Guide om tvärvillkor 2021

1. Vad menas med tvärvillkor?

Tvär­vill­ko­ren är en upp­sätt­ning grund­läg­gan­de krav som mås­te föl­jas som vill­kor för de fles­ta jord­bru­kar­stöden. Tvär­vill­ko­ren består av krav på god jord­bruks­hävd och goda mil­jö­för­hål­lan­den samt fö­re­skriv­na verksam­hets­krav som an­kny­ter till od­ling­en. De fö­re­skriv­na verk­sam­hets­kra­ven hän­för sig till mil­jö­frå­gor, folkhäl­sa, växt­skydd samt dju­rens häl­sa och väl­be­fin­nan­de.

Ta­bell 1. Den hel­het som tvär­vill­ko­ren ut­gör

Villkoren gäller de flesta jordbruksstöden. När du an­sö­ker om stöd som EU fi­nan­si­e­rar helt el­ler del­vis el­ler an­sö­ker om vis­sa na­tio­nel­la jord­bruks­stöd, ska du kän­na till och föl­ja tvär­vill­ko­ren.  Ne­dan för­teck­nas de stöd som för­ut­sät­ter att man föl­jer vill­ko­ren i den­na gui­de. För­utom tvär­vill­ko­ren omfattas jord­bru­kar­stö­den ock­så av egna vill­kor som är mer krä­van­de än vill­ko­ren.

För alla stöd som förtecknas i tabellen krävs att man följer tvärvillkoren

•  Grund­stöd
• För­grö­nings­stöd
• Stöd till unga jord­bru­ka­re
• Bi­drag för jord­bruks­grö­dor
• Får- och get­bi­drag
• Bi­drag för mjölk­kor
• Bi­drag för nöt­kre­a­tur
• Mil­jö­er­sätt­ning (miljöförbindelse och miljöavtal)
• Er­sätt­ning för eko­lo­gisk pro­duk­tion
• Kom­pen­sa­tions­ersättning
• Er­sätt­ning för dju­rens väl­be­fin­nan­de
• Nord­liga hek­tar­stöd (nordligt hektarstöd, allmänt hektarstöd och stöd till unga jordbrukare)

Bara en del av kra­ven på god jord­bruks­hävd och goda mil­jö­för­hål­lan­den be­rör de nord­li­ga hek­tar­stö­den. Av tvärvillkoren ska för de nordliga hektarstödens del iakttas kravet på skyddsremsor och dikesrenar, kraven på skötsel av permanenta gräsmarker och betesmarker, förbudet mot bränning av stubb, bevarande av landskapselement samt bekämpning av flyghavre och jätteloka.

Tvär­vill­ko­ren ska tilläm­pas på all jord­bruks­mark som sö­kan­den har och all jord­bruks­verk­sam­het som sökanden be­dri­ver. Tvärvillko­ren ska iakt­tas un­der hela ka­len­der­året (1.1 -31.12).

När du ansöker om jordbrukarstöd är du an­sva­rig för att tvär­vill­ko­ren följs under hela kalenderåret även om ett skifte inte är i din besittning hela tiden. Om besittningen av ett skifte ändras under kalenderåret ska du vid behov skriftligt säkerställa med den andra parten att tvärvillkoren följs. Vid en eventuell försummelse påförs tvärvillkorspåföljden den jordbrukare som ansökte om stöden det aktuella året.

Vad me­nas med jord­bruks­mark

Med jord­bruks­mark me­nas are­a­len av od­lad åker, per­ma­nen­ta grö­dor samt per­ma­nen­ta gräsmarker och betesmarker.

Man över­va­kar att vill­ko­ren iakt­tas ge­nom gårds­be­sök med in­spek­tio­ner. In­spek­tio­ner kan gö­ras ock­så på t.ex. så­da­na går­dar där man i sam­band med nå­gon an­nan kon­troll har märkt att tvär­vill­ko­ren för­sum­mats. För­sum­mel­ser av tvär­vill­kor som upptäckts vid kon­trol­ler­na mins­kar sam­ti­digt be­lop­pet av alla stöd för vilka iakttagandet av tvärvillkor är ett krav.

Tvärvillkoren an­kny­ter till sköt­sel och an­vänd­ning av jord­bruks­mark, folk­häl­sa, djur­häl­sa och växt­skydd samt dju­rens välbefinnan­de. Gui­den re­do­gör för kra­ven på god jord­bruks­hävd och goda mil­jö­för­hål­lan­den samt före­skriv­na verk­sam­hets­krav. Des­sa anknyter till om­sorgs­full lag­ring och an­vänd­ning av stall­göd­sel, skydd för fåg­lar och skydd av na­tur­typ­er, märk­ning och regi­stre­ring av djur, an­vänd­ning av växt­skydds­me­del, livsmedelssä­ker­he­ten, fo­der, djur­sjuk­do­mar samt dju­rens väl­be­fin­nan­de.

Des­sa krav har som mål att bi­be­hål­la åk­rar­na i gott od­lings­skick, und­vi­ka ut­släpp till vat­ten­dra­gen och upp­rätt­hål­la na­tu­rens mång­fald, att livs­me­del och fo­der som pro­du­ce­ras på går­dar­na är säk­ra och att pro­duk­tions­dju­ren mår bra. Sö­kan­den ska ha kän­ne­dom om tvär­vill­ko­ren. Ta hän­syn till tvär­vill­ko­ren ex­em­pel­vis när du

• pla­ne­rar sådd, göds­ling och växt­skyddsåt­gä­rder
• od­lar
• ut­för istånd­sätt­nings­åt­gär­der på jord­bruks­mark
• be­käm­par flyg­hav­re och jät­te­lo­ka
• lag­rar och spri­der stall­göd­sel
• od­lar på grund­vat­ten­om­rå­den
• od­lar i Na­tu­ra 2000 -om­rå­den
• använder yt- och/eller grundvatten till bevattning
• pro­du­ce­rar pro­duk­ter som ska an­vän­das som livs­me­del el­ler fo­der
• hål­ler pro­duk­tions­djur.

Ändringarna som rör tvärvillkor presenteras i de kapitel som redogör för faktahelheterna. Om det blir ändringar i tvärvillkoren eller övervakningen av dem uppdateras de årligen i tvärvillkorsguiden. Du uppmärksammar väl också att bara gällande författningar är officiella rättskällor.

2. Nytt år 2021

• Kapitel 3.3. Villkoret som gäller bränning av stubb har ändrats. Stubb får inte brännas från och med ingången av 2021. Med stubb avses stubb efter spannmål, oljeväxter, spånadsväxter, baljväxter eller frökryddor, det vill säga växtens rotända som blir kvar i marken. Tidigare var det tillåtet att bränna stubb om det var nödvändigt för att genomföra sådden eller bekämpa ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur.
• Kapitel 3.4. Definitionen av grönträda har preciserats för proteingrödornas del så att en åker som besåtts med klöver och/eller sötväppling framöver godkänns som grönträda. Precisionen gjordes, eftersom sötväppling- och klöverarter är proteingrödor som godkänns som honungsväxter på träda som är ekologisk fokusareal enligt villkoren för förgröningsstöd.
• Kapitel 6.1. Vissa krav på längden för utfodringshäckar för får har ändrats genom statsrådets förordning om skydd för får. Motsvarande ändringar har gjorts i guiden.

3. Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

• Di­kes- och åker­re­nar, skyddsremsor och jord­må­nens skick
• Be­kämp­ning av flyg­hav­re och jät­tel­o­ka
• Od­ling en­ligt god jord­bru­kar­sed
• Sköt­sel av trä­dor
• Bevarande av landskapselement
• Ta­gan­de av be­vatt­nings­vat­ten
• Sköt­sel av per­ma­nen­ta be­tes­mar­ker och permanenta gräsmarker
• Skydd för grund­vat­ten

3.1 Lämna dikes- och åkerrenar och se till att jordmånen är i skick

Läm­na en minst 1 me­ter bred ren längs vat­ten­drag och ut­falls­di­ken. Mät renens bredd från gränsen mellan kantdiket och åkern  i riktning mot jordbruksskiftet. En ren får var­ken be­ar­be­tas, göds­las el­ler be­hand­las med växt­skydds­me­del.  Vid svå­ra ogräs­fall får du punkt­be­käm­pa ogräs på re­nen. Om växt­lig­he­ten på en di­kes­ren ska­das el­ler för­störs un­der vin­tern, i sam­band med punkt­be­kämp­ning av ogräs el­ler ar­be­ten med iståndsättning av di­ken, el­ler av nå­gon an­nan mot­sva­ran­de an­led­ning, ska den förstörda dikesrenen besås med vallväxtlig­het så snart om­stän­dig­he­ter­na med­ger det. Så vallväxtlighet på ett nyröjningsskiftes dikesren genast när omständigheterna medger det, om det inte finns vallväxtlighet på dikesrenen sedan tidigare.

Ing­en åker­ren be­hö­ver läm­nas om det mel­lan jord­bruks­mar­ken och vat­ten­dra­get el­ler ut­falls­di­ket all­tid finns i ge­nom­snitt minst 10 me­ter skog, bus­kage, tomt­mark, vä­g­om­rå­de, im­pe­di­ment el­ler tvin­mark el­ler an­nat område och vatt­net inte når fram till jordbruks­mar­ken ens vid över­sväm­ning. Du be­hö­ver inte hel­ler läm­na någon ren om åkern lig­ger bak­om en över­sväm­nings­vall och drä­ne­rings­vatt­net till ex­em­pel pum­pas bort.

Re­nen mins­kar ris­ken för att di­kes­kan­ter­na ra­sar in och att jord­par­tik­lar och nä­rings­äm­nen rin­ner ut i di­ke­n och vattendrag. På re­nar­na trivs ock­så många fåg­lar samt ängs­väx­ter och in­sek­ter.

Gödsling närmare ett vattendrag än fem meter är förbjudet

Göds­ling­en längs med vat­ten­drag är be­grän­sad. Det är för­bju­det att göds­la när­ma­re ett vat­ten­drag än fem me­ter. På den följande fem me­ters zo­nen från vat­ten­dra­get är det för­bju­det att spri­da stall­göd­sel och organiska göd­sel­fa­bri­kat som ytspridning, om åkern inte be­ar­be­tas inom ett dygn från sprid­ning­en. De ovannämn­da göds­lings- och yt­sprid­nings­för­bu­den hindrar dock inte att hus­djur be­tar på om­rå­de­na i frå­ga.

Göds­ling­en längs med vat­ten­drag är be­grän­sad. Det är för­bju­det att göds­la när­ma­re ett vat­ten­drag än fem me­ter. På den följande fem me­ters zo­nen från vat­ten­dra­get är det för­bju­det att spri­da stall­göd­sel och organiska göd­sel­fa­bri­kat som ytspridning, om åkern inte be­ar­be­tas inom ett dygn från sprid­ning­en. De ovannämn­da göds­lings- och yt­sprid­nings­för­bu­den hindrar dock inte att hus­djur be­tar på om­rå­de­na i frå­ga.

Utfallsdike och vattendrag

Ett ut­falls­di­ke är en grävd öp­pen få­ra som sam­lar upp vat­ten från kant-, teg- och täck­di­ken i torr­lägg­nings­områ­det samt från det ovan­för­lig­gan­de av­rin­nings­om­rå­det och av­le­der det från torr­lägg­nings­om­rå­det. Som utfalls­di­ke räk­nas ock­så and­ra få­ror som är re­gi­stre­ra­de i bas­skif­tes­re­gist­ret och upp­tas i jord­bru­kar­nas webb­tjänst Vipu. Med vat­ten­drag av­ses här vat­ten­få­ror som är större än ut­falls­di­ken så­som bäck­ar, åar, tjärnar, sjö­ar och hav och and­ra na­tur­li­ga vat­ten­om­rå­den samt konst­gjor­da sjö­ar, kanaler och and­ra motsvaran­de konst­gjor­da vat­ten­om­rå­den, dock inte rän­ni­lar, di­ken och käl­lor.

Se till att jordbruksmarken inte kom­mer åt att nö­tas på grund av ero­sion.

3.2 Bekämpa flyghavre och jätteloka

Kon­trol­le­ra om det väx­er flyg­hav­re och jät­te­lo­ka på jord­bruks­mar­ken. Be­käm­pa flyg­hav­re på jord­bruks­mark ge­nom plock­ning, bear­bet­ning, ke­miskt el­ler på nå­got an­nat sätt. Gör en an­mä­lan om de skif­ten som är smitta­de med flyg­hav­re till kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het.

Lands­bygds­nä­rings­myn­dig­he­ten kan ge jord­bru­ka­ren bin­dan­de an­vis­ning­ar om be­kämp­ning­en av flyg­hav­re eller i svå­ra­re fall utar­be­ta en be­kämp­nings­plan. Följ de an­vis­ning­ar och den plan du fått.

Be­käm­pa kau­ka­sisk, per­sisk och ar­me­nisk jät­tel­o­ka på jord­bruks­mark ge­nom plock­ning, ke­miskt, me­ka­niskt el­ler på nå­got an­nat sätt.

Om du har anmält ett jordbruksskifte som efa-träda eller areal med kvävefixerande grödor i samband med förgröningsstödet ska du beakta förbudet mot att använda växtskyddsmedel på dessa områden enligt villkoren för förgröningsstöd. Du kan läsa om villkoren i ansökningsguiden.

3.3 Odla enligt god jordbrukarsed

En odlad åker innebär åker som odlas för växtproduktion.

Be­ak­ta för­hål­lan­de­na på or­ten då du od­lar. Be­ar­be­ta, göds­la och så el­ler plan­te­ra åkern på än­da­måls­en­ligt sätt så att det är möjligt att åstad­kom­ma jämn gro­ning och ett jämnt växt­be­stånd. Sköt om växt­skyd­det och förhindra ogrässpridningen på mekanisk, bio­lo­gisk el­ler ke­misk väg el­ler med hjälp av växt­följd.

Om du har anmält ett jordbruksskifte som areal med kvävefixerande grödor som ingår i den ekologiska fokusarealen i samband med förgröningsstödet ska du beakta förbudet mot att använda växtskyddsmedel på dessa områden enligt villkoren för förgröningsstöd. Du kan läsa om villkoren i ansökningsguiden.

Odla så­da­na växt­ar­ter och sor­ter som läm­par sig för re­gi­o­nen och an­vänd en till­räck­lig mängd ut­sä­de. Så el­ler plan­te­ra se­nast 30.6. Vid od­ling av vis­sa träd­gårds­väx­ter (ta­bell 2) är en se­na­re sådd möj­lig, men då mås­te skif­tet be­sås med en för­grö­da se­nast 30.6. Om exceptionella väderförhållanden utgör ett hinder för sådd eller plantering senast 30.6, måste du så eller plantera genast när förhållandena tillåter det. Som ett exceptionellt väderförhållande anses en situation där riklig nederbörd som fortgått under en längre period och liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd. Undantaget från sista såningsdatum 30.6 gäller odlad jordbruksmark och grönträdor. Ing­en för­grö­da be­höver sås om det plan­te­ras sal­lats­väx­ter, kinakål, blom­kål, broc­co­li, spenat, dill, kålrabbi eller rova på skif­tet.

Om du odlar jord­gub­bar, åker­bär och al­l­åker­bär för­ut­sätts att det finns minst 15 000 plan­tor per hek­tar. Om du odlar de nämn­da väx­ter­na så, att plast inte an­vänds för att täcka mark­yt­an och de rev­plan­tor som upp­står får slå rot bred­vid mo­der­plan­tan, kan plant­tät­he­ten un­der den förs­ta ve­ge­ta­tions­pe­ri­o­den vara minst 11 000 plantor per hek­tar.

