Ansökningsguide för stöd för biodling för sammanslutningar 2025-2026

Inledning

Denna ansökningsguide gäller det stöd för biodling som avses i lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter (999/2012). Stödet för biodling är en del av v Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (nedan GJP-planen). Syftet med stödet för biodling är att stödja biodlare, biodlingsprodukternas kvalitet och marknaden. I Finland beviljas stöd för biodling endast till sammanslutningar och därmed stöds inte enskilda biodlare direkt. Stödet är avsett för projekt som utvecklar biodlingssektorn i Finland och genomför de mål och åtgärder som beskrivs i GJP-planen. GJP-planen omfattar sju olika åtgärder för vilka stöd kan beviljas. Stöd för biodling kan beviljas för tvååriga projekt. Hälften av stödet finansieras med EU-medel och hälften med nationella medel. Projekten har ingen självfinansieringsandel.

Denna ansökningsanvisning omfattar anvisningar för planering av projektet, projektansökan och genomförande av projektet. Det lönar sig att bekanta sig noggrant med ansökningsanvisningarna redan innan projektansökan upprättas.

Obs! I denna anvisning avser ordet åtgärder de åtgärder enligt artikel 55 i förordningen om strategiska planer som beskrivs i GJP-planen med termerna Mehi1–Mehi7. Det finns alltså sju åtgärder. Ordet insats avser en mindre helhet. En insats är det som den sökande har för avsikt att göra inom ramen för åtgärden. En åtgärd omfattar således många insatser.

Vem kan beviljas stöd?

Stöd för biodling kan beviljas registrerade sammanslutningar som företräder biodlingssektorn. Formen på sammanslutningen spelar ingen roll. Den sökande kan till exempel vara en registrerad förening, ett andelslag eller en producentorganisation i aktiebolagsform.

Stöd kan sökas av flera sökande tillsammans. Alla ska vara registrerade sammanslutningar som representerar biodlingssektorn. Livsmedelsverket ger närmare information om hur man ansöker om stöd tillsammans.

Beredning av projektet

Stödberättigande åtgärder

Sökanden ska noggrant sätta sig in i GJP-planens avsnitt om stöd för biodling, där åtgärderna i anslutning till stödet för biodling (Mehi1–Mehi7) beskrivs närmare. Projektet kan omfatta en eller flera åtgärder. Stöd kan beviljas för åtgärder och insatser inom dessa, som är förenliga med författningarna och GJP-planen. Stöd kan dock inte beviljas för insatser för vilka den stödsökande redan får annan offentlig finansiering.

GJP-planen finns på webbadressen CAP-plan – Landsbygd.fi

Nedan beskrivs några mer detaljerade omständigheter och tolkningar av åtgärderna, som ska beaktas vid ansökan om stöd. Förteckningen är inte uttömmande.

Mehi1: Rådgivning, information och utbildning

Åtgärden stöder uttryckligen utbildning, rådgivning och information till biodlare och dessa insatser bör koncentreras till denna åtgärd. Alla dessa insatser ska koncentreras under denna åtgärd, även om exempelvis ämnet för utbildningen eller utbildarens bakgrund hänför sig till en annan åtgärds ämne. Stöd kan också beviljas för andra åtgärder som beskrivs i statsrådets förordning.

• Inom ramen för Mehi1 stöds kan stödjas insatser som syftar till att locka egentliga nya biodlare till sektorn. Insatser som syftar till att göra konsumenter, speciellt barn och unga bekanta med biodlingssektorn ska göras under åtgärden Mehi7.
• Säljfrämjande åtgärder och kvalitetsåtgärder kan stödjas under denna åtgärd endast om de sker genom utbildning, rådgivning och information till biodlarna. Egentliga kvalitetsåtgärder och säljfrämjande åtgärder stöds inte under denna åtgärd.
• Under denna åtgärd är endast insatser inom pollineringstjänster som riktas till biodlare stödberättigande. Jfr med Mehi3, där kommunikationen riktar sig till jordbrukare.
• Kostnader för internationella konferenser och möten kan godtas som nätverksverksamhet inom ramen för denna åtgärd, om de är nödvändiga för genomförandet av projektet och inte är forskningsinriktade och därmed underställda Mehi7.
• Under denna åtgärd kan godkännas kostnader och investeringar som föranletts av inrättande av visningsbigårdar och när visningsbigården används som hjälpmedel för utbildning och rådgivning. En visningsbigård kan också inrättas på en enskild bigård, men investeringarna är egendom som tillhör den organisation som är stödmottagare (inte biodlarens).

Mehi2: Bekämpning av skadedjur och sjukdomar

• Inom åtgärden godkänns endast kostnader för uppföljning och utveckling i anslutning till bekämpning av skadedjur och sjukdomar. Under åtgärden ersätts inte kostnader som hänför sig till exempelvis kostnaderna för bekämpning av sjukdomar på en enskild bigård, om avsikten inte är att producera information för en större grupp.

Mehi3: Rationalisering vid flyttning av bisamhällen

• Om kommunikationen om pollineringstjänsten är avsedd för jordbrukare hör insatsen i fråga till denna åtgärd och inte till åtgärden Mehi1.

Mehi4: Laboratorieanalyser inom biodlingssektorn

• De kostnader som godkänns under åtgärden ska anknyta till laboratorieundersökningar. Under åtgärden kan till godkännas exempel personalkostnader, om de hänför sig till den laboratorieundersökning som genomförs.
• I ansökan ska anges om laboratorieanalysen hänför sig till en annan åtgärd.

