Närmare information om villkorlighetskraven ingår i en guide om villkorlighet.
Villkorligheten består av krav på god jordbrukshävd och god miljö samt lagstadgade skötselkrav och social villkorlighet. De föreskrivna verksamhetskraven bygger på lagstiftning som är bindande för jordbrukarna sedan tidigare.
Syftet med villkorlighetskraven är bland annat att
- begränsa klimatförändringen och främja anpassningen till den
- skydda vattendrag, grundvatten, mark och biologisk mångfald
- säkerställa att livsmedel som producerats med säkra produktionsmetoder håller hög kvalitet
- främja djurens välbefinnande.
Social villkorlighet innebär att arbetsvillkor och arbetssäkerhet ska beaktas enligt lagstiftningens krav. Kraven gäller gårdar som fungerar som arbetsgivare.
Villkorlighetskraven ska uppfyllas i samband med alla stöd som EU finansierar helt eller delvis. Iaktta villkorlighetskraven när du ansöker om något av följande stöd:
- bidrag för dikor och mjölkkor
- bidrag för hongetter
- bidrag för nötkreatur i yttre skärgården
- bidrag för slaktkvigor
- bidrag för slaktlamm och slaktkillingar
- bidrag för specialväxter
- bidrag för stärkelsepotatis
- bidrag för tackor
- bidrag för tjurar
- ersättning för djurens välbefinnande
- ersättning för ekologisk produktion
- grundläggande inkomststöd
- inkomststöd för unga jordbrukare
- kompensationsersättning
- miljöersättning (miljöförbindelse)
- miljöavtal
- omfördelningsinkomststöd
- stöd för miljösystem.
En del av villkorlighetskraven ska uppfyllas också i samband med nationella stöd.
Om du inte iakttar villkorlighetskraven riktas de eventuella påföljderna mot nästan alla jordbrukarstöd som du får. Om du till exempel begår en försummelse som gäller jordbruksmark minskas både areal- och djurbaserade stöd.
Rådgivare hjälper
Du kan få personlig rådgivning om villkorlighetskraven. Rådgivningen finansieras ur landsbygdsfonden och den är förmånlig för dig – du betalar bara mervärdesskattens andel. Läs mer om rådgivning.
Vanliga frågor om social villkorlighet
Observera att de EU-bestämmelser som ligger till grund för kraven på social villkorlighet gäller alla arbetsgivare inom hela EU. Utöver kraven finns det också mycket annan lagstiftning som förpliktar alla arbetsgivare, men som inte hör till kraven på social villkorlighet.
De frågor som ställs här är förenklade och exempelartade fall. Varje fall är alltid ett enskilt fall och måste därför ses ur detta perspektiv för att uppnå en rättvis lösning. Om du funderar på något som gäller din egen gård lönar det sig att kontakta arbetarskyddsmyndighetens rådgivningstjänst.
Bekanta dig med arbetsgivarens skyldigheter (tyosuojelu.fi).
Social villkorlighet innebär att jordbrukaren för att få areal- och djurbaserade EU-stöd (nedan EU:s jordbrukarstöd) ska iaktta en viss lagstiftning om arbetsvillkor och arbetarskydd. Social villkorlighet är en del av den villkorlighet som utgör grundkravet för att få jordbrukarstöd. Villkorligheten omfattade redan tidigare krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt föreskrivna verksamhetskrav.
Den sociala villkorligheten är en del av villkorligheten som helhet, så den gäller alla gårdar som får EU:s jordbrukarstöd. Den sociala villkorligheten hänför sig till iakttagandet av bestämmelserna om arbetstagarnas anställningsvillkor och arbetarskydd, så därigenom begränsas den till att gälla gårdar med annan arbetskraft än företagaren själv.
Nej, den medför inga nya krav. Kraven på social villkorlighet ingår i vissa lagar som redan är i kraft. Alla arbetsgivare måste följa dessa lagar redan nu, oberoende av bransch.
Ja, om familjemedlemmarna är anställda. Släktskap eller pensionsförsäkring för lantbruksföretagare är inte avgörande faktorer i frågan. Det som avgör är om det handlar om ett anställningsförhållande. Om kännetecknen för ett anställningsförhållande uppfylls för en familjemedlem handlar det om ett anställningsförhållande. Kännetecknen definieras i lagen och parterna kan inte sinsemellan komma överens om huruvida det handlar om ett anställningsförhållande eller inte. Läs mer (tyosuojelu.fi).
Om du redan uppfyller de krav som ställs på arbetsgivaren, är dina ärenden i ordning också när det gäller social villkorlighet.
Med hjälp av rådgivningen kan du kontrollera om kraven på social villkorlighet är i sin ordning på din gård. Rådgivningens kontaktuppgifter finns samlade på Livsmedelsverkets webbplats.
På arbetarskyddsförvaltningens webbplats finns mycket information om att agera som arbetsgivare. Dessutom kan du kontakta arbetarskyddsmyndighetens telefonrådgivning på numret 0295 016 620. Arbetarskyddsmyndighetens webbplats.
