en och samma djurhållningsplats ska ha möjlighet att vila samtidigt.
På en ladugård som är i drift när denna lag träder i kraft tillämpas i fråga om andra nötkreatur än kor och kvigor som hålls för mjölkproduktion förbudet om att hålla djuren uppbundna på sin plats i 37 § 2 mom. från och med den 1 januari 2028. I fråga om kalvar tillämpas dock förbudet efter ikraftträdandet av denna lag.
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska nötkreaturens liggplats förses med strö.

Åtgärden Betesgång för ungdjur

Lagen om djurvälfärd 33 § 2 mom. och 35 § 1 mom. Statsrådets förordning om skydd av nötkreatur 17 § 1 mom.

En djurhållningsplats ska gå att hålla tillräcklig ren och där upprätthålla god hygien med hänsyn till djurens välfärd. Djuren på en djurhållningsplats ska kunna inspekteras och skötas utan svårighet.
Temperaturen, luftkvaliteten eller vattenkvaliteten och andra miljöförhållanden på en djurhållningsplats ska vara lämpliga för de djur som hålls där. Djur som hålls utomhus ska ha tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden eller vid behov kunna föras inomhus.
Mjölkkor som hålls uppbundna samt kvigor som föds upp huvudsakligen för mjölkproduktion och som hålls uppbundna ska släppas på bete eller ges tillgång till någon annan ändamålsenlig plats för rastning under minst 60 dagar under en period som börjar den 1 maj och slutar den 30 september samt under minst 30 dagar under en period som börjar den 1 oktober och slutar den 30 april. Det i 17 § 1 mom. avsedda kravet på rastning under den period som börjar den 1 oktober och slutar den 30 april tillämpas dock först från och med den 1 oktober 2024.
Rastningsplatsen ska vara minst 6 kvadratmeter per nötkreatur. Ytan ska dock alltid vara minst 50 kvadratmeter.

Utomhusvistelse för nötkreatur

Lagen om djurvälfärd 33 § 2 mom, statsrådets förordning om skydd av nötkreatur 17 § 1 mom.

En djurhållningsplats ska gå att hålla tillräcklig ren och där upprätthålla god hygien med hänsyn till djurens välfärd. Djuren på en djurhållningsplats ska kunna inspekteras och skötas utan svårighet.
Mjölkkor som hålls uppbundna samt kvigor som föds upp huvudsakligen för mjölkproduktion och som hålls uppbundna ska släppas på bete eller ges tillgång till någon annan ändamålsenlig plats för rastning under minst 60 dagar under en period som börjar den 1 maj och slutar den 30 september samt under minst 30 dagar under en period som börjar den 1 oktober och slutar den 30 april. Det i 17 § 1 mom. avsedda kravet på rastning under den period som börjar den 1 oktober och slutar den 30 april tillämpas dock först från och med den 1 oktober 2024.
Rastningsplatsen ska vara minst 6 kvadratmeter per nötkreatur. Ytan ska dock alltid vara minst 50 kvadratmeter.

Åtgärden betesgång för dikor och mjölkkor