Om du od­lar vin­bär och krus­bär ska det fin­nas minst 1 200 plan­tor per hek­tar, vid od­ling av hal­lon minst 2 800 plan­tor per hek­tar, vid od­ling av bär­hägg­mi­spel, bäraronia och hav­torn minst 800 plan­tor per hek­tar, vid od­ling av busk­blå­bär minst 2 250 plan­tor per hek­tar och vid od­ling av frukt­träd minst 400 plan­tor per hek­tar.

Gå till väga så att det är möjligt att pro­du­ce­ra och bärga en mark­nads­dug­lig skörd. Om du ändå inte kan bär­ga nå­gon skörd ska du se till att åkerns växt­lig­het han­te­ras så att åkerns kul­tur­till­stånd för­blir gott och att det följan­de år igen går att an­läg­ga ett nytt växt­be­stånd på åkern.

Om du använder vall för betesgång ska markytan bevaras i huvudsak täckt av vegetation och jorderosion får förekomma endast i liten utsträckning.

Bränning av stubb

Stubb av odlingsväxter får inte brännas. Med stubb avses stubb efter spannmål, oljeväxter, spånadsväxter, baljväxter eller frökryddor, det vill säga växtens rotända som blir kvar i marken. Förbud mot att bränna stubb gäller inte vallar. Syftet med villkoret är att bevara organiskt material i marken. 

Ta­bell 2. Träd­gårds­väx­ter som du kan så se­na­re än 30.6, om du sår in en för­grö­da åt dem se­nast 30.6 * be­hövs ing­en för­grö­da

Sköt om permanenta betesmarker och permanenta gräsmarker

Permanenta gräsmarker och permanenta betesmarker är odlad jordbruksmark. Gå till väga så att det är möjligt att pro­du­ce­ra och bärga en mark­nads­dug­lig skörd. Sköt om växtskyddet på de permanenta gräsmarkerna och permanenta betesmarkerna och förhindra ogräsens spridning med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Hantera växtligheten så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på skiftet eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd.

Så senast 30.6. Om det till följd av exceptionella väderleksförhållanden inte går att utföra sådden senast 30.6 ska du så genast när omständigheterna medger det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd.

Du kan förnya växtligheten på permanent betesmark och permanent gräsmark genom att be­ar­be­ta mar­ken och så in den med gräs- och vall­fo­der­väx­ter. Du kan också ta permanent gräsmark och permanent betesmark i annan odlingsanvändning och odla andra växter än gräs- och vallfoderväxter på skiftet, i så fall är skiftet inte längre permanent gräsmark. 

Du kan göds­la per­ma­nen­ta be­tes­mar­ker och permanenta gräsmarker på ett än­da­måls­en­ligt sätt. Det be­ty­der att du kan göds­la om­rå­det om du bär­gar skörd från den per­ma­nen­ta be­tes­mar­ken eller den permanenta gräsmarken ge­nom be­tes­gång el­ler på något an­nat sätt. Vid kvävegöds­ling­ av permanenta be­tes­mar­ker ska du följa de maximala värdena för be­tes­mar­ker (ka­pi­tel 4.1.5., ta­bell 8), om skiftet är betesmark. Om du bärgar vallskörd från skiftet kan du gödsla enligt de maximala mängderna för vallar (kap. 4.1.5, tabell 8). Om du har in­gått för­bin­del­se om mil­jö­er­sätt­ning mås­te du göds­la en­ligt de striktare gödslingsnivåerna för mil­jö­er­sätt­ning. Miljöförbindelsens gödslingsnivåer hittar du i förbindelsevillkoren.

Om du an­vän­der en per­ma­nent be­tes­mark el­ler per­ma­nent gräsmark för be­tes­gång ska markytan huvudsakligen förbli täckt av växtlighet samtidigt som betesgången får medföra jorderosion endast i liten utsträckning. Om du slår växt­lig­he­ten på en permanent be­tes­mark el­ler per­ma­nent gräsmark ska du ut­föra slåt­tern vid en så­dan tid­punkt och på ett så­dant sätt att den inte ska­dar vil­da fåg­lar och dägg­djur.

Förgröningsstödets inverkan på skötseln av permanenta gräsmarker i ett Naturaområde

Om en permanent gräsmark ligger i ett Naturaområde får du förnya växtligheten bara om det finns ett särskilt skäl för det och förnyandet får inte innefatta plöjning. Gör en skriftlig anmälan om förnyandet och hur det ska genomföras till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet innan du påbörjar förnyandet. Mer info om förgröningsstödets villkor hittar du i ansökningsguiden.

3.4 Sköt om trädorna

Skötsel av trädor ingår i tvärvillkoren.

Trä­des­åker = åker som inte an­vänds för pro­duk­tion och som be­står av grön­trä­da, stubb­trä­da el­ler svart­trä­da

Grönträda = åker som besåtts med ett- eller fleråriga vilt-, landskaps-, nektar-, ängs- eller gräsväxter eller med fröblandningar av dessa växter.  Som grönträda godkänns dock inte en åker som är besådd enbart med spannmål, oljeväxter, proteinväxter eller utsädesblandningar av dessa växter. Ett undantag i fråga om proteingrödorna utgörs av klöver och sötväppling som är tillåtna växter på träda, antingen som enskilda arter eller i blandningar.

Svart­trä­da = åker som un­der växt­pe­ri­o­den är utan växt­täcke el­ler stubb

Stubb­trä­da = åker som är täckt av stubb av spann­mål, ol­je­väx­ter, spå­nads­väx­ter, balj­väx­ter el­ler frök­ryd­dor från fö­re­gå­en­de el­ler en äld­re växt­pe­ri­od och som är obe­ar­be­tad

Träd­ning­en är fri­vil­lig och du får i re­gel ut­nytt­ja trä­des­åk­rar­na eko­no­miskt. En grön­trä­da får ock­så an­vän­das för be­tes­gång bara mark­yt­an behåller sitt växttäcke. Om du har an­mält en trä­des­åker som eko­lo­gisk are­al en­ligt för­grö­nings­stö­det kan du ut­nytt­ja trä­dan eko­no­miskt och använda den för betesgång först från och med 16.8. Yt­ter­li­ga­re upp­gif­ter om eko­lo­gis­ka fokusare­a­ler enligt för­grö­nings­stö­det finns i an­sök­nings­gui­den.

Be­va­ra trä­des­åk­rar­na som jord­bruks­mark och i gott skick ur jord­bruks­syn­punkt. Ett om­rå­de som du an­mält som trä­da får du inte an­vän­da som la­ger­om­rå­de un­der ve­ge­ta­tions­pe­ri­o­den, ex­em­pel­vis för lång­va­rig för­va­ring av en­si­la­ge­ba­lar.

Håll trädesåkrarna täckta med växtlighet

Håll trädesåkrarna som grönträda eller stubbträda och förnya växtligheten på dem vid behov. Grönträdan är den mest rekommendabla trädesformen med tanke på vattenskyddet. Du kan odla följande växter eller blandade växtbestånd av dem på trädesåkern:

• gräsväxter
• viltväxter
• landskapsväxter
• honungsväxter
• ängsväxter
• klöver
• sötväppling.

Som växt på en grönträda godkänns ändå inte enbart spannmål, oljeväxter, proteingrödor eller blandade växtbestånd av dessa växter. Som grönträda kan du alltså inte anmäla ett rent växtbestånd med havre eller ärt eller ett blandat växtbestånd med dessa växter, eftersom den ena växten är spannmål och den andra en proteingröda. Om du lägger till exempelvis en gräsväxt i blandningen godkänns växtbeståndet som grönträda.

Ett undantag i fråga om proteingrödorna utgörs av klöver och sötväppling som är tillåtna växter på träda, antingen som enskilda arter eller i blandningar. 

Så växtligheten på grönträda se­nast den 30 juni, om det inte ti­di­ga­re har såtts grönträda på åker­skif­tet. Om exceptionella väderförhållanden utgör ett hinder för sådd senast 30.6, måste du så genast när förhållandena tillåter det. Som ett exceptionellt väderförhållande anses en situation där riklig nederbörd som fortgått under en längre period och liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd. An­vänd en till­räck­lig mängd frön av vall-, vilt-, land­skaps-, nektar- och ängs­väx­ter så att du får ett täck­an­de växt­be­stånd.

Trä­dor som finns på grund­vat­ten­om­rå­den ska hål­las täck­ta av växt­lig­het. Om du an­läg­ger en trä­da på ett grund­vat­ten­om­rå­de får högst 20 pro­cent av frö­bland­ning­ens vikt ut­gö­ra frö av klö­ver­ar­ter, vick­er­ar­ter, blålu­sern, getru­ta, söt­väpp­ling och and­ra motsvaran­de kvä­ve­fix­e­ran­de väx­ter. An­teck­na frö­bland­ning­ens sam­man­sätt­ning i de skif­tes­vi­sa an­teck­ning­ar­na.

För­hind­ra att ogräs sprids på trä­des­åkern. Du kan be­käm­pa ogrä­sen ke­miskt i de undantagssituationer som finns förtecknade i följande kapitel eller i sam­band med vall­brott från och med 1.9 eller från och med 15.7 om du besår trädesåkern med gräsväxter eller växter som sås eller planteras på hösten. På träda som du anmält som ekologisk fokusareal får du använda växtskyddsmedel tidigast 16.8, om du sår eller planterar en höstsådd gröda på området. Beakta att det alltså inte lönar sig att anmäla areal där det växer rikligt med flyghavre eller jätteloka som ekologisk fokusareal, eftersom det är förbjudet att använda växtskyddsmedel under trädesperioden.

Undantag från kravet på växttäcke på träda

Om du som träda an­mä­ler ett skif­te som inte ti­di­ga­re an­vänts för odling, ska skif­tet vara grönträda under året för anmälan.

I andra fall kan du frångå kra­vet på växt­täcke om du för­bätt­rar åkerns kul­tur­till­stånd ge­nom att be­käm­pa svårut­ro­ta­de ogräs, utför kort­va­ri­ga istånd­sätt­nings­åt­gär­der el­ler av nå­gon an­nan sär­skild or­sak. Istånd­sättnings­åt­gär­der av kort­va­rig na­tur är t.ex. täck­dik­ning, kalk­ning, dik­ning el­ler di­kes­rens­ning och and­ra motsva­ran­de åt­gär­der. Du får frångå kra­vet på växt­täcke bara i den om­fatt­ning som krävs för den kort­va­ri­ga istånd­sätt­nings­åt­gär­den. Du får avvika från kra­vet på växt­täcke på trä­des­åk­rar ock­så när det gäller for­ce majeu­re el­ler ex­cep­tio­nel­la om­stän­dig­he­ter enligt vad som sägs nedan.

Si­tu­a­tio­ner där for­ce ma­jeu­re el­ler ex­cep­tio­nel­la om­stän­dig­he­ter kan god­kän­nas som skäl att frångå kra­vet på växt­täcke på trädes­åk­rar:

1. stöd­ta­ga­rens död
2. lång­va­rig ar­bets­o­för­må­ga hos stöd­ta­ga­ren
3. en all­var­lig na­tur­ka­ta­strof som i stor om­fatt­ning på­ver­kar jord­bruks­fö­re­ta­get
4. går­dens hus­djurs­bygg­na­der för­störs i en olycka
5. en epi­zoo­ti el­ler en växt­sjuk­dom som drab­bar hela el­ler en del av stöd­ta­ga­rens djur­be­sätt­ning re­spek­ti­ve grö­dor
6. ex­pro­pri­a­tion av hela el­ler en stor del av jord­bruks­fö­re­ta­get, om den­na inte kun­de för­ut­ses den dag då an­sö­kan läm­na­des in.

Gödsling av trädesåker

Du får inte gödsla svart­trä­da, stubb­trä­da och ett­årig grön­trä­da. Du får göds­la en fler­årig grön­trä­da, men en­dast i sam­band med an­läg­gan­det. Mäng­den kvä­ve­göd­sel får då vara högst 80 kg/ha på mineraljordar eller 60 kg/ha på organogena jordar. 

Ob­ser­ve­ra ock­så att gräns­vär­de­na för göds­ling vid an­läggandet av fler­årig grön­trä­da är lägre på går­dar som in­gått mil­jö­förbindel­se. Miljöförbindelsens gödslingsnivåer hittar du i förbindelsevillkoren.

Avslutande av växtligheten på en trädesåker

Du får avsluta växt­lig­he­ten på en trä­des­åker an­ting­en ke­miskt el­ler me­ka­niskt från och med 1.9. Om du sår vall­väx­ter el­ler väx­ter som ska sås el­ler plan­te­ras på hös­ten på trä­des­åkern kan växt­lig­he­ten av­slu­tas från och med 15.7. Trä­des­åkern ska då bearbetas och göds­las i sam­band med såd­den el­ler plan­te­ring­en.

Om du har an­mält trä­des­åkern som en trä­da som ut­gör en eko­lo­gisk fokusare­al en­ligt för­grö­nings­stö­det kan du av­slu­ta grön- och stubbträdan ti­di­gast 16.8, om du sår vall­väx­ter el­ler väx­ter som ska sås el­ler plan­te­ras på hös­ten på skif­tet.

Ta­bell 3. Tvär­vill­kors­k­rav för trä­des­åk­rar samt krav för trä­dor som ut­gör eko­lo­gisk fokusare­al en­ligt för­grö­nings­stö­det

3.5 Bevara landskapets särdrag

Fastlandsfinland

Be­va­ra träd­grup­per och en­skil­da träd som är skyd­da­de en­ligt 29 § 1 mom. 9 punk­ten i na­tur­vård­sla­gen (1096/1996). Om de växer på en are­al om högst 0,2 hek­tar på ett bas­skif­te som är på jord­bruks­mark, på en dikes­ren på ett bas­skif­te el­ler i om­rå­det mel­lan an­grän­san­de bas­skif­ten får de inkluderas i basskiftets areal. Uppge då objekten på blankett 442.

Skydds­be­slu­ten fat­tas i Fast­lands­fin­land av NTM-cen­tra­ler­na. Trä­den som do­mi­ne­rar land­ska­pet på så­da­na skydds­ob­jekt har grov stam, är gam­la, ofta för­gre­na­de och med bred kro­na. Hos tall, gran, björk och ek ska stam­men vara minst 60 cm i dia­me­ter på 1,3 me­ters höjd och hos and­ra träds­lag minst 40 cm. Skyd­da­de områ­den får inte rö­jas till åker el­ler änd­ras på an­nat sätt. Beskär inte träd som är landskapselement under fåglarnas häckningstid 1.5 – 30.7.

Om naturvärdena i ett område som hör till en skyddad naturtyp har försvunnit kan skyddet av området dras in genom NTM-centralens beslut.

Be­va­ra ock­så högst 0,2 hektar stora na­tur­min­nes­mär­ken som är skyddade med stöd av 23 § i na­tur­vård­sla­gen (1096/1996). Om de finns på ett bas­skif­te, på en di­kes­ren på ett bas­skif­te el­ler i ett om­rå­de mel­lan angränsande bas­skif­ten får de inkluderas i basskiftets areal. Uppge då objekten på blankett 442 .  Ett naturmin­nes­mär­ke är ett träd, en dunge, ett flytt­block el­ler en motsvaran­de na­tur­for­ma­tion som skyd­dat på grund av sin skön­het, säll­synt­het, be­ty­del­se i land­ska­pet, sitt ve­ten­skap­li­ga vär­de el­ler av an­nan mot­sva­ran­de an­led­ning. Skyd­da­de na­tur­min­nes­mär­ken är van­li­gen ock­så ut­märk­ta i ter­räng­en. Beskär inte träd som är landskapselement under fåglarnas häckningstid 1.5 – 31.7.

