Villkor för svin 2024

↵ Förbindelsevillkor för förbindelse för djurens välbefinnande 2024

Information om ansökan om förbindelse om ersättning för djurens välbefinnande ingår i villkor för ansökan om ersättning för djurens välbefinnande 2024. I detta avsnitt har vi samlat villkoren för ersättning för djurens välbefinnande som gäller fjäderfä.

1 Definitioner

I dessa förbindelsevillkor avser

svin ett svin som hålls för produktion av kött eller andra livsmedel eller för avel eller andra ändamål, dock inte vildsvin eller minigrisar som hålls som sällskapsdjur,
slaktsvin ett över tre månader, men under åtta månader gammalt svin som hålls för produktion av kött,
sugga ett minst 8 månader gammalt svin av honkön,
gylta ett minst åtta månader gammalt svin från den första betäckningen eller insemineringen fram till grisningen.

Djurgrupperna av svin inom ersättningen för djurens välbefinnande:

Suggor, minst 8 mån.
Grisar, högst 3 mån.
Slaktsvin, över 3 mån. - under 8 mån.
Galtar, minst 8 mån.

2 Allmänna villkor för förbindelsen

Sökanden ska i medeltal under året ha minst 15 djurenheter av svin i sin besittning. Uppfyllandet av minimidjurantalet granskas inte per åtgärd. Svinen ska vara i sökandens besittning varje dag, bortsett från ett tillfälligt uppehåll på grund av byte av uppfödningsomgång.

Villkoren för de valda åtgärderna ska börja uppfyllas 1.1.2024 och de ska följas fram till 31.12.2024.

Sökanden kan inte välja en åtgärd som inte går att genomföra i alla gårdens byggnader där det finns djur som omfattas av åtgärden. Villkoren för den åtgärd som valts ska uppfyllas också i fråga om sådana djur som har placerats utanför gården.

3 Identifiering och registrering av svin

En förutsättning för ersättningen för djurens välbefinnande är att bestämmelserna om identifiering och registrering av djur följs. Svinen ska finnas på registrerade djurhållningsplatser och uppgifterna om djuren ska vara uppdaterade i svinregistret. Närmare anvisningar om märkning och registrering av svin ingår i Guiden om djurstöd på adressen Märkning och registrering av djur (livsmedelsverket.fi).

4 Ersättningsnivåerna för åtgärderna

Beloppet av ersättning för djurens välbefinnande (€/de) baserar sig på de kalkylerade kostnader och inkomstbortfall som åtgärden orsakar för gården.

Tabell 1. Gårdsspecifika åtgärder för svingårdar.

Åtgärder för svin	Ersättning € / de
Välbefinnandeplan för svin	11
Förbättrande av förhållandena för suggor och gyltor	53
Förbättrade grisningsförhållanden	445
Fri grisning	555
Förbättrande av förhållandena för avvanda grisar	69
Förbättrande av förhållandena för slaktsvin	59
Smärtlindring vid kastrering	6

5 Hur ersättningen bestäms och betalas ut

Ersättning för djurens välbefinnande betalas på basis av djurenheter som beräknats enligt djurgrupp.

I samband med ansökan om förbindelse uppger sökanden svinens genomsnittliga djurantal.

De faktiska djurantalen ska uppges i anmälan om djurantal i Viputjänsten senast 4.2.2025. Ersättningen betalas dock högst enligt det ansökta djurantalet i ansökan om förbindelse.

När antalet djurenheter av svin beräknas använder man det faktiska antal per djurgrupp den första dagen kl 00:00 i varje kalendermånad som framgår av djurbokföringen. Vid beräkningen av antalet djurenheter utesluts ur beräkningen av de genomsnittliga djurenhetsantalen de två månader då djurantalet i djurgruppen har varit minst.