Lagstiftningen om kraven på social villkorlighet förpliktar redan nu alla arbetsgivare oberoende av bransch. Arbetsgivare inom jordbrukssektorn omfattas alltså av samma regler som andra arbetsgivare. Den enda nya omständigheten från och med 2025 är att om saker och ting inte är i sin ordning kan en lantbruksföretagare förlora sina EU:s jordbrukarstöd. Innan lantbruksföretagaren förlorar jordbrukarstöden uppmuntras hen dock att ställa saker i ordning genom råd och anvisningar. En förteckning över den nationella lagstiftningen om kraven på social villkorlighet (mmm.fi).
En olyckshändelse i sig är ingen försummelse, men den kan vara orsakad av försummelse. Således innebär en olyckshändelse inte att stöden automatiskt går förlorade om saker och ting är i sin ordning på gården. Om det av utredningen av olyckshändelsen framgår brister i iakttagandet av lagstiftningen, åläggs skyldigheter på samma sätt som vid andra arbetarskyddsinspektioner. Om inga brister upptäcks i gårdens arbetarskydd blir det inga påföljder. Läs mer om olyckshändelser (tyosuojelu.fi).
Inga nya kontroller kommer att införas, utan den sociala villkorligheten övervakas av arbetarskyddsmyndigheten vid sidan av myndighetens egna inspektioner. Arbetarskyddsinspektioner görs även för närvarande vid alla företag där det finns arbetstagare. Inom jordbrukssektorn har det årligen gjorts några hundra arbetarskyddsinspektioner. Arbetarskyddsinspektionerna utförs på samma sätt som hittills och den sociala villkorligheten medför inga fler objekt att inspektera, eftersom dess krav gäller omständigheter som redan nu inspekteras. Läs mer om tillsynen över arbetarskyddet (tyosuojelu.fi).
Påföljderna gäller EU:s jordbrukarstöd. År 2025 handlar det om samma EU-finansierade stöd som i fråga om villkorlighet:
- Grundläggande inkomststöd
- Omfördelningsinkomststöd
- Stöd för miljösystem
- Inkomststöd för unga jordbrukare
- Bidrag för specialväxter
- Bidrag för stärkelsepotatis
- Bidrag för dikor och mjölkkor
- Bidrag för tjurar
- Bidrag för slaktkvigor
- Bidrag för nötkreatur i yttre skärgården
- Bidrag för tackor
- Bidrag för hongetter
- Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar
- Miljöersättning (miljöförbindelse och miljöavtal)
- Ersättning för ekologisk produktion
- Kompensationsersättning
- Ersättning för djurens välbefinnande
Gårdar som är arbetsgivare ska sörja för arbetarskyddet för alla som arbetar på gården genom tillräcklig information enligt principerna för en gemensam arbetsplats. Om du inte är arbetsgivare gäller arbetsgivarens skyldigheter inte dig.
Praktiken och arbetarskyddet planeras tillsammans med läroanstalten. Ansvaret för arbetarskyddet ligger således också hos den som erbjuder praktikplatsen, dvs. gården. Rådgivning och introduktion i arbetet är särskilt viktiga, eftersom det handlar om en praktikant som ännu inte är yrkesutbildad inom sin bransch.
Avbytarnas arbetsavtalsfrågor hör till deras huvudsakliga arbetsgivares, exempelvis kommunens, ansvar. I enlighet med principerna för en gemensam arbetsplats ansvarar även den som beställer avbytararbete delvis för arbetarskyddet. Det är alltså bra om jordbrukaren ser till att de arbetarskyddsfrågor som överenskommits med den som tillhandahåller avbytarservicen är i sin ordning.
Talkoarbete där arbetstagaren inte får lön eller annat vederlag för sitt arbete är inte ett anställningsförhållande och social villkorlighet tillämpas därför inte på det. Om det till exempel handlar om en förenings insamling och vederlaget betalas till föreningen, betraktas arbetet som talkoarbete.
Påföljder påförs EU:s jordbrukarstöd endast av så kallade verkställbara beslut som inte innehåller anvisningar och uppmaningar. Endast användningsförbud och förpliktande beslut orsakar påföljder. Arbetarskyddsmyndigheten rapporterar till NTM-centralerna om observerade försummelser, varefter NTM-centralen fastställer en eventuell procentuell nedskärning utifrån arbetarskyddsmyndighetens bedömning. Påföljdsprocenterna motsvarar de som gäller villkorligheten i övrigt och vid bedömningen av påföljderna beaktas försummelsens allvar, omfattning, varaktighet eller upprepning och av huruvida den varit avsiktlig.
Precis som i fråga om villkorligheten i övrigt kan EU:s jordbrukarstöd i vissa fall förloras retroaktivt även när det gäller försummelse av kraven på social villkorlighet. Detta förutsätter att det går att påvisa när försummelsen har börjat under något av de föregående kalenderåren. I fråga om den sociala villkorligheten sträcker sig retroaktiviteten dock inte till tiden före ikraftträdandet 1.1.2025, så påföljderna gäller endast försummelser som skett och observerats under giltighetstiden.