Kom­mu­nens mil­jö­myn­dig­he­ter fat­tar skydds­be­slut om ob­jekt på pri­va­ta mar­ker på an­sö­kan av mar­k­äga­ren eller med den­nes sam­tycke.  Na­tur­min­nes­mär­ken får inte ska­das el­ler av­lägs­nas.

Om det inte längre finns grunder för att skydda ett naturminnesmärke eller om fridlysningen utgör ett hinder för att genomföra ett projekt eller en plan som är av betydelse för allmänintresset, kan kommunen på ansökan av ägaren eller på förslag av NTM-centralen upphäva skyddet av naturminnesmärket. NTM-centralens utlåtande om ansökan ska inhämtas. Om ärendet har blivit anhängigt på NTM-centralens förslag ska områdets ägare ges tillfälle att bli hörd.

Med­de­la kom­mu­nens lands­bygds­nä­rings­myn­dig­het om de ob­jekt som är be­läg­na på ett om­rå­de som du besit­ter. Ob­jekt på ett om­rå­de som lig­ger mel­lan skif­ten an­mäls av om­rå­dets in­ne­ha­va­re. An­mäl ob­jek­ten i sam­band med den sam­la­de stö­dan­sö­kan på blan­kett 442.

Åland

Be­va­ra träd­grup­per och en­skil­da träd som är skyd­da­de en­ligt 5 § 1 mom. 8 punk­ten i Ålands land­skaps­för­ord­ning (ÅFS 113/1998) om de väx­er på en are­al om högst 0,2 hek­tar på ett bas­skif­te som är på jord­bruks­mark på en di­kes­ren på ett bas­skif­te el­ler i om­rå­det mel­lan an­grän­san­de bas­skif­ten. I en­lig­het med 5 § 8 punk­ten i för­ord­ning ÅFS 113/1998 ska de skydds­vär­da träden vara vilt väx­an­de ek, lönn och asp som 130 cm över mark­yt­an har en om­krets på minst 170 cm samt enar med en höjd av minst 6 me­ter. Skydds­ob­jek­ten ska vara av­grän­sa­de i om­rå­det och land­skaps­re­ge­ring­en kan de­fi­ni­e­ra grän­ser­na för skydds­ob­jek­tet på be­gä­ran av mark­om­rå­dets äga­re el­ler in­ne­ha­va­re. Beskär inte träd som är landskapselement under fåglarnas häckningstid 1.5 – 31.7.

Be­va­ra ock­så na­tur­min­nes­mär­ken som av­ses i 6 § i Ålands land­skaps­lag (ÅFS 82/1998) om na­tur­vård, om de finns på ett basskif­te, på en di­kes­ren på ett bas­skif­te el­ler i ett om­rå­de mel­lan an­grän­san­de bas­skif­ten. Ett natur­min­nes­mär­ke är ett träd, en dunge, ett flytt­block el­ler en mot­sva­ran­de na­tur­for­ma­tion som skyd­dat på grund av sin skön­het, säll­synt­het, be­ty­del­se i landskapet, sitt ve­ten­skap­li­ga vär­de el­ler av an­nan mot­sva­ran­de an­led­ning. Skyd­da­de na­tur­min­nes­mär­ken är van­li­gen ock­så utmärk­ta i ter­räng­en. Beskär inte träd som är landskapselement under fåglarnas häckningstid 1.5 – 31.7.

3.6 Ta reda på om du behöver tillstånd att ta bevattningsvatten

Då du an­vän­der vat­ten för be­vatt­ning av jordbruksmark ska du innan du tar vatten frå­ga NTM-centralen eller kommunens mil­jö­till­stånds­myn­dig­he­ten om du be­hö­ver vat­ten­täkt­s­till­stånd för det­ta. Iakt­ta­gan­det av tillstånds­vill­ko­ren in­går i tvär­vill­ko­ren, om till­stånd be­hövs.

Du behöver till­stånd att ta vat­ten från ett vat­ten­drag en­ligt vat­ten­la­gen (587/2011) (på Åland ÅFS 61/1996) till ex­em­pel när vattnet inte räck­er till för vat­ten­om­rå­dets äga­re el­ler del­äga­re som tar vat­ten. Också om du tar mer än 250 m³ grundvatten per dygn krävs det tillstånd enligt vattenlagen. Dessutom ska NTM-centralen underrättas om vattentäkten, om den mängd som ska tas överstiger 100 m³/dygn.

3.7 Skydda grundvattnet

Alla for­mer av för­o­re­ning av grund­vat­ten är för­bju­den i mil­jö­skydds­la­gen (527/2014). För­bud mot att di­rekt eller in­di­rekt släp­pa ut äm­nen som är far­li­ga el­ler skad­li­ga för mil­jön i grund­vat­ten in­går i stats­rå­dets förordning 1022/2006. Jord­bru­ka­ren bör i frå­ga om sin egen gård kon­trol­le­ra att går­dens verk­sam­het inte orsa­kar så­da­na di­rek­ta el­ler in­di­rek­ta ut­släpp av mil­jö­far­li­ga el­ler miljöskad­li­ga äm­nen som nämns i bi­la­ga E till den ovan nämn­da för­ord­ning­en (t.ex. från brän­slen, smörj­me­del, växt­skydds­medel). Beakta kravet i all jordbruksverksamhet på din gård och på hela jordbruksmarken, också i de områden som inte ligger på ett grundvattenområde. Ämnen som är farliga och skadliga för miljön och som varken direkt eller indirekt får släppas ut i grundvattnet finns förtecknade i tabell 4.

Se till att det inte finns t.ex. läck­an­de växt­skydds­me­dels­be­hål­la­re, ol­je­tan­kar, dun­kar el­ler fat med spill­ol­ja, kas­se­ra­de for­don el­ler and­ra an­lägg­ning­ar som kan or­sa­ka di­rek­ta el­ler in­di­rek­ta ut­släpp av växt­skydds­me­del el­ler kol­vä­te i grund­vatt­net. Se ock­så till att det inte upp­kom­mer di­rek­ta el­ler in­di­rek­ta ut­släpp i grund­vatt­net när du lag­rar växt­skydds­me­del och fyl­ler el­ler tvät­tar växt­skydd­spru­tor. Beakta kraven på all jordbruksmark, också de områden som inte ligger på ett grundvattenområde

Ta reda på var grundvattenområdet ligger. Be­gräns­ning­ar­na för an­vänd­ning av grund­vat­ten­om­rå­den be­rör samt­li­ga jord­bru­ka­re som har jord­bruks­mark på ett grundvattenom­rå­de. Hos kom­mu­nens mil­jö­skydds­myn­dig­het tar du reda på om nå­got el­ler någ­ra av dina skif­ten lig­ger på ett grund­vat­ten­om­rå­de. Grän­ser­na för grund­vat­ten­om­rå­de­na kan kon­trol­le­ras av alla ock­så på web­ben via mil­jö­för­valt­ning­ens OIVA-tjänst (www.mil­jo.fi/oiva). Om nå­got skif­te en­dast del­vis är belä­get på ett grund­vat­ten­om­rå­de ska be­gräns­ning­ar­na för grundvatten­om­rå­den föl­jas på del av skif­tet som lig­ger på grund­vat­ten­om­rå­det. Av det­ta om­rå­de kan man in­rät­ta ett se­pa­rat jord­bruks­skif­te. Ob­ser­ve­ra att det i din kom­muns mil­jö­skydds­be­stäm­mel­ser el­ler i ett even­tu­ellt mil­jö­till­stånd el­ler ett an­nat tillstånd för din gård kan in­gå ex­ak­ta­re be­gräns­ning­ar för od­ling på grund­vat­ten­om­rå­den, ex­em­pel­vis för sprid­ning av stall­göd­sel, än vad tvär­vill­ko­ren för­ut­sät­ter. Fö­re­skrif­ter­na kan va­ri­e­ra från kom­mun till kom­mun.

Ta­bell 4. Äm­nen far­li­ga för grund­vat­ten och i äm­nes­grup­per gå­en­de far­li­ga äm­nen som inte får släp­pas ut i grund­vat­ten (Statsrådets för­ord­ning 1022/2006).

4. Föreskrivna verksamhetskrav som gäller miljön

• Han­te­ring och lag­ring av stall­göd­sel och göd­sel­me­del
• Na­tur­skydd på jord­bruks­mark

4.1 Hantera stallgödsel och gödselfabrikat omsorgsfullt

Nä­rings­äm­ne­na i stall­göd­sel och göd­sel­fa­bri­kat kan smut­sa ner yt- och grund­vat­ten. Av den or­sa­ken finns det be­gräns­ning­ar för an­vänd­ning­ och lagring av stall­göd­sel samt för användning av and­ra äm­nen som an­vänds som göd­sel­me­del i jord­bru­ket. Des­sa be­gräns­ning­ar byg­ger på stats­rå­dets för­ord­ning om be­gräns­ning av vissa ut­släpp från jord­bruk och träd­gårds­od­ling (1250/2014, med ändringar) och gäl­ler samt­li­ga jord­bru­ka­re.

Du bör upp­märk­sam­ma att stats­rå­dets för­ord­ning om be­gräns­ning av vis­sa ut­släpp från jord­bruk och trädgårds­od­ling (1250/2014) med ändringar in­ne­hål­ler ock­så and­ra krav som mås­te föl­jas, men som inte ingår i tvär­vill­ko­ren.

Miljöministeriet har utarbetat svar på ofta ställda frågor och dem kan du läsa här (på finska).

4.1.1 Följ bestämmelserna om lagring av stallgödsel

På en gård där det an­sam­las stall­göd­sel från ani­ma­lie­pro­duk­tions­djur ska det fin­nas ett ut­rym­me för lag­ring av stall­göd­seln. Går­dens göd­sel­stad ska rym­ma den stall­göd­sel som an­sam­las un­der en 12-må­na­der­s­pe­ri­od, med un­dan­tag av den stall­göd­sel som blir kvar på be­tes­mar­ken un­der be­tes­pe­ri­o­den. För nöt­kre­a­tu­rens del kan man be­ak­ta mäng­den stall­göd­sel som blir kvar på be­tes­mar­ken un­der högst fyra må­na­der.

För nöt­kre­a­turs­slag som föds upp ut­om­hus året runt kan man be­ak­ta hela ut­e­vis­tel­se­pe­ri­o­den när kra­vet på göd­sel­sta­dens volym räk­nas ut. Beakta ändå att stallgödseln regelbundet måste avlägsnas från rastgårdar, framför allt utfodrings- och dricksplatser, samt från områden där djuren i allmänhet trivs och att den stallgödseln måste lagras i en gödselstad.

Om dju­ren till­bring­ar nät­ter­na i djur­s­tal­let kan en­dast hälf­ten av be­tes­sä­song­en be­ak­tas vid ut­räk­ning­en av göd­sel­vo­ly­men, d.v.s. för nöt­kre­a­tur två må­na­der. För den mängd göd­sel som re­gel­bun­det sam­las in från rast­går­dar och per­ma­nen­ta ut­fod­ringsplatser och som inte di­rekt kan utnytt­jas för göds­ling ska det fin­nas la­ger­ut­rym­men.

När du räk­nar ut mi­ni­mi­vo­ly­men för göd­sel­sta­den kan du be­ak­ta jord­bru­kar­nas ge­men­sam­ma göd­sel­stä­der och strö­bäd­dar i lösdrifts­stall. En mind­re stor­lek på göd­sel­sta­den är möj­lig ock­så om du över­lå­ter stall­göd­sel till en an­nan jord­bru­ka­re för att lagras el­ler an­vän­das ge­nast, el­ler om du över­lå­ter stall­göd­sel till en så­dan använ­da­re (t.ex. en kom­pos­te­rings- el­ler biogasanlägg­ning), som har ett till­stånd en­ligt mil­jö­skydds­la­gen att ta emot stall­göd­sel.

Grun­der­na för di­men­sio­ne­ring av göd­sel­stä­der en­ligt för­ord­ning­en om be­gräns­ning av vis­sa ut­släpp från jordbruk och träd­gårds­od­ling an­ges i ta­bell 5. I ta­bel­len an­ges rikt­gi­van­de vo­ly­mer för urin, flyt­göd­sel, torrgödsel och strögöd­sel av oli­ka pro­duk­tions­djur. Lag­rings­ut­rym­mets stor­lek be­ror på hur stall­göd­seln behand­las (Ta­bell 6).

Ta­bell 5. 12 må­na­ders lag­ring per djur/per djur­plats en­ligt typ av göd­sel (m³/djur/år, utan regn­vat­ten).

Riktgivande volymer för gödselstäder för 12 månaders lagring per djur/per djurplats enligt typ av gödsel (m³ /djur/år, utan regnvatten). För regnvatten utökasden storlek som beräknats enligt tabell 1 för flytgödsel- eller urinbehållare med minst 300 millimeter, om behållaren täcks genom skorpbildning, och minst 500 millimeter vätskor än tvättvatten från djurstallet leds till flytgödsel- eller urinbehållaren, såsom pressvätska från ensilage, ska det beaktas vid dimensioneringen av behållaren.

¹ För högproducerande boskap rekommenderas större lager ände i tabellen. 

² Per djurplats.

³ Gäller gödsvin med en genomsnittlig slaktvikt på högst 90kg. Om slaktvikten är högre användsvärden för sinsugga.

⁴ Normalt suggstall. Grisarna med up till cirka 11 veckors ålder. 

⁵ Gäller satellitsvintall. Gödselmängder per suggplats, när den används för minst åtta grisningsomgångar om året. Grisar beaktas upp till en ålder på cirka fem veckor förre avvänjning. 

⁶ Grisar i mellanuppfödningsstadiet, ålder 5-11 veckor.

⁷ Under uppfödning två uppfödningsomgångar om året.

Ta­bell 6. Lag­rings­ut­rym­mets stor­lek be­ror på hur stall­göd­seln be­hand­las.

Om du re­dan har en be­fint­lig göd­sel­stad, el­ler om din an­sö­kan om bygg­lov har bli­vit an­häng­ig fö­re 1.4.2015, tilläm­pas allt­jämt ta­bel­len (Ta­bell 7) i stats­rå­dets för­ord­ning om be­gräns­ning av ut­släpp i vattnen av ni­tra­ter från jord­bru­ket (931/2000) när det gäl­ler kra­ven på vo­ly­men för göd­sel­stä­der.

Ta­bell 7. Rikt­gi­van­de lag­rings­vo­lym per djur (djur­plats) för göd­sel­plat­tor samt för urin- och flyt­göd­sel­be­hål­la­re (m³) en­ligt ni­trat­för­ord­ning­en (931/2000), när lag­rings­ti­den för göd­seln/uri­nen är 12 må­na­der.

* Per djurtplats och år

** Berör s.k. suggpoolers centralenheter (nav), per djurplats och år

*** För högavkastande besättningar rekommenderas större lagervolymer än de som agnes i tabellen

**** Smågrisarna med till ca 11 veckors ålder (normalt suggstall)

***** Gäller satellitsvintstall, gödselmängder per suggplats när grisningarna på suggplatsen är 8 eller flera, smågrisarna beaktas fram till avvänjningsålder (ca 5 veckor)

(x) Gäller slaktsvin vars genomsnittliga slaktvikt är 90kg. Om slaktvikten är högre används det värde som getts för en sinsugga.

(xx) Smågris i uppfödning, ålder 5-11 veckor

Om det an­sam­las högst 25 m³ torr­göd­sel om året el­ler om du lag­rar högst 25 m³ torr­göd­sel åt gång­en på går­den får du lag­ra göd­seln på ett tätt flak el­ler ett mot­sva­ran­de un­der­lag som står un­der tak el­ler som täcks med en pre­sen­ning.