Som ansökt antal slaktade slaktsvin i samband med åtgärden Förbättrande av förhållandena för slaktsvin uppges det sammanlagda antalet djur som förts till slakteriet under året (inte medeltalet). Det faktiska sammanlagda antalet slaktade slaktsvin halvårsvis ska uppges i anmälan om djurantal i Viputjänsten senast 4.2.2025. Ersättningen betalas dock högst enligt det djurantal som uppgetts i samband med ansökan om förbindelse.

Vid betalningen av ersättning för åtgärden Förbättrande av förhållandena för slaktsvin görs en separat granskning av början av året (1.1–30.6) och slutet av året (1.7–31.12) när det gäller uppfyllandet av villkoren och ersättningen betalas till den del villkoren har uppfyllts (djur som slaktats i början av året och/eller djur som slaktats i slutet av året).

Exempel 1: Det finns plats för 1000 slaktsvin på gården. I början av året har man sålt två partier med sammanlagt 2000 st och i slutet av året även 2000 st. I båda fallen har villkoren uppfyllts. Ersättning betalas ut (59€ x 4000 st x 0,3 de)/3,2 (genomsnittliga omsättningshastigheten) = 22.125 €

5.1 Ersättningsbelopp

Ersättningen beräknas på basis av de eurobelopp för respektive åtgärd som anges i tabell 1 och djurenhetskoefficienterna i tabell 2. Ersättningen för djurens välbefinnande för år 2024 betalas i en enda rat. Det belopp av ersättning för välbefinnande som betalas till sökanden för förbindelseåret ska vara åtminstone 100 euro för att ersättningen ska kunna betalas ut.

Tabell 2. Djurantalen omvandlas till djurenheter enligt koefficienterna i tabellen.

Djurslag	Djurenheter (de)
Suggor	0,5
Övriga svin	0,3

I samband med utbetalning av ersättningen beräknas antalet djurenheter per åtgärd bara för de djur som omfattas av åtgärden. Uppfyllandet av minimiantalet djur granskas inte per åtgärd.

6 Gårdsspecifika åtgärder för svingårdar

En gård med svin kan välja en eller flera av följande åtgärder:

En välbefinnandeplan för svin, (obligatorisk för alla som ansöker om åtgärder för svin)
Fri grisning,
Förbättrade grisningsförhållanden,
Förbättrande av förhållandena för suggor och gyltor
Förbättrande av förhållandena för avvanda grisar
Förbättrande av förhållandena för slaktsvin
Smärtlindring vid kastrering

Utöver stödvillkor ska du följa minimikraven enligt den grundläggande lagstiftningen.

6.1 Villkor för åtgärden välbefinnandeplan för svin

Villkoren för åtgärden ska uppfyllas för alla svin på gården. Av djurantalet i djurgruppen Grisar 0-3 mån. beaktas 2/3 när stödet beräknas.

Sökanden ska ha en övergripande välbefinnandeplan för svin från och med början av förbindelseperioden och den fogas till ansökan om ersättning för djurens välbefinnande för 2024. Om du inte lämnar in välbefinnandeplanen under ansökningstiden får du ingen ersättning för djurens välbefinnande för svinens del.

För uppgörandet av välbefinnandeplanen kan du använda Livsmedelsverkets mallar som du kan ladda ner på adressen livsmedelsverket.fi/valbefinnandeplaner.

Välbefinnandeplanen är en årlig plan för hantering och utveckling av verksamheten, som innehåller gårdsspecifika åtgärder för svinens välbefinnande, hälsovård och biosäkerhet.

I välbefinnandeplanen ska med hänsyn till gårdens förhållanden och produktionssätt beskrivas:

förhållandena på djurhållningsplatsen
beredskapen för störningssituationer
genomförandet av produktionen
gällande utfodringsplaner och foderanalyser för varje djurkategori samt annat genomförande av utfodringen
sjukdomsskyddet
förbättrandet av välbefinnandet
eventuella observationer och utvecklingsbehov.