Om du tar emot och lag­rar stall­göd­sel ska du ha en göd­sel­stad som di­men­sio­ne­ras en­ligt den mängd som tas emot per år. Ingen göd­sel­stad be­hövs om du för­va­rar torr­göd­sel el­ler or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat med en torrsub­stans på minst 30 % på åkern un­der sprid­nings­ti­den i högst fyra veck­or i vän­tan på sprid­ning­en.

4.1.2 Lagring av torrgödsel vid exceptionella situationer

Torr­göd­sel med en torrsub­stans­halt på minst 30 % kan du lag­ra i stack, om ar­bets­tek­nis­ka el­ler hy­gi­e­nis­ka skäl krä­ver det.

Med ar­bets­tek­niskt skäl av­ses ex­em­pel­vis men­fö­re el­ler att an­ord­ning­ar i göd­sel­sta­den har gått i olag. Som hy­gi­e­niskt skäl kan man anse till ex­em­pel sjuk­dom­salst­ra­re i stall­göd­seln, så­som sal­mo­nel­la, lis­te­ria el­ler någon an­nan sjuk­dom. Om du an­läg­ger en göd­sel­stack av ett hy­gi­e­niskt skäl ska skä­let all­tid ha god­känts av en ve­te­ri­när.

Lag­ring i göd­sel­stack får inte or­sa­ka ned­smuts­ning el­ler risk för ned­smuts­ning av vat­ten­drag. Det är all­tid förbju­det att lag­ra göd­sel i stack på grund­vat­ten­om­rå­den och om­rå­den som över­sväm­mas.

Pla­ce­ra stack­en på ett bä­ran­de åker­om­rå­de. På en slut­tan­de åker ska du pla­ce­ra stack­en nä­ra den öv­re kanten. Stack­en får inte pla­ce­ras på mind­re än 100 me­ters av­stånd från ett vat­ten­drag, ett ut­falls­di­ke el­ler en brunn för hus­hålls­vat­ten och på mind­re än fem me­ters av­stånd från ett dike. Bred ut ett minst 20 cen­ti­me­ter tjockt la­ger som bin­der väts­ka, ex­em­pel­vis torv, som bot­ten för stack­en och täck stack­en med en tät presenning. Av­lägs­na snön från plat­sen för stack­en och for­ma un­der­la­get så att väts­ka inte rin­ner ut i mil­jön. Du får an­läg­ga en ny stack på sam­ma plats ef­ter två mel­lan­år.

I en och sam­ma stack ska du pla­ce­ra minst den mängd stall­göd­sel el­ler or­ga­niskt göd­sel­fa­bri­kat som ska spri­das ut på en hek­tar el­ler högst den mängd som ska spri­das ut på hela skif­tet och på an­grän­san­de skif­ten. Stall­göd­sel el­ler or­ga­niskt göd­sel­fabrikat som lag­ras i stack ska du spri­da ut inom högst ett år från det att stack­en an­lagts.

Be­ak­ta ock­så de and­ra kra­ven som gäl­ler sprid­ning av stall­göd­sel och som har be­skri­vits i avsnitten 4.1.2. – 4.1.6.

Om du på grund av ett av ve­te­ri­nä­ren god­känt hy­gi­e­niskt skäl lag­rar torr­göd­sel i stack, är det inte nöd­vän­digt att spri­da stallgödseln i stack­en se­nast ett år ef­ter det att den an­la­des. Då finns det hel­ler inga be­gräns­ning­ar för den mängd torr­göd­sel som du pla­ce­rar i stack på åkern.

Med­de­la kom­mu­nens mil­jö­skydds­myn­dig­het om lag­ring av torr­göd­sel i stack 14 dygn in­nan du på­bör­jar lagring­en. Kom­mu­nens mil­jö­skydds­myn­dig­het ut­för vid be­hov en gransk­ning in­nan lag­ring­en i stack in­leds. Det ovan nämn­da kra­vet in­går inte i tvärvillko­ren, men det mås­te än­då be­ak­tas

4.1.3 Följ konstruktionskraven

Lag­rings­plat­ser för stall­göd­sel och oför­pack­a­de or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat, göd­sel­rän­nor och öv­ri­ga konstruktio­ner som är avsedda för led­ning av göd­sel ska vara vat­ten­tä­ta.

Kon­struk­tio­ner och an­lägg­ning­ar ska vara så­da­na att ing­en väts­ka kom­mer ut i mil­jön vid flytt och han­te­ring av stall­göd­sel el­ler vid töm­ning av lag­rings­plat­sen. Ut­för last­ning­en på un­der­lag med hård bot­ten som hål­ler för ma­ski­ners vikt och rö­rel­ser och från vil­ket man vid be­hov kan ta till­va­ra göd­sel el­ler or­ga­nis­ka göd­sel­fabrikat som fal­lit ned el­ler ab­sor­be­rats.

Per­ma­nen­ta ut­fod­rings­p­lat­ser ska vara täck­ta och ha tät botten och den stall­göd­sel som an­sam­las ska avlägs­nas till­räck­ligt ofta. Kra­vet på att plat­sen ska vara täckt gäl­ler dock inte per­ma­nen­ta ut­fod­rings­plat­ser i rast­går­dar och rast­ha­gar som i funktionellt hän­se­en­de finns i när­he­ten av djur­s­tal­lar. Per­ma­nen­ta ut­fod­rings­plat­ser mås­te har tät bot­ten.

Sköt rast­ha­gar­na så att det inte kom­mer ut nä­rings­ut­släpp i yt- och grund­vat­ten.

Sam­la upp pres­sväts­ka från be­red­ning av en­si­la­ge och lag­ra den i en tät be­hål­la­re, el­ler för den till ett reningsverk för att behandlas.

4.1.4 Följ begränsningarna för spridning av stallgödsel

Sprid göd­sel­med­len på åkern så att det inte sker nå­gon av­rin­ning i vat­ten och så att al­ven inte för­tä­tas. Vid göds­ling­en ska du be­ak­ta ge­nom­snitt­lig skör­de­ni­vå, od­lings­zon, växt­följd, väx­el­bruk och jord­art.

Man måste bestämma jordarten på ett skifte som ska gödslas. Ett villkor för miljöförbindelsen är en gällande markkartering som också inbegriper analys av jordarten. Om du inte har ingått miljöförbindelse, och inte har den markkartering som krävs för den, måste du låta någon göra analysen separat.

Sprid ald­rig göd­sel­me­del på snö­täckt, fru­sen el­ler vat­ten­mät­tad mark.

Det är för­bju­det att spri­da stall­göd­sel och or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat på åkern un­der pe­ri­o­den 1.11 – 31.3. Du får av­vi­ka från ti­den då sprid­ning av stall­göd­sel är för­bju­den och ut­fö­ra sprid­ning till ut­gång­en av no­vem­ber i si­tu­a­tio­ner där stall­göd­sel un­der växtperi­o­den inte har kun­nat ut­nytt­jas som göd­sel­me­del på en åker på grund av ex­cep­tio­nel­la vä­der­leks­för­hål­lan­den. Som excep­tio­nel­la vä­der­leks­för­hål­lan­den be­trak­tas si­tu­a­tio­ner där en åker på grund av lång­va­ri­ga rik­li­ga regn och li­ten av­dunst­ning va­rit så våt att det­ta för­hind­rat höst­sprid­ning av stall­göd­sel se­nast i ok­to­ber.

Om du spri­der stall­göd­sel i no­vem­ber ska du gö­ra en an­mä­lan om det till kom­mu­nens mil­jö­skydds­myn­dig­het fö­re ut­gång­en av ok­to­ber. Anmälningskravet ingår inte i tvärvillkoren, men det måste ändå beaktas.

Med hän­syn till sprid­nings­tid­punk­ten kan du för­va­ra torr­göd­sel och or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat vars halt av torrsub­stans är 30 % på åkern i fyra veck­or i vän­tan på sprid­ning­ inom ramen för den tillåtna spridningstiden.

Om du spri­der stall­göd­sel el­ler or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat på åkern mås­te stall­göd­seln myl­las ner el­ler åkern plö­jas inom ett dygn från sprid­ning­en. Om du spri­der stall­göd­seln el­ler det or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­ka­tet i växtbe­stån­det med slang­s­pri­da­re el­ler som bred­sprid­ning, krävs det inte att den myl­las ner.

Om du be­va­rar växt­täck­et på ett åker­skif­te över vin­tern får du spri­da stall­göd­sel och or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat från och med 15.9 en­dast ge­nom pla­ce­ring, om det inte gäl­ler sprid­ning av stall­göd­sel fö­re sådd av höst­säd.

Göds­ling­en längs med vat­ten­drag är be­grän­sad. Det är för­bju­det att göds­la när­ma­re ett vat­ten­drag än fem me­ter. På den följande fem me­ters zo­nen från vat­ten­dra­get är det för­bju­det att spri­da stall­göd­sel och organiska göd­sel­fa­bri­kat som ytspridning, om åkern inte be­ar­be­tas inom ett dygn från sprid­ning­en. De ovannämn­da göds­lings- och yt­sprid­nings­för­bu­den hindrar dock inte att hus­djur be­tar på om­rå­de­na i frå­ga.

På så­da­na de­lar av åker­skif­ten där lut­ning­en är minst 15 pro­cent är sprid­ning av flyt­göd­sel, urin och fly­tan­de or­ga­nis­ka göd­sel­fabri­kat på an­nat sätt än ge­nom pla­ce­ring all­tid för­bju­det. Med en del av ett åkerskifte avses en areal som är minst 25 ar (0,25 ha). And­ra typ­er av stall­göd­sel och or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat som sprids ut på slut­tan­de de­lar av åker­skif­ten ska be­ar­be­tas in i jor­den inom tolv tim­mar från sprid­ning­en.

Om du an­vän­der pres­sväts­ka från en­si­la­ge och av­rin­nings­vat­ten från rast­ha­gar som göd­sel­me­del ska ock­så de ovan nämn­da be­gräns­ning­ar­na för sprid­ning av göd­sel­me­del föl­jas.

4.1.5 Följ de maximala kvävegödselmängderna

I frå­ga om stall­göd­sel från pro­duk­tions­djur och or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat som in­ne­hål­ler stall­göd­sel får den mängd to­tal­kvä­ve som sprids år­li­gen vara högst 170 kg/ha.

Följ grän­ser­na som an­ger max­i­ma­la mäng­der lös­ligt kvä­ve vid kvä­ve­göds­ling­en. I de max­i­ma­la mäng­der­na lös­ligt kvä­ve in­går det lös­li­ga kvä­vet i oor­ga­nis­ka göd­sel­me­del, stall­göd­sel från pro­duk­tions­djur, in­klu­si­ve stall­göd­seln som upp­kom­mer när djur går på bete, samt i or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat.

De max­i­ma­la mäng­der­na kvä­ve­göd­sel per växt­art an­ges i ta­bell 8. På åker­skif­ten som an­vänds för bete har kvä­vet i den stall­göd­sel som blir kvar på be­tes­mar­ken be­ak­tats i de max­i­ma­la kvä­ve­göd­sel­mäng­der­na.

Om göd­sel­mäng­den för lös­ligt kvä­ve över­sti­ger 150 kg/ha om året ska mäng­den de­las upp på minst två omgång­ar och ti­den mel­lan sprid­ning­ar­na ska vara minst två veck­or.

På hös­ten från och med 1.9 får mäng­den lös­ligt kvä­ve i stall­göd­sel från pro­duk­tions­djur och i or­ga­nis­ka gödsel­fa­bri­kat som sprids vara högst 35 kg/ha. Mäng­den lös­ligt kvä­ve som spri­dits på hös­ten be­ak­tas i sin hel­het som en del av göds­ling­en av föl­jan­de grö­da.

Ta­bell 8. De max­i­ma­la mäng­der­na lös­ligt kvä­ve per år (kg/ha) för oli­ka grup­per av växt­ar­ter.

* Gödsling före ingången av september betraktas inte som höstgödsling, men den dras av från maximimängderna.

4.1.6 Låt göra en stallgödselanalys med fem års mellanrum och för bok över gödslingen varje år

I stall­göd­se­l­ana­ly­sen be­stäms hal­ter­na lös­ligt kvä­ve, to­tal­kvä­ve och to­tal­fos­for i stall­göd­seln. Pla­ne­ra göds­ling­en på ba­sis av an­ting­en stall­göd­se­l­ana­ly­sen el­ler ta­bell­vär­de­na (Ta­bell 9). Spa­ra upp­gif­ter­na i stall­göd­se­l­ana­ly­sen och va­ru­de­kla­ra­tio­ner­na för or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat så att du på be­gä­ran kan visa upp dem för tillsyns­myn­dig­he­ten.

Skyldigheten att låta göra en stallgödselanalys gäller en gård där mängden stallgödsel som uppkommer och/eller som används som gödselmedel direkt på åkern är större än 25 m³ om året.

Ta­bell 9. Ta­bell­vär­den för stall­göd­sel.

För bok över gödslingen varje år. An­teck­ning­ar­na ska på be­gä­ran läm­nas till till­syns­myn­dig­he­ten. Bok­fö­ring­en ska per jordbruksskifte in­ne­hål­la upp­gif­ter om mäng­den stall­göd­sel och or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat samt kvä­ve­göd­sel som an­vänts för till­för­sel av nä­rings­äm­nen på åk­rar­na samt det lös­li­ga kvä­vet och to­tal­kvä­vet i dem, skör­de­ni­vå­er­na och tid­punk­ter­na då stall­göd­sel el­ler or­ga­nis­ka göd­sel­fa­bri­kat har spri­dits på åk­rar­na.

4.2 Skydda naturen

Bevara jordbruksmarkens naturvärden

Bå­de i den na­tio­nel­la lag­stift­ning­en och i EU:s ha­bi­tat­di­rek­tiv in­går krav på att be­va­ra den bio­lo­gis­ka mångfalden.  För att det­ta mål ska för­verk­li­gas krävs att na­tur­vär­de­na be­ak­tas i all verk­sam­het, ock­så inom jord­bru­ket. Vil­da väx­ter och djur samt na­tur­typer­na ut­gör lands­byg­dens cen­tra­la na­tur­vär­den. Många ar­ter och na­tur­typ­er kan än­då ta ska­da av od­lings­åt­gär­der­na. Syf­tet med EU:s ha­bi­tat­di­rek­tiv och få­gel­di­rek­tiv är att åstad­kom­ma en så­dan skydds­ni­vå för de ar­ter och na­tur­typ­er som be­trak­tas som vik­ti­ga att de inte läng­re mins­kar i an­tal.

I tvär­vill­ko­ren in­går att skyd­da na­tu­ren i de Natura 2000 –om­rå­den som in­rät­tats med tan­ke på skydd av de na­tur­typ­er och habitat som an­ges i ha­bi­tat- och få­gel­di­rek­ti­vet.Vill­ko­ren som gäl­ler skydd av na­tur­typ­er och ar­ter en­ligt ha­bi­tat­di­rek­ti­vet upp­fylls om du iakt­tar skydds­be­slu­ten om Na­tu­ra 2000 –om­rå­den och bestämmelserna om nationalparker, naturreservat och andra statliga naturskyddsområden och på det sät­tet sä­ker­stäl­ler att de na­tur­typ­er och livsmil­jö­er som lig­ger till grund för skyd­det av Na­tu­ra 2000 -om­rå­det inte betyd­ligt för­säm­ras eller störs.