Gården ska för varje djurgrupp ha en giltig skriftlig utfodringsplan som baserar sig på kalkyler och på analys av den huvudsakliga foderkomponenten eller blandningen och där djurens tillväxt, produktionsnivå och produktionsstadium har beaktats. Dokumenten som gäller såväl foderanalysen (t. ex. protein och hektolitervikt) som utfodringsplanen ska tillsammans med välbefinnandeplanen fogas till stödansökan.

Inlämnande av välbefinnandeplanen

Lämna in välbefinnandeplanen för svin, utfodringsplanen per djurgrupp och foderanalysen i Viputjänsten under tiden för stödansökan. Om du inte lämnar in välbefinnandeplanen under tiden för stödansökan betalas du ingen ersättning för djurens välbefinnande för svin.

Ersättningen för åtgärden baseras på den tid som åtgår till att göra upp planen och kostnaderna för att planera utfodringen.

6.2 Villkor för åtgärden förbättrande av förhållandena för suggor och gyltor

Suggorna och gyltorna ska hållas i lösdriftsstall eller gruppboxar.
Suggorna och gyltorna ska betäckas i ett lösdriftsstall eller en gruppbox, där de ska stanna under hela dräktighetstiden från avvänjningen till fastställandet av följande dräktighet.
Gyltan eller suggan får hållas i en insemineringshäck i högst åtta dagar i samband med inseminering. Det ska föras journal över användningen av häcken.
Det ska finnas minst 2,25 kvadratmeter öppen totalgolvyta utanför foderbordsgrindar per djur. Av ovannämnda utrymme ska minst 1,3 kvadratmeter per djur ha helt golv. Liggplatsen ska vara försedd med strö eller så ska djuren ha ohindrad tillgång till hö eller halm.
Högst 600 millimeter långa bogseparatorer betraktas inte som häckar.

Villkoren för åtgärden ska genomföras i fråga om alla suggor och gyltor på gården. Ersättning för djurens välbefinnande betalas för djurgruppen suggor minst 8 mån.

En sökande som har ingått förbindelse om ekologisk husdjursproduktion som gäller svin kan inte välja den här åtgärden.

Ersättningen för åtgärden baseras på ströet, merarbetet och det inkomstbortfall som minskningen av djurantalet medför.

6.3 Villkor för åtgärden förbättrade grisningsförhållanden

Åtgärden Fri grisning kan inte väljas samtidigt.

Alternativ 1: Villkoren för åtgärden ska följas i fråga om gårdens alla suggor och gyltor. Ersättning för djurens välbefinnande betalas för djurgruppen Suggor (minst 8 månader).
Alternativ 2: Villkoren för åtgärden följs i fråga om bara en del av gårdens suggor och gyltor. Sökanden ska i samband med att han eller hon ingår en förbindelse göra en uppskattning av antalet grisningsboxar i vilka suggorna och gyltorna kan grisa fritt och som används kontinuerligt från den 1 januari till den 31 december. Minst en sådan grisningsbox vara i användning under ovannämnda tidsperiod. En box för fri grisning motsvarar två djurenheter vid stödberäkningen.

Grisningsbox

En gylta eller sugga kan flyttas till en grisningsbox två dygn före beräknad grisning.
Suggan kan stanna i grisningsbox i högst tre dygn efter grisningen.
Efter grisningen får suggan hållas i grisningsbox tillfälligt i högst sju dygn om djuret är aggressivt eller oroligt eller om det finns något annat godtagbart skäl till det.
Grisningsboxen ska monteras ned eller öppnas genast efter användningen så att den inte begränsar suggans rörelsefrihet i boxen. Användningstiden och -orsaken för grisningsboxen ska registreras.

Grisningsbox

Grisningsboxens yta ska vara minst sex kvadratmeter.
Av denna yta ska grisarna ha minst en kvadratmeter sådant utrymme där boxkonstruktionerna skyddar grisarna från att hamna under suggan.
Gyltan eller suggan ska ohindrat kunna vända sig i boxen.
Grisarna ska ha en välströad liggplats i det område som är skyddat av boxkonstruktionerna.
Material för bobygge ska finnas i boxen hela tiden fram till grisningen.

Ersättningen för åtgärden baseras på ströet, merarbetet och det inkomstbortfall som minskningen av djurantalet medför.

6.4 Villkor för åtgärden fri grisning

Åtgärden förbättrade grisningsförhållanden kan inte väljas samtidigt.

Alternativ 1: Villkoren för åtgärden ska följas i fråga om gårdens alla suggor och gyltor. Ersättning för djurens välbefinnande betalas för djurgruppen Suggor (minst 8 månader).
Alternativ 2: Villkoren för åtgärden följs i fråga om bara en del av gårdens suggor och gyltor. Sökanden ska i samband med att han eller hon ingår en förbindelse ge en uppskattning av antalet grisningsboxar i vilka suggorna och gyltorna kan grisa fritt och som används kontinuerligt från den 1 januari till den 31 december. Minst en sådan grisningsbox vara i användning under ovannämnda tidsperiod. En box för fri grisning motsvarar två djurenheter vid stödberäkningen.

Fri rörlighet

Gyltan och suggan ska få röra sig fritt före grisningen, under hela grisningstiden och därefter under hela digivningsperioden.
Gyltan eller suggan får hindras från att röra sig fritt endast i undantagsfall och tillfälligt, om det är behövligt på grund av veterinärmedicinska eller andra behandlingar, smågrisarnas säkerhet eller arbetarskyddet.
Ovannämnda orsaker till att rörligheten begränsas och de därmed sammanhängande åtgärderna ska antecknas.

Box

Boxen ska ha ett golv med fast underlag.
Det ska ända fram till grisningen finnas tillräckligt med bearbetbart och löst material för bobygge.
I boxen ska det även hela tiden finnas tillräckliga mängder lämpligt stimulansmaterial att böka i.
Stimulansmaterial och strö ska finnas tillgängligt hela tiden.
I boxen ska det finnas ett täckt bo för smågrisar, vars tak vid behov kan öppnas.
Boxen ska vara sådan att suggan obehindrat kan vända sig om i den.
Vänddiametern i boxen ska vara minst 170 centimeter.
Grisningsboxens yta ska vara minst sju kvadratmeter. Av denna yta ska smågrisarna ha minst en kvadratmeter sådant utrymme där boxkonstruktionerna skyddar smågrisarna från att hamna under suggan.

Kravet på yta och vänddiameter tillämpas inte på sökande som har investerat i grisningshäckar på 6 kvadratmeter före den 31 december 2021. Uppge antalet sådana häckar i tilläggsuppgifterna i stödansökan.

6.5 Villkor för åtgärden förbättrande av förhållandena för avvanda grisar

Villkoren för åtgärden ska genomföras i fråga om gårdens alla avvanda grisar som är yngre än tre månader. Av djurgruppen Grisar 0–3 mån. beaktas 2/3 när stödet beräknas.

Avvanda grisar ska ha

en liggplats med tak och helt golv som kan värmas upp.
ständig tillgång till hö, halm eller något annat material som kan luckras och ätas för stimulans. Gör en gårdsspecifik skriftlig beskrivning av de material som använts.

6.6 Villkor för åtgärden förbättrande av förhållandena för slaktsvin

Sökanden ska hela tiden se till att förhållandena för slaktsvinen är goda så att djuren mår bra.
Förhållandena på svingården och skötseln av svinen mäts med hjälp av välbefinnandemätaren, alltså hela knorrar.
En skriftlig beskrivning ska uppgöras om de åtgärder som förbättrar slaktsvinens förhållanden.

Villkoren för åtgärden ska uppfyllas i fråga om alla från tre till åtta månader gamla slaktsvin på gården. Halvårsvisa slaktpartirapporter för förbindelseåret ska ges in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som bilaga till anmälan om djurantal senast 1.2.2024. Av rapporterna ska framgå antalet djur som förts till slakteriet och siffror om svansbitning enligt stödvillkoren. Rapporterna ska bevaras under förbindelseåret och de fyra följande åren. Bokföring och förvaring av handlingar är ett villkor för att ersättning för åtgärden ska betalas.