Skydda fåglar

I tvärvillkoren ingår också att skydda fåglar och i synnerhet de få­gel­ar­ter och deras livsmiljöer som avses i fågel­di­rek­ti­vet. Tvärvillkorens krav som gäl­ler fåg­lar upp­fylls när du iakt­tar åt­gärds­be­gräns­ning­ar­na i naturskydd­s­pro­gram som in­rät­tats en­ligt na­tur­vårds­la­gen, be­slut och be­stäm­mel­ser om na­tur­skydds­områden, skyddade naturtyper och fö­re­komst­plat­ser för ar­ter som krä­ver sär­skilt skydd, samt be­stäm­melserna om nationalparker, naturreservat och Na­tu­ra 2000 -om­rå­de­n.

Skyddade naturtyper får inte ändras så att bevarandet av naturtypens särdrag i området äventyras och försämrar fåglarnas livsmiljöer. NTM-centralerna fattar beslut om gränserna för skyddade naturtyper och delger områdets ägare och innehavare beslutet. Skyddade naturtyper kan vara till exempel naturliga dungar som till betydande del består av ädla lövträd, hassellundar, klibbalskärr, sandstränder i naturtillstånd, ängar vid havsstranden, trädlösa eller av naturen trädfattiga sanddyner, enbevuxen ängsmark, lövängar, samt stora enstaka träd och trädgrupper som dominerar ett öppet landskap.

Försämra inte naturvärdena i Natura 2000 -områden

Na­tur­typ­er som ska skyd­das ge­nom EU:s Na­tu­ra 2000 -nät­verk upp­räk­nas i bi­la­ga I till ha­bi­tat­di­rek­ti­vet, djur- och växt­ar­ter­na upp­räk­nas i ha­bi­tat­di­rek­ti­vets bi­la­ga II och få­gel­ar­ter­na upp­räk­nas i bi­la­ga I till få­gel­di­rek­ti­vet. Dess­utom skyd­das ock­så and­ra flyttfå­gel­ar­ter. I ta­bel­ler­na 10-11 har vi sam­lat de vik­ti­gas­te av de i bi­la­gor­na för­teck­na­de skyd­da­de få­gel­ar­ter och djur- och växt­ar­ter som fö­re­kom­mer på jord­bruks­mark.

Ta­bell 10. Få­gel­ar­ter som på­träf­fas i jord­bruksmil­jö­er och som lig­ger till grund för va­let av Na­tu­ra 2000 -om­rå­den

Ta­bell 11. Ar­ter som fö­re­kom­mer i jord­bruksmil­jö och som är skyd­da­de på ba­sis av be­stäm­mel­ser­na om Na­tu­ra 2000 -om­rå­den.

Av de om­rå­den som i Finland valts ut till nät­ver­ket Na­tu­ra 2000 lig­ger ca 5500 hek­tar på jord­bruks­mark. I dessa om­rå­den fö­re­kom­mer na­tur­typ­er och ar­ter i jord­bruksmil­jö, som krä­ver sär­skilt skydd. Hos kom­mu­nen el­ler NTM-cen­tra­len för ditt om­rå­de tar du reda på om det finns Na­tu­ra 2000 -om­rå­den på de mar­ker du besitter och vad som i syn­ner­het bör skyd­das på des­sa områden.

Du får inte för­stö­ra el­ler för­säm­ra ar­ter el­ler na­tur­typ­er som lig­ger till grund för att om­rå­det har valts till ett Natu­ra 2000-om­rå­de. Det­ta för­bud gäl­ler all slags verk­sam­het. Om du tän­ker vid­ta en åt­gärd som be­tyd­ligt kan för­säm­ra na­tur­vär­de­na i ett Na­tu­ra 2000 -om­rå­de ska du inom 30 dygn fö­re åt­gär­den läm­na in en anmälan om sa­ken till nä­rings-, tra­fik- och mil­jö­cen­tra­len. Det kan t.ex. vara frå­ga om att rö­ja en åker på ett om­rå­de som in­går i nät­ver­ket Na­tu­ra 2000.

De na­tur­typ­er som fö­re­kom­mer i jord­bruksmil­jö och som krä­ver skydd en­ligt ha­bi­tat­di­rek­ti­vet är havsstrandäng­ar, tor­ra he­dar, tor­ra gräs­mar­ker och busk­fa­ci­es på kalksub­strat, art­ri­ka Nar­dus-gräs­mar­ker, artri­ka tor­ra-fris­ka låg­lands­gräs­mar­ker, nor­diskt alvar och pre­kam­bris­ka kalk­häll­mar­ker, Mo­li­nia-äng­ar, fuk­ti­ga gräs­mar­ker med hög ört­ve­ge­ta­tion, al­lu­vi­a­la äng­ar, slåt­ter­äng­ar i låg­lan­det, hög­län­ta slåt­ter­äng­ar, löv­äng­ar (ham­lings­äng­ar och stubb­skott­säng­ar) samt träd­kläd­da be­tes­mar­ker.

För­bu­det mot att ska­da na­tur­vär­de­na gäl­ler alla de na­tur­vär­den som lig­ger till grund för att om­rå­det valts till nät­ver­ket Na­tu­ra 2000. Va­let kan grun­da sig på be­ho­vet att skyd­da en el­ler fle­ra na­tur­typ­er el­ler ar­ter. Ar­ter som fö­re­kom­mer i jord­bruksmil­jö är till ex­em­pel korn­knarr, or­to­lan­sparv och törn­ska­ta samt av in­sek­ter­na hög­nor­disk gräs­fjä­ril, ären­pris­nät­fjä­ril och vi­o­lett gull­vinge.

När det gäl­ler Na­tu­ra 2000 -ob­jekt i jord­bruksmil­jö är det till för­del att de blir sköt­ta. I pla­ner­na för sköt­sel och an­vänd­ning av Natu­ra 2000 -om­rå­den be­skrivs all­mänt de åt­gär­der med vil­ka man kan be­främ­ja om­rå­dets natur­vär­den. Det är skäl att från fall till fall pla­ne­ra sköt­seln av jord­bruks­mar­ker på Na­tu­ra 2000 -om­rå­de­na tillsam­mans med mil­jö­myn­dig­he­ten.

Om det på din gård finns jord­bruks­mark som är be­lä­gen i en nationalpark, ett naturreservat, ett annat statsägt na­tur­skydds­område el­ler ett om­rå­de som hör till ett na­tur­vårds­pro­gram, el­ler om där finns livsmil­jö­er för fågelar­ter som krä­ver sär­skilt skydd och som skyd­dats ge­nom myn­dig­hets­be­slut eller skyddade naturtyper eller om din gård har jord­bruks­mark i ett Na­tu­ra 2000 -om­rå­de el­ler i dess ome­del­ba­ra när­het, ska du beakta föl­jan­de aspek­ter:

• Na­tur­typ­er som lig­ger till grund för val av om­rå­det till Na­tu­ra 2000 -om­rå­de (bi­la­ga I till ha­bi­tat­di­rek­ti­vet) får inte för­säm­ras el­ler för­störas.
• Ar­ter som lig­ger till grund för val av om­rå­det till Na­tu­ra 2000 -om­rå­de (bi­la­ga II till ha­bi­tat­di­rek­ti­vet) får inte för­säm­ras el­ler för­störas.
• Få­gel­ar­ter el­ler de­ras livsmil­jö­er som lig­ger till grund för val av om­rå­det till nät­ver­ket Na­tu­ra 2000 får inte av­se­värt försämras.
• Bestämmelserna som hänför sig till skyddsbeslut som rör din gård.
• Då du pla­ne­rat åt­gär­der som be­tyd­ligt kan för­säm­ra de na­tur­vär­den som lig­ger till grund för skyd­det av ett Na­tu­ra 2000 -om­rå­de, men som inte an­nars krä­ver till­stånd el­ler bör an­mä­las, ska du inom 30 dygn fö­re åt­gär­den läm­na in en an­mä­lan om sa­ken till nä­rings-, tra­fik- och mil­jö­cen­tra­len.
• Om NTM-cen­tra­len inom 30 dygn ef­ter att an­mä­lan an­länt för­bju­der el­ler be­grän­sar åtgärden ska det­ta be­slut iakt­tas.
• På jord­bruks­mar­ken på en gård som hör till ett av stats­rå­det god­känt na­tur­skydd­s­pro­gram har inte vid­ta­gits så­da­na åtgärder som även­ty­rar syf­tet med om­rå­dets skydd.

5. Föreskrivna verksamhetskrav gällande folkhälsa samt djurhälsa och växtskydd

Iakttagandet av de tvärvillkor som beskrivits i denna guide övervakas av närings-, trafik- och miljöcentralernas (ELYcentralernas) inspektörer och regionförvaltningsverkens länsveterinärer.

Under året kan ett flertal kontroller av tvärvillkor utföras på gården. I praktiken kan det på samma gårdar också göras övervakning av stöd eller kontroller inom den grundläggande kontrollen över djurhållningen, t.ex. urvalsbaserade djurskyddsinspektioner. Också försummelser av tvärvillkor som observerats i samband med andra kontroller än tvärvillkorskontrollen kan leda till stödavdrag.

Till gården skickas en inspektionsberättelse var­av fram­går vad som grans­kats och even­tu­el­la för­sum­mel­ser. Om in­spek­tö­ren under gårds­be­sö­ket upp­täck­er bris­ter i iakt­ta­gan­det av tvär­vill­kor gör han el­ler hon en bedömning av för­sum­mel­sens all­var, omfatt­ning och var­ak­tig­het samt av om försummelsen är upprepad eller uppsåtlig. Des­sa fak­to­rer kan hö­ja el­ler sän­ka den föreslag­na på­följds­pro­cen­ten som i re­gel är 3 %. Om försum­mel­sen be­trak­tas som upp­såt­lig, är på­följ­den av för­sum­mel­sen i regel 20 %. På­följ­den rik­tar sig mot alla de an­sök­ta stöd som för­ut­sät­ter att tvär­vill­ko­ren följs.

Tvärvillkorens minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt de föreskrivna verksamhetskraven indelas i följande moduler som kallas villkorsområden:

• verksamhetskrav som gäller miljö, klimatförändring, god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
• folkhälsa, djurhälsa och växtskydd
• djurens välbefinnande

Om inspektören upptäcker flera försummelser av samma villkorsområde, bestäms påföljdsprocenten för villkorsområdet enligt den högsta föreslagna påföljdsprocenten för en enskild försummelse. Om fler än en försummelse upptäcks i fråga om olika villkorsområden fastställs en påföljdsprocent  separat för vart och ett villkorsområde. Påföljdsprocenten för de olika villkorsprocenterna räknas samman. Om det inte är frågan om en upprepad eller uppsåtlig försummelse kan påföljden dock vara högst 5 %.

Om samma försummelse observeras på nytt på gården inom tre kalenderår är det frågan om en upprepad försummelse. När försummelsen upprepas första gången bedöms den, och den här påföljdsprocenten multipliceras med tre. I samband med senare upprepningar multipliceras den påföljdsprocent som gavs för den berörda försummelsen gången innan och vid ID-övervakning den föregående totalsanktionsprocenten med tre. Minskningen kan dock vara högst 15 %. Om minskningen på 15 % uppnås skickas ett anmärkningsbrev till jordbrukaren. Om jordbrukaren efter att ha fått anmärkningsbrevet fortfarande bryter mot samma bestämmelse eller krav anses försummelsen vara uppsåtlig, vilket kan leda till att stödet minskas med upp till 100 %.

Om försummelsen är ringa kan man tillämpa ett s.k. system för tidig varning. Då görs inga stödavdrag på grund av försummelsen, utan man skickar jordbrukaren ett brev, där man förutsätter att jordbrukaren rättar till situationen inom utsatt tid. Tidsfristen kan variera beroende på försummelse. Om man senare, vid en inspektion som gjorts inom tre kalenderår, konstaterar att inga korrigerande åtgärder har gjorts, blir avdraget för försummelsen minst 1 % för det år då försummelsen ursprungligen observerats, och för det år den förnyade kontrollen gjorts påförs gården påföljd för upprepad försummelse. Om jordbrukaren har rättat till försummelsen inom utsatt tid görs inga stödavdrag. Systemet med tidig varning kan inte tillämpas när det gäller försummelser som kan orsaka omedelbar fara för folkhälsan eller djurs hälsa.

Innan påföljdsprocenten fastställs kan koordinatorn för tvärvillkor vid respektive ELY-central på förslag av inspektören ändra påföljdsprocenten, om han eller hon anser det befogat. Koordinatorn sammanställer alla övervakningar av tvärvillkor på gården och fastställer den slutliga påföljdsprocenten då alla övervakningar av tvärvillkor som ska utföras på gården det aktuella året har slutförts.

I det dokument över resultatet från tvärvillkorsövervakningen som skickas till jordbrukaren räknas upp alla försummelser som observerats under kontrollerna under året i fråga. Stödavdragen i euro framgår av kommunens beslut om stöd eller återkrav. Avdraget tas från det stöd som ska betalas ut eller verkställs i form av återkrav ifall stöden redan har hunnit betalas ut. Rättelse i stödbeslutet kan sökas hos ELY-centralen.

8. Råd 2020 och tvärvillkorsrådgivningen

Råd 2020 – sys­te­met för jord­bruks­råd­giv­ning om tvär­vill­kor er­bju­der till­för­lit­lig och sak­kun­nig råd­giv­ning om tvär­vill­kors­k­ra­ven. Råd­giv­ning­en sker helt kon­fi­den­ti­ellt och har ing­en­ting att gö­ra med tvär­vill­kor­s­över­vakning­en. Råd­giv­nings­be­sö­ken skräd­dar­sys all­tid i enlighet med gårdens be­hov.

Rådgivningsersättningen be­ta­las di­rekt till råd­gi­va­ren el­ler den­nes ar­bets­gi­va­re.  Råd­gi­va­ren fak­tu­re­rar jordbru­ka­ren bara för mer­vär­des­skat­tens an­del av råd­giv­ning­en och för re­se­kost­na­der­na för råd­giv­nings­besöket.

Råd­giv­ning­en ges av råd­gi­va­re som är godkända till systemet Råd 2020 och införda i det rådgivarregister som förs av Mavi. Rådgivarregistret finns på adressen .

Du kan söka fram lämpliga rådgivare för din gård på basis av kommun, rådgivningsmodul, ämnesord eller rådgivningsspråk. Läs mer om jordbruksrådgivning.

9. Vad bygger tvärvillkoren på

Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

Kra­ven på god jord­bruks­hävd och goda mil­jö­för­hål­lan­den ba­se­rar sig på jord- och skogs­bruksmi­nis­te­ri­ets förord­ning (4/2015 med ändringar).  Kra­ven har sla­gits fast na­tio­nellt i över­ens­stäm­mel­se med det som krävs i ar­ti­kel 94 och bi­la­ga III till Rå­dets förord­ning (EG) nr 1306/2013. Kra­ven gäl­ler jord­bru­ka­re som har an­sökt om så­da­na jord­bru­kar­stöd som  för­ut­sät­ter att tvär­villko­ren följs. Ta­bell 13 in­ne­hål­ler en för­teck­ning över de nationel­la för­fatt­ning­ar som gäl­ler kra­vet på god jord­bru­kar­sed och goda mil­jö­för­hål­lan­den.

Ta­bell 13. Na­tio­nel­la för­fatt­ning­ar som gäl­ler tvär­vill­ko­rens krav på god jord­bru­kar­sed och goda mil­jö­för­hål­lan­den.

Föreskrivna verksamhetskrav

De fö­re­skriv­na verk­sam­hets­kra­ven byg­ger på de för­ord­ning­ar och di­rek­tiv som av­ses i ar­ti­kel 93 och bi­la­ga II till Europaparlamentets och rå­dets för­ord­ning (EU) nr 1306/2013. Be­stäm­mel­ser­na ska iakt­tas så­som föreskriv­na verk­sam­hets­krav. Di­rek­ti­vens be­stäm­mel­ser ska iakt­tas så som de satts i kraft i Fin­land.