Antalet hela svansar per halvår som konstateras vid slakteriets köttkontroll ska överskrida 95 procent, dvs. det får finnas högst 4,99 procent akuta och lindriga svansbitningar.

6.7 Villkor för åtgärden Smärtlindring vid kastrering

Åtgärd ska genomföras i fråga om alla smågrisar av hankön på gården. För den åtgärd som gäller smärtlindring vid kastrering betalas ersättning för djurens välbefinnande utifrån det genomsnittliga antalet suggor.

För fortsatt behandling av smärta till följd av kastrering ska smärtstillande medel ges dagen efter kastreringen.
Gården ska ha en vård- och medicineringsplan för kastreringen av smågrisar av hankön, som upprättats av en veterinär i samband med överlåtandet av läkemedlen.
Jordbrukaren ska anteckna syftet med och användningen av läkemedlen samt beskriva förfarandet vid kastrering av smågrisar.

7 Miniminivåerna för ersättning för djurens välbefinnande enligt åtgärd

Utöver kraven för ersättningen för djurens välbefinnande ska du följa de nedan uppräknade minimikraven för djurens välbefinnande.

Minimikrav för alla svingårdar

Kraven baserar sig på följande författningar med ändringar: Lagen om djurvälfärd (693/2023) 8 § 1 mom., 20 § 1–3 mom., 21 § 1 och 2 mom., 23 §, 34 § 1 mom. samt 36 och 37 § statsrådets förordning om skydd av svin (629/2012) 12 § och 15 § 3 och 4 mom.

Endast sådana djur och djurarter får hållas som produktionsdjur, sällskaps- och hobbydjur eller cirkusdjur eller i ambulerande djurutställningar, vilkas djurhållning enligt tillgänglig vetenskaplig kunskap och praktisk erfarenhet är möjlig att ordna så att:
Djuren har möjlighet att tillfredsställa sina väsentliga beteendemässiga behov när det gäller rörelse, vila, kroppsvård, sökande efter föda och andra motsvarande aktiviteter samt i sociala relationer.
Djurens fysiologiska behov kan tillgodoses.
Lämpliga djurhållningsplatser kan ordnas för djuren.
Djuren kan ges lämplig vård om de insjuknar eller skadas.
Djur ska skötas så att de har möjlighet att tillfredsställa sina väsentligt beteendemässiga behov när det gäller rörelse, lek, vila, kroppsvård, ätande, sökande efter föda och undersökande av omgivningen samt sociala relationer.
Hållna djurs allmänna välfärd samt djurets renhet och den övriga kroppsvård som djuret behöver ska tillses. Vid skötseln av djur ska även ändamålsenliga åtgärder för att förebygga sjukdomar och skador hos djuren vidtas.
Om djur hålls i grupp, ska djurens sociala relationer, ålder, kön och storlek beaktas i gruppens sammansättning. Om djuren är fientligt inställda till varandra eller av någon annan orsak kan skada varandra, ska djuren hållas isär eller ha möjlighet att fly undan eller gömma sig för varandra. När grupper av djur slås samman eller när nya djur tillförs en grupp ska särskild uppmärksamhet fästas vid de problem som eventuellt uppstår när de sociala relationerna omformas.
När ett hållet djur utfodras och vattnas ska hänsyn tas till djurets fysiologiska behov och det ska säkerställas att djuret får lagom mängd föda och vatten eller någon annan dryck av god kvalitet. Födans och dryckens sammansättning och sättet att ge den ska motsvara djurets fysiologiska behov och väsentliga beteendemässiga behov.
I en permanent djurhållningsplats för däggdjur och fåglar ska djuren hela tiden ha tillgång till vatten. Kontinuerlig tillgång till vatten förutsätts dock inte