Om fö­re­skriv­na verk­sam­hets­krav en­ligt tvär­vill­ko­ren samt över­vak­ning­en av att verk­sam­hets­kra­ven och kraven på god jordbrukshävd och goda mil­jö­för­hål­lan­den fö­re­skrivs i stats­rå­dets för­ord­ning 7/2015.

Ta­bel­ler­na 14-16 i den­na gui­de in­ne­hål­ler de för­ord­ning­ar, di­rek­tiv och till­hö­ran­de na­tio­nel­la be­stäm­mel­ser där de fö­re­skriv­na verk­sam­hets­kra­ven an­ges. Kra­ven gäl­ler de jord­bru­ka­re som har an­sökt om så­da­na jord­bru­kar­stöd som  för­ut­sät­ter att tvär­vill­ko­ren följs.

När det gäl­ler fö­re­skriv­na verk­sam­hets­krav på Åland tilläm­pas i frå­ga om de lag­stad­ga­de sköt­sel­kra­ven EU-di­rek­ti­ven som sådana och dess­utom tilläm­pas Ålands lag­stift­ning ge­nom vil­ken di­rek­ti­ven i ta­bel­ler­na 14-16 har satts i kraft. Ålands landskaps­re­ge­ring läm­nar yt­ter­li­ga­re in­for­ma­tion om lag­stift­ning­en om tvär­vill­kor på Åland.

Ta­bell 14.  För­fatt­ning­ar som gäl­ler tvär­vill­ko­rens fö­re­skriv­na verk­sam­hets­krav som hän­för sig till miljö och kli­mat­för­änd­ring

Ta­bell 15. Fö­re­skriv­na verk­sam­hets­krav som gäl­ler folk­häl­sa, djur­häl­sa och växt­skydd.

Ta­bell 16. Fö­re­skriv­na verk­sam­hets­krav som gäl­ler djur­skydd.

Bilaga 1.

Krav som hänför sig till kontrollen av djurens välbefinnande enligt tvärvillkoren avseende nötkreatur, svin, får, getter och värphöns

Krav för alla produktionsdjur.

• Djurhållningsplatsen och dess byggnader och anordningar är i gott skick och trygga för djuren.
• De material som djuren kommer i kontakt med är trygga, kan rengöras grundligt och kan desinfekteras.
• Djurstallets golv är sådana att de inte orsakar djuren någon skada.
• På gården finns tillräckligt med kompetent personal. Djurhållaren ska ge instruktioner och handledning till de personer som deltar i skötseln och hanteringen av djuren.
• Fållan är säker och hålls lämpligt torr.
• Fållans stängsel är trygga och i gott skick samt av ett material som är lämpligt för djuren.
• Djuren inspekteras tillräckligt ofta.
• Antalet djur som dött på gården bokförs.
• Vattnings- och utfodringssystemets funktion kontrolleras dagligen.
• Ett reservsystem finns med tanke på störningar i vattnings- och utfodringssystemets funktion.

Dessutom finns de nya kraven för vart och ett djurslag uppräknade invid djurslaget i fråga.

Nötkreatur

Utöver de ovan nämnda kraven som gäller alla produktionsdjur berörs nötkreatur också av följande krav.

Den mekaniska ventilationens funktion kontrolleras dagligen. Det finns ett reservsystem som kan användas vid störningar. Det finns vid behov ett larmsystem som ger larm vid störningar i utrustningen och dess funktion testas regelbundet.

Den anordning eller utrustning som använts för att binda nötkreaturet är lämplig. Nötkreaturens svansar hålls inte bundna fortlöpande.

Djuren ska ha tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden och sjuka och skadade djur ska också skötas.

Ventilationen i djurstallet ska vara sådan att luftfuktigheten och halterna av damm och skadliga gaser inte stiger till en skadligt hög nivå. Temperaturen i djurstallet ska vara lämplig för djuren och belysningen på djurhållningsplatsen lämplig och tillräcklig så att djuren kan undersökas och skötas på ett tillfredsställande sätt.

Djuren ska få tillräckligt mycket foder av god kvalitet som är lämpligt för dem och tillräckligt att dricka. Vid utfodringen ska behoven hos varje djurslag beaktas. Det foder som ges åt nötkreaturen ska vara av en sammansättning som är lämplig för dem. Fodret eller dricksvattnet får inte förorenas av urin eller gödsel.

Om foder inte hela tiden finns tillgängligt ska alla nötkreatur i lösdriftsstallarna kunna äta samtidigt under utfodringstiden. I lösdriftstallarna ska foderbordets kant ha en längd av minst 70 cm per vuxet djur och minst 40 cm för djur som hör till ungboskapen. Vid fri tillgång till foder ska foderbordets kant ha en längd på minst 40 cm per vuxet djur och minst 30 cm per djur som hör till ungboskapen.

Nötkreatur som hålls ute året om ska ha ändamålsenliga mat- och vattenbehållare.

I ett lösdriftsstall ska för varje påbörjat 10-tal mjölkkor finnas minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem. För andra nötkreatur än mjölkkor ska det för varje påbörjat 20-tal nötkreatur finnas minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem, men dock så att det för en grupp om mer än 10 nötkreatur skall finnas minst två vattenbehållare eller vattningssystem. I kalla lösdriftsstallar ska vattenbehållarna eller vattningssystemen vara uppvärmbara.

Båset ska vara tillräckligt långt och brett så att djuret kan stå och ligga ned på ett jämnt underlag.

Kalvar

Förutom de krav som gäller alla nötkreatur ska dessutom i fråga om kalvar iakttas de krav gällande deras hållande som är särskilt fastställda för dem.

Kalvarnas kondition, hälsa och välbefinnande ska kontrolleras minst två gånger varje dag.

Kalvar får hållas uppbundna endast tillfälligt, t.ex. under den tid utfodring eller skötselåtgärder pågår.

Kalvar som är yngre än två veckor ska ha en välströad bädd. I fråga om äldre kalvar ska golvet i djurstallet vara sådant att urin och andra vätskor kan avlägsnas på ett lämpligt sätt eller sugs upp väl i ströet.

Boxen för en kalv som hålls i ensambox ska ha minst samma bredd som kalvens mankhöjd och boxens längd ska vara minst kalvens längd mätt från mulspetsen till den bakre spetsen på tuber ishii (sittbenet) multiplicerad med 1,1.

I ensamboxar ska kalvarna kunna se och beröra andra nötkreatur. Boxar med kompakta väggar kan användas bara av veterinärmedicinska skäl. Kalvar som är äldre än åtta veckor får inte hållas i ensambox utan veterinärmedicinska skäl.

Destruktion av hornanlagen hos en kalv som är yngre än fyra veckor är tillåten endast genom kall- eller varmbränning. Kravet har införts som tvärvillkorskrav från slutet av 2017.

Kalvarna ska utfodras och ges dricka minst två gånger om dagen. Kalvar ska få råmjölk eller en ersättande produkt så snart som möjligt, dock senast inom sex timmar efter födseln.

Sjuka eller skadade kalvar ska hela tiden ha tillgång till vatten. Vid varm väderlek ska alla kalvar hela tiden ha tillgång till vatten. Kalvarnas vattenbehållare och vattningssystem ska hållas rena.

Tabell 1. Utrymmeskrav för kalvarnas gemensamboxar.

Svin

År 2018 har inga nya krav införts för svin ut­över de ovan nämn­da kra­ven som gäl­ler alla pro­duk­ti­ons­djur.

• Svin som är obekanta för varandra sedan tidigare ska helst sammanföras i samma grupp när svinen är så unga som möjligt, innan de avvänjs eller högst en vecka efter det.
• Dräktiga suggor och gyltor ska vid behov medicineras mot endo- och ektoparasiter.
• Fri golvyta för svin som hålls i grupp.

Tabell 1A. Den fria golvytan per svin ska vara minst:

Tabell 1B. Den fria golvytan per svin ska vara minst: 

Avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin ska i en gruppbox ha minst den fria golvyta per svin som anges i tabell 1A eller 1B. På svinstall som är verk­sam­ma 20.3.2017 tilläm­pas ut­rym­mes­kra­ven en­ligt ta­bell 1A fram till 31.12.2024 och från och med 1.1.2025 följs kra­ven en­ligt ta­bell 1B. Ett svin­stall el­ler en av­del­ning i svin­stal­let som re­pa­re­ras grund­ligt el­ler ett nytt förvaringsut­rym­me för svin som byggs ef­ter 20.3.2017 ska emel­ler­tid upp­fyl­la kra­ven i ta­bell 1B när den grund­li­ga re­no­ve­ring­en el­ler det nya för­va­rings­ut­rym­met är fär­diga.

Minst två tred­je­de­lar av golv­yt­an i en grupp­box för av­van­da gri­sar, slakts­vin och göd­svin ska ut­gö­ras av ett golv med fast underlag el­ler ett så­dant spalt­golv, gal­ler­golv el­ler an­nat per­fo­re­rat golv där drä­ne­ring­s­öpp­ning­ar­na ut­gör högst 10 pro­cent av ytan. På svin­stall som är verk­sam­ma 20.3.2017 och som inte har re­pa­re­rats grund­ligt tilläm­pas kra­vet från och med 1.1.2028. På grund­ligt re­pa­re­ra­de och på nya svin­stall tilläm­pas kra­vet när den grund­li­ga re­pa­ra­tio­nen el­ler det nya för­va­rings­ut­rym­met är färdi­ga.

Flytande sekret avlägsnas på ett behörigt sätt eller absorberas i ströet.

Ven­ti­la­tio­nen i djur­s­tal­let ska vara så­dan att luft­fuk­tig­he­ten, damm­hal­ten el­ler hal­ter­na av skad­li­ga ga­ser inte sti­ger till en skadligt hög ni­vå. Tem­pe­ra­tu­ren i djur­s­tal­let ska vara lämp­lig för dju­ren. Om svi­nens väl­be­fin­nan­de är be­ro­en­de av ett me­ka­niskt ven­ti­la­tions­sys­tem ska det i svin­stal­let fin­nas möj­lig­het att även vid even­tu­el­la fel i det me­ka­nis­ka ven­ti­la­tions­sys­te­met ord­na med ven­ti­la­tion som är till­räck­lig för svi­nens väl­be­fin­nan­de. Det me­ka­nis­ka ven­ti­la­tions­sys­te­met ska då ha ett alarm­sys­tem som ger larm vid stör­ning­ar. Alarm­sys­te­met mås­te tes­tas re­gel­bun­det.

Dju­ren ska ha till­räck­ligt skydd mot ogynn­sam­ma vä­der­för­hål­lan­den och sju­ka och ska­da­de djur ska ock­så skö­tas.

Lju­sin­ten­si­te­ten i ut­rym­men där svin hålls ska vara minst 40 lux un­der minst 8 tim­mar per dag.

Svin får inte kon­ti­nu­er­ligt ut­sät­tas för bul­ler som över­sti­ger 65 de­ci­bel (dB(A)).

Svi­nen ska kun­na se and­ra svin och ha möj­lig­het till so­ci­alt sam­spel. De ska hål­las i grupp, utom ifall det finns en ve­te­ri­när­medicinsk or­sak till att de hålls en­sam­ma el­ler or­sa­ken är till­fäl­lig fi­ent­lig­het hos ett svin. Gal­tar kan dock hål­las i en­sam­box. Svin hålls inte upp­bund­na.

Spalt­golv av be­tong i grupp­box­ar ska upp­fyl­la kra­ven i ta­bell 2.

Tabell 2. Krav på spaltgolv av betong i gruppboxar.

I fråga om spaltens bredd eller hålets diameter och stavarnas bredd i golv godkänns måttavvilkser i enlighet med den europeiska standarden EN 12737:2004+A1:2007 (Förtillverkade betongprodukter - Spaltgolv för djurstallar, SFS-EN 12737:2004+A1:2007).

Sug­gor och gyl­tor kan hål­las av­skilt från grup­pen un­der gris­ning­en och dräk­tig­he­tens bör­jan. Den­na tid bör­jar en vecka fö­re den be­räk­na­de tid­punk­ten för gris­ning­en och slu­tar fyra veck­or ef­ter en be­täck­ning el­ler in­se­mi­ne­ring som lett till dräk­tig­het. De kan då hål­las i en gris­nings­häck el­ler sin­sugg­box där de inte kan vän­da sig.

Sug­gor och gyl­tor kan i en vecka fö­re den be­räk­na­de tid­punk­ten för gris­ning­en och un­der gris­ning­en för­va­ras så att de inte ser and­ra svin, t.ex. i en sär­skild gris­nings­av­del­ning. I gris­nings­box­en ska det bak­om sug­gan el­ler gyl­tan fin­nas till­räck­ligt med fritt ut­rym­me för gris­ning­en. Sug­gan el­ler gyl­tan har ren­gjorts grund­ligt vid pla­ce­ring i gris­nings­häck­en. Sug­gor­na ges lämp­ligt materi­al att byg­ga bo av fö­re gris­ning­en.

Gris­nings­box­en el­ler gris­nings­häck­en ska vara så­dan att sug­gan utan svå­rig­he­ter kan dia små­gri­sar­na. Om sug­gan kan gå fritt i gris­nings­box­en mås­te box­en vara ut­for­mad så att små­gri­sar­na skyd­das, t.ex. ge­nom en stång som lö­per runt box­en nä­ra gol­vet.

Gri­sar ska ka­stre­ras me­dan de är yng­re än 8 da­gar, om en öp­pen ki­rur­gisk me­tod an­vänds. Äld­re gri­sar ka­stre­ras av ve­te­ri­när och då an­vänds an­es­te­si och smärt­lind­ring. Små­gri­sar­nas tän­der klipps/sli­pas ru­tin­mäs­sigt på lä­gen­he­ten en­dast om sug­gan har spen­ska­dor.

En­dast gri­sar som är äld­re än 4 veck­or av­vänjs på svin­går­den, i un­dan­tags­fall vid 3-4 veck­ors ål­der.

I gris­nings­box­en ska små­gri­sar­na ha en torr ligg­plats med fast un­der­lag där alla små­gri­sar sam­ti­digt kan lig­ga ned. Dess­utom ska små­gri­sar­na vid be­hov ha en än­da­måls­en­lig vär­me­ap­pa­rat.

Svi­nens svan­sar har inte ku­pe­rats och and­ra åt­gär­der som or­sa­kar smär­ta har vid­ta­gits bara av tillåt­na skäl.

Svin ska ha stän­dig till­gång till en till­räck­lig mängd så­dant ma­te­ri­al med vars hjälp de kan till­freds­stäl­la sina art­ty­pis­ka be­te­en­de­be­hov, t.ex. bö­ka och un­der­sö­ka. Så­dant ma­te­ri­al är bl.a. halm, hö, trä, såg­s­pån, torv el­ler en bland­ning av mot­sva­ran­de ma­te­ri­al. Ma­te­ri­a­let ska vara av till­räck­ligt god kva­li­tet så att det inte även­ty­rar dju­rens häl­sa.

Sam­man­fö­ring av oli­ka grup­per un­dviks. Om det fun­nits spår ef­ter hår­da slags­mål i svingrup­pen, har nödvändi­ga åt­gär­der vidtagits.

Svin som är äld­re än två veck­or ska ha stän­dig till­gång till friskt och rent vat­ten.

Svi­nen ska ut­fod­ras minst en gång om da­gen. Dju­ren ska få till­räck­ligt myck­et fo­der av god kva­li­tet som är lämp­ligt för dem och till­räck­ligt att dricka. Vid ut­fod­ring­en ska be­ho­ven hos var­je djur­slag be­ak­tas. Fo­der som ges till svin ska ha lämp­lig nä­rings­sam­man­sätt­ning för svin och vara till­räck­ligt ener­gi­rikt. Om svi­nen hålls i grupp och fod­ret inte är fritt till­gäng­ligt och au­to­ma­tisk ut­fod­rings­an­ord­ning inte an­vänds ska alla svin i gruppen kun­na äta sam­ti­digt un­der ut­fod­rings­ti­den.

Sug­gor och gyl­tor i grupp­box (tillämpas på gårdar med minst 10 suggor)

Det ska finnas minst 2,25 m² fri golvyta per sugga och 1,64 m² fri golvyta per gylta. Av den ovannämnda golvytan ska för suggor minst 1,3 m³ och för gyltor minst 0,95 m² bestå av fast golv eller sådant spaltgolv där öppningarna för avlopp utgör

• högst 15 % av ytan (svinstallar som var verksamma 20.3.2017 och som inte har reparerats grundligt)
  eller
• högst 10 % av ytan (svinstallar som reparerats grundligt efter 20.3.2017 och nya svinstallar, andra 1.1.2028)
• till den sammanlagda fria golvytan räknas inte golvytan under utfodrings- eller liggboxar. På svinstall som är verksamma 20.3.2017 tillämpas kravet från och med 1.1.2028. Ett svinstall eller en avdelning i svinstallet som repareras grundligt eller ett nytt förvaringsutrymme för svin som byggs efter 20.3.2017 ska ändå uppfylla de ovannämnda kraven när den grundliga renoveringen eller det nya förvaringsutrymmet är färdiga.

Om dju­ren hålls i grup­per med fär­re än sex djur ska den sam­man­lag­da fria golv­yt­an som dju­ren för­fo­gar över vara 10 pro­cent stör­re än den kal­ky­le­ra­de golv­yta som djur­grup­pen be­hö­ver. I frå­ga om en grupp på minst 40 in­di­vi­der kan den to­ta­la fria golv­yta som finns till dju­rens för­fo­gan­de mins­kas med 10 pro­cent.

Kort­väg­gen på en grupp­box för sug­gor och gyl­tor ska vara över 2,8 me­ter. Om man i grupp­box­en hål­ler grupper på un­der sex djur ska kort­väg­gens längd än­då vara över 2,4 me­ter

Galtboxar

Den fria golvytan i en galtbox ska vara minst 6 m².

Om box­en ock­så an­vänds vid be­täck­ning ska den fria golv­yt­an vara minst 10 m².

Värphöns

Ut­över de ovan nämn­da (i bör­jan av bi­la­ga 1) kra­ven som gäl­ler alla pro­duk­ti­ons­djur be­rörs hö­nor ock­så av följan­de krav.

Hö­nor­nas näb­bar har inte trim­mats och and­ra åt­gär­der som or­sa­kar smär­ta har vid­ta­gits bara av tillåt­na skäl.

Ven­ti­la­tio­nen i djur­s­tal­let ska vara så­dan att luft­fuk­tig­he­ten, damm­hal­ten el­ler hal­ter­na av skad­li­ga ga­ser inte sti­ger till en skadligt hög ni­vå. Tem­pe­ra­tu­ren i djur­s­tal­let ska vara lämp­lig för dju­ren och be­lys­ning­en på djurhåll­nings­plat­sen lämp­lig och tillräck­lig så att dju­ren kan un­der­sö­kas och skö­tas på ett till­freds­stäl­lan­de sätt.

Inhysningssystem i två eller flera våningar ska vara sådana att varje våningsplan kan inspekteras direkt och utan besvär.

Om ven­ti­la­tio­nen i djur­s­tal­let i hu­vud­sak ba­se­rar sig på me­ka­nisk ven­ti­la­tion, ska det även vid even­tu­el­la fel i ven­ti­la­tions­an­ord­ning­en vara möj­ligt att åstad­kom­ma en ven­ti­la­tion som är till­räck­lig med tan­ke på fåg­lar­nas häl­sa och väl­be­fin­nan­de. I en mekanisk ven­ti­la­tions­an­ord­ning ska det vid be­hov fin­nas ett larm­sys­tem som slår larm vid stör­ning­ar i ven­ti­la­tio­nen. Alarmsystemet mås­te tes­tas re­gel­bun­det.

Dju­ren ska ha till­räck­ligt skydd mot ogynn­sam­ma vä­der­för­hål­lan­den och sju­ka och ska­da­de djur ska ock­så skö­tas.

Hön­sen ska ges till­räck­ligt myck­et fo­der av god kva­li­tet som är lämp­ligt för dem, och hela ti­den ha till­gång till dricks­vat­ten. Vid ut­fod­ring­en ska be­ho­ven hos var­je djur­slag be­ak­tas.

Be­lys­nings­ryt­men i höns­hu­set ska vara så­dan att en till­räck­ligt lång en­he­tlig pe­ri­od av mör­ker in­går i dyg­net.

Inredda burar

För var­je hö­na som hålls i bu­ren ska det fin­nas ett ut­rym­me på minst 750 cm², av vil­ket minst 600 cm² ska vara till­gäng­lig area. Bu­rens höjd på and­ra stäl­len än ovan­för den till­gäng­li­ga are­an ska vara minst 20 cm. Burens to­ta­la yta ska dock all­tid vara minst 2 000 cm². Fo­der­rän­nans kant ska vara minst 12 cm för var­je fullvux­en hö­na. Bu­ren ska vara för­sedd med en än­da­måls­en­lig drick­s­an­ord­ning som är lämp­lig för hönsgruppen. Om vat­ten­till­för­seln sker med hjälp av vat­ten­nipp­lar el­ler kop­par ska var­je höna kun­na kom­ma åt minst två nipp­lar el­ler kop­par.

Buröppningen ska till storlek, konstruktion och form vara sådan att hönan kan tas ut ur buren utan att den orsakas onödigt lidande eller risk för skador.

Golvhönserier, inhysningssystem med flera våningsplan

I ett golv­hön­se­ri får det fin­nas högst nio hö­nor per kvad­rat­me­ter för hö­nor­na till­gäng­lig golv­yta.

Det ska fin­nas till­räck­ligt ut­rym­me på ut­fod­rings- och dricks­plat­ser så att det inte upp­står onö­dig kon­kur­rens om vat­ten el­ler foder. Om fo­der­rän­nor an­vänds ska rän­nans kant vara minst 10 cm lång per hö­na. Om run­da fo­der­tråg an­vänds ska det fin­nas minst 4 cm tråg­kant per hö­na. Om vat­ten­för­sörj­ning­en sker med hjälp av osek­tio­ne­ra­de vat­ten­rän­nor ska läng­den på rän­nans kant vara minst 2,5 cm per hö­na. Om run­da vat­tentråg används ska det fin­nas minst 1 cm tråg­kant per hö­na. Om vattenförsörjning­en sker med vat­ten­nipp­lar el­ler -kop­par ska det för var­je på­bör­jad höns­grupp på 10 hö­nor fin­nas minst en nip­pel el­ler kopp, så att var­je hö­na kom­mer åt att dricka från minst två nipp­lar el­ler kop­par.

Tilläggskrav för golvhönserier med minst 350 hönor

Om hö­nor­na har möj­lig­het att vis­tas ute, ska det fin­nas fle­ra minst 35 cm hö­ga och 40 cm bre­da ut­gång­s­öpp­ning­ar ut till rastgården. Ut­gång­s­öpp­ning­ar­na ska vara pla­ce­ra­de längs bygg­na­dens hela längd, och de­ras sam­man­lag­da bredd ska vara minst 2 me­ter för var­je grupp om 1 000 hö­nor. Ute i rast­går­den ska hö­nor­na kun­na hit­ta skydd mot då­ligt vä­der och rov­djur. Vid be­hov ska det fin­nas drick­s­an­ord­ning­ar i rast­går­den.

Får

Ut­över de ovan nämn­da (i bör­jan av bi­la­ga 1) kra­ven som gäl­ler alla pro­duk­ti­ons­djur be­rörs får ock­så av föl­jan­de krav.

Få­ren har till­gång till en lämp­lig ligg­plats.

Ven­ti­la­tio­nen i djur­s­tal­let ska vara så­dan att luft­fuk­tig­he­ten, tem­pe­ra­tu­ren och hal­ter­na av damm och skad­li­ga ga­ser inte sti­ger till en skad­ligt hög ni­vå. Be­lys­ning­en på djur­håll­nings­plat­sen ska vara lämp­lig och till­räck­lig så att dju­ren kan un­der­sö­kas och skö­tas på ett till­freds­stäl­lan­de sätt.

Dju­ren ska ha till­räck­ligt skydd mot ogynn­sam­ma vä­der­för­hål­lan­den och sju­ka och ska­da­de djur ska ock­så skö­tas.

Fåren ska få till­räck­ligt myck­et fo­der av god kva­li­tet som är lämp­ligt för dem och till­räck­ligt att dricka. Vid ut­fod­ring­en ska behoven hos var­je djur­slag be­ak­tas. Foder som ges till får ska uppfylla de näringsmässiga behoven för får.

Om fo­der inte hela ti­den finns till­gäng­ligt ska alla djur i grup­pen kun­na äta sam­ti­digt un­der ut­fod­rings­ti­den. Längden på foderanordningens kant för får som hålls i grupp ska vara förenlig med tabell 3.

Tabell 3. Minimikrav för kantens längd per djur för en utfodringsanordning i ett fårstall.

Lamm ska ges rå­mjölk el­ler nå­gon er­sät­tan­de pro­dukt så snart som möj­ligt ef­ter föd­seln. Från och med en veck­as ål­der ska lammen ha till­gång till gräs, hö el­ler an­nat fi­ber­rikt fo­der samt rent vat­ten.

Få­rens foder el­ler dricks­vatt­en får inte för­o­re­nas av urin el­ler göd­sel. Vatt­net får inte hel­ler fry­sa.

Tabell 4. När får hålls i grupp ska förvaringsutrymmets golvyta exklusive foderhäckyta per får vara minst.

Om ett får hålls i en ensambox ska boxen vara minst 1,4 m² stor och formen på boxen ska vara sådan att fåret obehindrat kan vända sig runt.

Getter

Utöver de ovan nämnda (i början av bilaga 1) kraven som gäller alla produktionsdjur berörs getter också av följande krav.

Get­ter­na har till­gång till en lämp­lig ligg­plats.

Ven­ti­la­tio­nen i djur­s­tal­let ska vara så­dan att luft­fuk­tig­he­ten, tem­pe­ra­tu­ren och hal­ter­na av damm och skad­li­ga ga­ser inte sti­ger till en skad­ligt hög ni­vå. Be­lys­ning­en på djur­håll­nings­plat­sen ska vara lämp­lig och till­räck­lig så att dju­ren kan un­der­sö­kas och skö­tas på ett till­freds­stäl­lan­de sätt.

Dju­ren ska ha till­räck­ligt skydd mot ogynn­sam­ma vä­der­för­hål­lan­den och sju­ka och ska­da­de djur ska ock­så skö­tas.

Get­ter ska få till­räck­ligt myck­et fo­der av god kva­li­tet som är lämp­ligt för dem och till­räck­ligt att dricka. Vid utfod­ring­en ska behoven hos var­je djur­slag be­ak­tas. Det fo­der som ges åt get­ter ska vara nä­rings­rikt och balan­se­rat och vid be­hov kom­plet­te­ras med mi­ne­ra­ler.

Kil­ling­ar­na får rå­mjölk el­ler nå­gon er­sät­tan­de pro­dukt så snart som möj­ligt ef­ter föd­seln. En kil­ling ma­tas med mjölk åt­min­sto­ne de åt­ta förs­ta lev­nads­veck­or­na. Fr.o.m. en veck­as ål­der har en kil­ling till­gång till fi­ber­hal­tigt fo­der samt rent vat­ten.

Om fo­der inte hela ti­den finns till­gäng­ligt ska alla get­ter i grup­pen kun­na äta sam­ti­digt un­der ut­fod­rings­ti­den. Då ska kan­ten på fo­der­häck­en vara minst 20 cm per kil­ling, minst 33 cm per ung­get, minst 40 cm per fullvuxen get och minst 45 cm per dräk­tig get.

Get­ter­nas foder el­ler dricks­vatt­en får inte för­o­re­nas av urin el­ler göd­sel och vatt­net får inte hel­ler fry­sa.

Tabell 4. När get hålls i grupp ska förvaringsutrymmets golvyta exklusive foderhäckyta per get vara minst. 

Om en fullvuxen get hålls i en ensambox ska boxen vara minst 1,4 m² stor och formen på boxen ska vara sådan att geten obehindrat kan vända sig runt.

Bilaga 2.

Krav gällande djurens välbefinnande som hänför sig till kontrollen av tvärvillkoren i fråga om andra produktionsdjur

I den här gruppen ingår bl.a. hästar, bison, hägnade hjortar, strutsfåglar, ankor, myskankor, gäss, kalkoner, pälsdjur, broilrar, hägnat vilt (bl.a. vildsvin, kronhjort, europeisk mufflon, rådjur, fasan, rapphöna), vaktlar, kaniner och hägnade renar.

Alla produktionsdjur ska få tillräckligt mycket foder av god kvalitet som är lämpligt för dem och tillräckligt att dricka. Vid utfodringen ska behoven hos varje djurslag beaktas, och man ska se till att vart och ett djur får i sig tillräckligt med näring.

För alla produktionsdjur ska man säkerställa att kraven på utrymme och förhållanden på djurhållningsplatsen uppfylls, till exempel att belysningen är lämplig och tillräckligt god, så att djuren kan inspekteras och skötas på ett tillfredsställande sätt. Sjuka och skadade djur ska också skötas och djuren ska ha tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden.

Krav för alla produktionsdjur.

• Djurhållningsplatsen och dess byggnader och anordningar är i gott skick och trygga för djuren.
• De material som djuren kommer i kontakt med är trygga, kan rengöras grundligt och kan desinfekteras.
• Djurstallets golv är sådana att de inte orsakar djuren någon skada.
• Fållan är säker och hålls lämpligt torr.
• Fållans och betets stängsel är trygga och i gott skick samt av ett material som är lämpligt för djuren.
• På gården finns tillräckligt med kompetent personal. Djurhållaren ska ge instruktioner och handledning till de personer som deltar i skötseln och hanteringen av djuren.
• Djuren inspekteras tillräckligt ofta.
• Antalet djur som dött på gården bokförs.
• Vattnings- och utfodringssystemets funktion kontrolleras dagligen.
• Ett reservsystem finns med tanke på störningar i vattnings- och utfodringssystemets funktion.

Dessutom finns de nya kraven för vart och ett djurslag uppräknade invid djurslaget i fråga.

Hjortar

I denna guide avses med hjort vitsvanshjort, dovhjort, vildren, rådjur, sikahjort och kronhjort.

Krav för hjortar utöver de ovan nämnda kraven som gäller alla produktionsdjur.

Hjortarna har en lämplig liggplats.

Temperaturen är lämplig för hjortarna.

Djuren binds inte på ett sätt som orsakar lidande.

Hjorthägnets terräng, växtlighet och mark ska vara lämpliga för hållning av hjortar i hägn. Antalet hjortar ska stå i lämplig proportion till hägnets storlek, terräng och växtlighet.

Ventilationen i djurstallet ska vara tillräcklig så att luftfuktigheten, drag och halterna av damm och skadliga gaser inte äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande.

Hjortar som rör sig i samma grupp ska kunna äta samtidigt. En hjort högre upp på den sociala rangskalan får inte tillåtas dominera hela foderplatsen.

Hjortfodret får inte onödigt förorenas.

Strutsdjur

I denna guide avses med strutsdjur struts, emu och amerikansk nandu (vanlig nandu eller rhea).