för nyfödda eller nykläckta djur,
för ett djur vars tillgång till vatten måste begränsas av veterinärmedicinska skäl,
för djur som tillhör vilda djurarter och som föds upp i hägn på vidsträckta områden under naturenliga förhållanden,
för renar när det finns obegränsat med ren snö tillgänglig,
när exceptionella och svåra väderförhållanden förhindrar att vatten hela tiden finns tillgängligt,
i sådana permanenta djurhållningsplatser där det är orimligt svårt att hela tiden ordna tillgång till vatten av orsaker som har att göra med djurhållningsformen och väderförhållandena.

Om ett hållet djur insjuknar eller skadas, ska djuret

ges eller skaffas behörig vård utan dröjsmål,
ges tillräcklig möjlighet till vila,
vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme,
vid behov skaffas veterinärvård.

I vården av ett sjukt eller skadat djur ska strävan vara att trygga djurets funktionsförmåga och livskvalitet. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas.
Djurhållningsplatser ska vara konstruerade av sådant material och ha sådana konstruktioner och övriga egenskaper att såväl risken för att djur ska skada sig, insjukna eller rymma som brandfaran är så liten som möjligt.
En djurhållningsplats ska hållas tillräckligt ren, så att djurens välfärd inte äventyras.
Fel som upptäckts på en djurhållningsplats och som äventyrar djurens välfärd ska rättas till omedelbart, eller om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att trygga djurens välfärd till dess att felen rättas till.
En permanent djurhållningsplats ska vara tillräckligt rymlig samt även i övrigt vara så konstruerad och utrustad att den är lämplig för tillgodoseende av djurens fysiologiska behov och de väsentliga beteendemässiga behoven av rörelse, lek, vila, kroppsvård, ätande, sökande efter föda och undersökande av omgivningen samt av sociala relationer.
Ett djur får inte hållas fortlöpande uppbundet på sin plats och djurets möjligheter att röra sig får inte begränsas permanent med konstruktioner som hindrar djuret från att vända sig. Nya båsladugårdar och grisningshäckar får inte byggas och tas i bruk. Med grisningshäck avses en häck som är en fast konstruktion från vilken suggan inte kan släppas ut för att röra sig fritt i grisningsboxen.
Djur som hålls i grupp ska kunna undvika varandra. Djurhållningsplatsens utfodrings- och dricksapparater ska planeras, byggas och placeras så att konkurrens mellan djuren medför så små men som möjligt för djurens välfärd.
Varje djur ska ha tillgång till en lämplig viloplats.
Om svinen kan komma ut och röra på sig, ska gångarna mellan djurstallet och fållan eller betet vara trygga för svinen.
Fållornas och betenas stängsel ska vara trygga för svinen och av ett material som är lämpligt för dem. Stängslen ska hållas i gott skick så att svinen inte skadar sig eller rymmer. Elstängsel ska byggas och underhållas så att de inte orsakar svinen onödigt lidande.
Svinen ska vid behov ha tillgång till ett lämpligt skydd för oväder.
Svin som är äldre än två veckor ska ha ständig tillgång till färskt och rent vatten i tillräcklig mängd.

Svinens vattenbehållare och vattningssystem ska hållas rena. Det ska ses till att urin och avföring inte förorena fodret eller dricksvattnet. Fodertråg som används för utfodring av svin ska överensstämma med kraven om inte foder ständigt står till buds

Välbefinnandeplan för svin

Lagen om djurvälfärd 35 § 1, 3 och 4 mom., statsrådets förordning om skydd av svin 6 § 1 mom. och 15 § 1 och 3 mom.

Temperaturen, luftkvaliteten eller vattenkvaliteten och andra miljöförhållanden på en djurhållningsplats ska vara lämpliga för de djur som hålls där. Djur som hålls utomhus ska ha tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden eller vid behov kunna föras inomhus.
På en djurhållningsplats får det inte förekomma oavbrutet buller som stör djuren eller orsakar dem olägenhet.
Om djurens välfärd är beroende av ett maskinellt ventilationssystem, ska anordningen vara försedd med ett larmsystem som slår larm vid funktionsstörningar. Larmsystemets funktionsduglighet ska testas regelbundet.
Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens strömningshastighet, fuktighet, dammängd och halt av skadliga gaser inte stiger till en nivå som är skadlig. Temperaturen i djurstallet ska vara lämplig för djuren.
Det foder som ges till svinen ska till näringssammansättningen vara lämpligt för svin och innehålla tillräckligt med energi. Svinen ska utfodras minst en gång om dagen. Sinsuggor och gyltor ska dessutom ges tillräckligt med mättande och fiberrikt foder så att hungerkänslorna kan mättas och behovet att tugga tillfredsställas.
Svin som är äldre än två veckor ska ha ständig tillgång till färskt och rent vatten i tillräcklig mängd.

Förbättrande av förhållandena för suggor och gyltor

Lagen om djurvälfärd 33 § 2 mom., 122 § 1 och 2 mom., och statsrådets förordning om skydd av svin, 3 § 2 mom. och 4 § 4 mom.

En djurhållningsplats ska gå att hålla tillräcklig ren och där upprätthålla god hygien med hänsyn till djurens välfärd. Djuren på en djurhållningsplats ska kunna inspekteras och skötas utan svårighet.
Med avvikelse från vad som i 37 § 2 mom. föreskrivs om förbud mot att begränsa djurets möjligheter att röra sig med konstruktioner som hindrar djuret från att vända sig får
1. suggor och gyltor hållas i insemineringshäckar högst åtta dagar i samband med semineringen,
2. suggor och gyltor hållas i grisningshäckar, som har varit i användning vid ikraftträdandet av denna lag.
På ett svinhus som är i drift när denna lag träder i kraft tillämpas i fråga om hållande av suggor och gyltor i insemineringshäckar 37 § 2 mom. från och med den 1 januari 2035. På ett svinhus eller en avdelning i ett svinhus som renoveras och på ett nytt svinhus eller en avdelning i ett svinhus som byggs efter ikraftträdandet av denna lag tillämpas när renoveringen eller det nya svinhuset eller avdelningen är klar 37 § 2 mom. i fråga om hållande av suggor och gyltor i insemineringshäckar.
En sugga eller en gylta får dock hållas avskilt från gruppen under den tid som börjar en vecka före beräknad tid för grisning och slutar fyra veckor efter följande betäckning eller inseminering som leder till dräktighet.
Djurstall, boxar, utrustning och anordningar som är avsedda för svinhållning ska hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i djurstall. I förvaringsutrymmet ska svinen ha skilda ligg-, foder- och gödselområden. Liggplatsen ska vara ren och torr och ha lämplig temperatur för svin, och vid behov vara lämpligt dränerad.

Förbättrade grisningsförhållanden

Lagen om djurvälfärd 33 § 2 mom. och 122 § 1 mom. och statsrådets förordning om skydd av svin 3 § 2 mom. 9 § och 16 § 2 mom.