Ut­över de ovan nämn­da (i början av bilaga 2) kra­ven som gäl­ler alla pro­duk­tions­djur berörs strutsdjur också av följande krav.

Strutsfåglarna har en tillräckligt stor och lämplig liggplats.

Djuren binds inte på ett sätt som orsakar lidande. Fjädrar plockas inte från en levande strutsfågel.

Djurstallet ska ge strutsfåglarna skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden som köld, snö, is, vind, regn och snösörja. Djurstallet ska vara dragfritt och torrt, temperaturen, ventilationen och belysningen i djurstallet ska vara lämplig för de djur som det är avsett för. Elledningar ska placeras så att de är utom räckhåll för djuren.

Foder som ges till strutsfåglarna ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler. För att hindra uppkomsten av ledskador och skador på benstommen ska särskild uppmärksamhet fästas vid fodrets sammansättning. Strutsfåglarna ska ha tillgång till grovt och färskt foder som är lämpligt för dem. Under tre månader gamla kycklingar ska hela tiden ha tillgång till foder. Plötsliga förändringar i utfordringen ska undvikas. Djuren ska hela tiden ha tillgång till dricksvatten i tillräcklig mängd.

Tabell 1. Minst följande utrymmetskrav ska uppfyllas när det gäller strutsar.

¹⁾ Under förutsättning att strutskycklingarna i genomsnitt är av samma storlek. 

²⁾ Om fler än en avelsgrupp hålls på samma område är det särskilt viktig att fåglarna har tillräckligt skydd och extra utrymme så att de kan undvika varandra, samt att grupperna vid behov kan skiljas från varandra.

³⁾ Utrymmet ska ställas i relation till fågelns ålder.

Tabell 2. Minst följande utrymmetskrav ska uppfyllas när det gäller emuer.

¹⁾ Under förutsättning att emukycklingarna i genomsnitt är av samma storlek. 

²⁾ Om fler än en avelsgrupp hålls på samma område är det särskilt viktig att fåglarna har tillräckligt skydd och extra utrymme så att de kan undvika varandra, samt att grupperna vid behov kan skiljas från varandra.

³⁾ Utrymmet ska ställas i relation till fågelns ålder.

Tabell 3. Minst följande utrymmetskrav ska uppfyllas när det gäller nanduer.

¹⁾ Under förutsättning att nandukycklingarna i genomsnitt är av samma storlek. 

²⁾ Om fler än en avelsgrupp hålls på samma område är det särskilt viktig att fåglarna har tillräckligt skydd och extra utrymme så att de kan undvika varandra, samt att grupperna vid behov kan skiljas från varandra.

³⁾ Utrymmet ska ställas i relation till fågelns ålder.

Hästar

I denna guide avses med häst hästar, ponnyer, åsnor och motsvarande hovdjur.

Ut­över de ovan nämn­da (i början av bilaga 2) kra­ven som gäl­ler alla pro­duk­tions­djur berörs hästar också av följande krav.

Hästarna har tillgång till en lämplig liggplats.

Kraven som rör uppbindning av hästar uppfylls.

Rasthagarna och betena ska vara tillräckligt stora.

Ett djur i vård ska ges sådan föda och dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. Det är förbjudet att ge djur i vård sådan föda och dryck som är farlig för djurets hälsa. Det foder som ges åt hästen ska vara näringsrikt och balanserat och vid behov kompletteras med mineraler.

Ventilationen i djurstallet ska vara sådan att luftfuktigheten och halterna av damm och skadliga gaser inte stiger till en skadligt hög nivå. Temperaturen och belysningen i djurstallet ska vara lämplig för hästarna. Om ventilationen i djurstallet i huvudsak baserar sig på mekanisk ventilation ska det även vid eventuella fel i ventilationsanordningen vara möjligt att åstadkomma en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande. I en mekanisk ventilationsanordning ska det vid behov finnas ett larmsystem som slår larm vid störningar i ventilationen. Alarmsystemet måste testas regelbundet.

Ensambox

Tabell 4. I en ensambox ska det finnas minst följande utrymme per häst.

Utrymmeskraven i tabellen här ovan gäller inte tillfällig och kortvarig förvaring av hästar, t.ex. under tävlings-, utställnings- eller motsvarande resor.

Hästar i grupp

Tabell 5. I en gruppbox ska det finnas minst följande utrymme per häst.

*Beräknat enligt utrymmeskraven för enhästboxar i tabellen ovan.

Tabell 6. I ett lösdriftsstall ska det i en ligghall utan utfodring finnas minst följande utrymme per häst.

*Beräknat enligt utrymmeskraven för enhästboxar i tabellen ovan.

När hästar hålls i grupp ska det för varje påbörjad grupp om 10 hästar finnas en sjukbox eller något annat ändamålsenligt och vid behov uppvärmbart utrymme för avskiljande och vård av hästarna.

Spilta

Spiltans bredd ska vara minst lika stor som hästens mankhöjd plus 10 cm och spiltans längd minst lika med hästens längd plus 25 cm.

Bison

I den här guiden avses med bison en amerikansk bison.

Ut­över de ovan nämn­da (i början av bilaga 2) kra­ven som gäl­ler alla pro­duk­tions­djur berörs bison också av följande krav.

Bisonoxarna har en lämplig liggplats.

Temperaturen är lämplig för bisonoxarna.

Ventilationen i djurstallet ska vara tillräcklig så att luftfuktigheten, draget och halterna av damm och skadliga gaser inte äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande.

Djuren binds inte på ett sätt som orsakar lidande.

Antalet bison ska stå i lämplig proportion till hägnets storlek, terräng och växtlighet. I hägnet ska det för varje påbörjad grupp om 3 fullvuxna djur finnas utrymme motsvarande minst en hektar.

Bison som rör sig i samma grupp ska kunna äta samtidigt. Varje djur ska ha möjlighet att äta i lugn och ro och djur som står högt på den sociala rangskalan ska inte tillåtas att dominera utfodringsplatsen.

Bisonen ska dagligen ha tillgång till dricksvatten i tillräckliga mängder.

Det foder som ges åt bisonen ska vara näringsrikt och balanserat och vid behov kompletteras med mineraler. Bisonen ska dagligen ha tillgång till stråfoder i tillräckliga mängder. Bisonens foder får inte onödigt förorenas.

Ankor, gäss och myskankor

Ut­över de ovan nämn­da (i början av bilaga 2) kra­ven som gäl­ler alla pro­duk­tions­djur berörs ankor, gäss och myskankor också av följande krav.

Fåglarna har en tillräckligt stor och lämplig liggplats.

Fjädrar eller dun plockas inte från levande fåglar.

Temperaturen är lämplig för fåglarna. Ventilationen i djurstallet ska vara sådan att luftfuktigheten, luftströmningens hastighet, och halterna av damm och skadliga gaser inte stiger till en skadligt hög nivå.

Om ventilationen i djurstallet i huvudsak baserar sig på mekanisk ventilation, ska det även vid eventuella fel i ventilationsanordningen vara möjligt att åstadkomma en ventilation som är tillräcklig med tanke på fåglarnas hälsa och välbefinnande. I en mekanisk ventilationsanordning ska det vid behov finnas ett larmsystem som slår larm vid störningar i ventilationen. Alarmsystemet måste testas regelbundet.

Fåglarna ska hela tiden ha tillgång till tillräckligt mycket foder och dricksvatten.  Fodret ska vara näringsrikt och balanserat och vid behov kompletterat med mineraler. Fodret eller dricksvattnet får inte förorenas med avföring.

I förvaringsutrymmen för över fyra veckor gamla ankor som hålls för köttproduktion får det finnas högst 16 kg ankor/m². Om fåglarna har tillgång till en utomhusinhägnad varje dag får det i förvaringsutrymmet finnas högst 20 kg ankor/m². I förvaringsutrymmen för ankor som hålls för avel ska det finnas minst 0,5 m² utrymme för varje anka. Om fåglarna har tillgång till en utomhusinhägnad varje dag ska det i förvaringsutrymmet finnas minst 0,25 m² utrymme för varje anka.

I för­va­rings­ut­rym­men för över fyra veck­or gam­la gäss som hålls för kött­pro­duk­tion får det fin­nas högst 14 kg gäss/m². Om fåg­lar­na har till­gång till en ut­om­hus­in­häg­nad var­je dag får det i för­va­rings­ut­rym­met fin­nas högst 18 kg gäss/m². Utomhusinhägnaden el­ler and­ra ut­om­hus­om­rå­den är till­räck­ligt sto­ra. I förvaringsutrymmen för gäss som hålls för avel ska det finnas minst 1 m² utrymme för varje gås. Om fåglarna har tillgång till en utomhusinhägnad varje dag ska det i förvaringsutrymmet finnas minst 0,5 m² utrymme för varje gås.

Kalkoner

Ut­över de ovan nämn­da (i början av bilaga 2) kra­ven som gäl­ler alla pro­duk­tions­djur berörs kalkoner också av följande krav.

Fåg­lar­na har en till­räck­ligt stor och lämp­lig ligg­plats.

Djuren binds inte på ett sätt som orsakar lidande.

Storleken på en grupp kalkoner som hålls i samma utrymme ska vara lämplig i förhållande till fåglarnas ålder, storlek, kön och det utrymme som finns till förfogande. I förvaringsutrymmet ska kalkonerna kunna stå i normal ställning, vända sig, flaxa, samt putsa sig. Utomhusinhägnaden är tillräckligt stor.

Ventilationen i djurstallet ska vara sådan att luftfuktigheten, luftströmningens hastighet och halterna av damm och skadliga gaser inte stiger till en skadligt hög nivå. Temperaturen ska vara lämplig för de kalkoner som hålls i djurstallet. När djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett mekaniskt ventilationssystem, måste det vara möjligt att ordna en tillräcklig luftväxling i djurstallet för att trygga djurens hälsa och välbefinnande även vid eventuella störningar i det mekaniska ventilationssystemet. I ett mekaniskt ventilationssystem ska det finnas ett larmsystem som slår larm vid störningar i ventilationen. Alarmsystemet måste testas regelbundet.

Kalkonerna ska ha tillgång till tillräckligt med foder av lämplig näringssammansättning och tillräckligt med dricksvatten. Höjden på utfodrings- och vattningsanordningarna ska justeras allt efter som kalkonerna växer så att alla kalkoner kan äta och dricka utan svårighet. Det ska finnas tillräckligt utrymme på utfodrings- och dricksplatser så att det inte uppstår onödig konkurrens om vatten eller foder.

Fodret eller dricksvattnet får inte förorenas med avföring.

Pälsdjur

I den här guiden avses med pälsdjur mink, iller, räv (blåräv, silverräv och rödräv), chinchilla och sumpbäver, som föds upp med tanke på pälsproduktion eller annat motsvarande ändamål. Kraven gäller till viss del också uppfödning av mårdhund (sjubb) och sobel.

Ut­över de ovan nämn­da (i början av bilaga 2) kra­ven som gäl­ler alla pro­duk­tions­djur berörs pälsdjur också av följande krav.

Kraven på burens bottennät uppfylls.

Päls­far­men är in­häg­nad el­ler dju­ren för­hind­ras på an­nat sätt att rym­ma. Bu­rar­na är pla­ce­ra­de så att dju­ren i de oli­ka bu­rar­na inte kom­mer åt att ska­da var­and­ra.

Me­di­cinsk be­hand­ling bok­förs.

För­va­rings­ut­rym­met ska ge päls­dju­ren till­räck­ligt skydd mot ogynn­sam­ma vä­der­leks­för­hål­lan­den så­som skad­lig köld, het­ta, vind och regn.

Det fo­der som ges åt päls­dju­ren ska vara nä­rings­rikt och ba­lan­se­rat och vid be­hov kom­plet­te­ras med mineraler.

Dju­ren ska dag­li­gen ha till­gång till rent vat­ten i till­räck­li­ga mäng­der. Fod­ret el­ler dricks­vatt­net får inte förorenas av urin el­ler gödsel.

Utrymmeskrav:

Mink och iller

Tabell 7. En bur för mink och iller ska ha minst följande storlek. 

*Om det finns fler än två avvanda valpar i buren ska det för varje följande valp finnas minst 850cm².

Buren ska vara minst 30 cm bred och exklusive lyan minst 70 cm lång. Buren ska vara minst 45 cm hög.

Räv

Tabell 8. En rävbur ska ha minst följande storlek. 

*Om det finns fler än två avvanda valpar i buren ska det för varje följande valp finnas minst 0,5 m².

Buren ska vara minst 75 cm bred och minst 100 cm lång. Buren ska vara minst 70 cm hög.

Sumpbäver

Tabell 9. En djurshållningsplats för sumpbäver ska ha minst följande storlek.

Den totala ytan på djurhållningsplatsen ska dock vara minst 2 m².

Chinchilla

Av djurhållningsplatsens golv ska minst 25 % bestå av fast underlag. Chinchilla ska ha möjlighet till dagliga sandbad på djurhållningsplatsen.

Broilrar

Krav för broilrar är utöver de ovan nämnda (i början av bilaga 2) kraven som gäller alla produktionsdjur.

Åtgärder som orsakar smärta har vidtagits bara av tillåtna skäl.

Den djurtäthet som tillämpats i uppfödningsavdelningarna får inte överstiga den tillåtna djurtätheten.

Uppfödningsavdelningen ska ha en sådan ventilation att luftfuktigheten, luftens strömningshastighet, temperaturen, dammängden och halten av skadliga gaser inte stiger till en skadlig nivå. Ventilationen ska vid behov kombineras med uppvärmningssystem för att upprätthålla en lämplig temperatur och avlägsna överskottsfuktighet. Om djurtätheten för broilrar överstiger 33 kilogram levande vikt per kvadratmeter ska uppfödningsavdelningen vara försedd med ventilationssystem och vid behov värme- och kylsystem som används på ett sådant sätt att kraven för ammoniakhalten och koldioxidhalten samt temperaturen och den genomsnittliga relativa fuktigheten uppfylls.

Om djurens välbefinnande och hälsa är beroende av ett mekaniskt ventilationssystem ska det även vid eventuella fel i det mekaniska ventilationssystemet i uppfödningsavdelningen vara möjligt att ordna en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens välbefinnande och hälsa. Det mekaniska ventilationssystemet ska då ha ett larmsystem som ger larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet.

Om djurtätheten för broilrar överstiger 33 kilogram levande vikt per kvadratmeter ska det i uppfödningsavdelningen finnas ett reservsystem för alstring av elektricitet med vars hjälp den mekaniska ventilationen tryggas i händelse av elavbrott.

Uppfödningsavdelningen ska ha en belysning vars effekt är minst 20 lux under ljusperioderna, uppmätt i fåglarnas ögonhöjd, och som belyser minst 80 procent av den tillgängliga arean. Belysningen ska följa en 24-timmarsrytm. Varje 24-timmarsperiod ska omfatta totalt minst 6 timmar mörker med åtminstone en sammanhängande mörkerperiod på minst 4 timmar, exklusive dimningsperioderna.

Broilrar ska ha tillgång till en tillräcklig mängd foder antingen ständigt eller portionsvis. Det ska finnas ständig tillgång till dricksvatten. Foder som ges till broilrar ska vara näringsrikt och balanserat. I fråga om utfodringen av broilrar och näringens sammansättning ska särskild uppmärksamhet fästas vid förebyggandet av ledskador och skador på benstommen. Utfodrings- och vattningsanordningar ska placeras så att fåglarna får tillräckligt med foder och vatten. Höjden på anordningarna ska justeras allt efter som broilrarna växer, så att alla broilrar kan äta och dricka utan svårigheter.

Bilaga 3.

Myndigheternas kontaktinformation

Min­ne­lis­ta för tvär­vill­kor 2021