En djurhållningsplats ska gå att hålla tillräcklig ren och där upprätthålla god hygien med hänsyn till djurens välfärd. Djuren på en djurhållningsplats ska kunna inspekteras och skötas utan svårighet.
Med avvikelse från vad som i 37 § 2 mom. föreskrivs om förbud mot att begränsa djurets möjligheter att röra sig med konstruktioner som hindrar djuret från att vända sig får
1. suggor och gyltor hållas i insemineringshäckar högst åtta dagar i samband med semineringen,
2. suggor och gyltor hållas i grisningshäckar, som har varit i användning vid ikraftträdandet av denna lag.
En sugga eller en gylta får dock hållas avskilt från gruppen under den tid som börjar en vecka före beräknad tid för grisning och slutar fyra veckor efter följande betäckning eller inseminering som leder till dräktighet.
I grisningsboxen eller grisningshäcken ska det finnas tillräckligt med fritt utrymme bakom suggan eller gyltan för grisningen. Grisningsboxen eller grisningshäcken ska vara sådan att suggan utan svårigheter kan dia smågrisarna. Om suggan kan gå fritt i grisningsboxen måste boxen vara utformad så att smågrisarna skyddas mot suggan, till exempel genom en stång som löper runt boxen nära golvet.
Minst hälften av golvytan i grisningsboxen ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan.
I grisningsboxen ska smågrisarna ha en liggplats med fast och torrt underlag där alla smågrisar samtidigt kan ligga ned.
Dessutom ska smågrisarna vid behov ha en ändamålsenlig värmeapparat.
En vecka före beräknad tidpunkt för grisning måste grisande suggor och gyltor få tillgång till tillräcklig mängd lämpligt material att bygga bo av.

Fri grisning

Lagen om djurvälfärd 33 § 2 mom. och 122 § 1 mom. och statsrådets förordning om skydd av svin 3 § 2 mom., 9 § och 16 § 2 mom.

En djurhållningsplats ska gå att hålla tillräcklig ren och där upprätthålla god hygien med hänsyn till djurens välfärd. Djuren på en djurhållningsplats ska kunna inspekteras och skötas utan svårighet.
Med avvikelse från vad som i 37 § 2 mom. föreskrivs om förbud mot att begränsa djurets möjligheter att röra sig med konstruktioner som hindrar djuret från att vända sig får
1. suggor och gyltor hållas i insemineringshäckar högst åtta dagar i samband med semineringen,
2. suggor och gyltor hållas i grisningshäckar, som har varit i användning vid ikraftträdandet av denna lag.
En sugga eller en gylta får dock hållas avskilt från gruppen under den tid som börjar en vecka före beräknad tid för grisning och slutar fyra veckor efter följande betäckning eller inseminering som leder till dräktighet.
I grisningsboxen eller grisningshäcken ska det finnas tillräckligt med fritt utrymme bakom suggan eller gyltan för grisningen. Grisningsboxen eller grisningshäcken ska vara sådan att suggan utan svårigheter kan dia smågrisarna. Om suggan kan gå fritt i grisningsboxen måste boxen vara utformad så att smågrisarna skyddas mot suggan, till exempel genom en stång som löper runt boxen nära golvet.
Minst hälften av golvytan i grisningsboxen ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan.
I grisningsboxen ska smågrisarna ha en liggplats med fast och torrt underlag där alla smågrisar samtidigt kan ligga ned.
Dessutom ska smågrisarna vid behov ha en ändamålsenlig värmeapparat.
En vecka före beräknad tidpunkt för grisning måste grisande suggor och gyltor få tillgång till tillräcklig mängd lämpligt material att bygga bo av.

Förbättrande av förhållandena för avvanda grisar

Lagen om djurvälfärd 33 § 2 mom. och statsrådets förordning om skydd av svin 14 § 1 mom.

En djurhållningsplats ska gå att hålla tillräcklig ren och där upprätthålla god hygien med hänsyn till djurens välfärd. Djuren på en djurhållningsplats ska kunna inspekteras och skötas utan svårighet.
Sammanslagning av olika grupper av svin ska undvikas. Om grupper av svin trots allt måste slås samman eller nya djur tillföras en grupp, ska särskild vikt fästas vid eventuella beteendeproblem till följd av omställningar i de sociala relationerna. Aktörerna ska sträva efter att sammanslå grupper av svin som är okända för varandra i en och samma grupp när svinen är så unga som möjligt innan de avvänjs eller högst en vecka efter det.
Svinen ska ha tillräckliga möjligheter att gömma sig och dra sig undan andra svin. Vid sammanslagning av olika grupper av svin får lugnande läkemedel användas endast av särskilda skäl och under tillsyn av en veterinär.

Förbättrande av förhållandena för slaktsvin