Mehi5: Bevarande av antalet bisamhällen och biförädling

• Om en biodlare som får finansiering ur landsbygdsprogrammet anlitas för åtgärden, kan till biodlaren i fråga inte betalas arvode för åtgärden i fråga och andra kostnader kan inte heller ersättas.
• Kostnaderna kan gälla förbättring, tryggande och förädling av bistammar och bibestånd.

Mehi6: Samarbete med forskningsprogram

• Under denna åtgärd kan endast de undersökningar ersättas vars koppling till ett forsknings- eller utbildningsinstitut har beskrivits i projektplanen. Stödmottagarens egen verksamhet eller forskning är inte godtagbar under denna åtgärd, om den inte är kopplad till ett forsknings- eller utbildningsinstitut. Motiveringarna ska läggas fram redan i projektplanen.
• Kostnader för åtgärden är deltagande i kostnaderna för undersökningar inom biodlingssektorn, den maximala kostnaden per forskningsprojekt är 14 400 euro.
• Under åtgärden kan den sökandes deltagande i kostnaderna för forsknings- och utvecklingsprojekt finansieras i begränsad omfattning. För dessa kostnader ska anges en motivering till varför just dessa kostnader har finansierats.
• Under åtgärden kan ersättas de kostnader som beskrivs i projektplanen, som hänför sig till utveckling av statistikföringen inom biodlingssektorn.
• Under åtgärden kan godkännas kostnader för lärdomsprov vid yrkeshögskolor och universitet som beskrivs i projektplanen.
• Forskningen måste vara tillämpad. Teoretisk forskning kan alltså inte finansieras under denna åtgärd.
• Kontakter som finansieras under åtgärden ska vara inriktade på forskning. Till exempel kan konferenser eller möten som inte är inriktade på forskning inte godkännas inom ramen för denna åtgärd.

Mehi7: Främjande av biodlingsprodukter

• Under denna åtgärd kan ersättas kostnader som orsakas av att barn och unga får bekanta sig med biodlingssektorn.
• Information som ges under åtgärden kan vara riktad till en större publik och till biodlare. Observera att utbildning och rådgivning om säljfrämjande verksamhet för biodlare dock ska ersättas under Mehi1. Under denna åtgärd är endast information till biodlarna om marknadsföring och säljfrämjande åtgärder godtagbar.
• Kvalitetsinformation om biodlingsprodukterna kan utnyttjas i kommunikationen. Hälsopåståenden får dock inte användas i kommunikationen. Europaparlamentets och rådets förordning 1924/2006 tillämpas på projektets säljfrämjande kampanjer. Enligt förordningen bör förordningen tillämpas på alla näringspåståenden och hälsopåståenden i kommersiella meddelanden, inbegripet bland annat generisk reklam för livsmedel och reklamkampanjer, till exempel sådana som helt eller delvis stöds av offentliga myndigheter. I säljfrämjande kampanjer för biodlingsprodukter är det alltså inte tillåtet att framföra påståenden som strider mot bestämmelserna i förordningen. Enligt livsmedelslagen kan Livsmedelsverket vid behov också bedöma om påståendena i säljfrämjande material inom biodlingssektorn är lagenliga.

Urvalskriterier för projekt

Följande urvalskriterier används vid valet av stödmottagare och föreslagna åtgärder:

Urvalskriterium 1: de i projektet föreslagna åtgärdernas effektivitet i fråga om biodlingssektorn och aktörerna inom den

1) De föreslagna åtgärderna ska i vid bemärkelse gagna biodlingssektorn och dem som är verksamma inom den, med hänsyn till karaktären hos åtgärden i fråga.

2) Information som förvärvats och producerats inom projektet görs tillgänglig för aktörer inom biodlingssektorn och att resultaten av projektet publiceras.

Närmare observationer om urvalskriteriet:

Vid valet av projekt betonas nationellt omfattande projekt, dock med hänsyn till karaktären hos åtgärden. Om åtgärden föreslås för en region som har flera särdrag samtidigt, till exempel med tanke på naturförhållandena, biodlarnas hälsosituation och behovet av pollineringstjänster samt biodlarnas behov av svenskspråkig rådgivning, kan dessa aspekter beaktas när effektiviteten granskas. Likaså kan det beaktas i granskningen, om en medlemsförening i en riksomfattande sammanslutning eller organisation har specialkompetens för att genomföra en viss stödåtgärd. En riksomfattande organisation ska dock i regel representera alla sina lokala organisationer i sin ansökan.

Åtgärderna ska föra branschen framåt som helhet betraktad. De åtgärder för vilka stöd kan beviljas är tänkta att också framgent främja biodlingssektorn, inte bara enskilda aktörer.

Den information som skaffats och producerats inom projektet innehåller många olika element, till exempel resultat av forskning och uppföljning, utbildningsmaterial (såsom presentationsmaterial och självproducerat material), artiklar och säljfrämjande material. Listan är inte uttömmande.

Urvalskriterium 2: projektets beskaffenhet, genomförbarhet och kostnadseffektivitet

3) Projektet motsvarar de åtgärder inom biodlingssektorn som beskrivs i 2–8 § samt de mål och det innehåll som i Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken anges för åtgärderna inom biodlingssektorn.

4) Projektansökan innehåller en målinriktad och konkret projektplan som gör det möjligt att granska hur projektet framskrider och som är tydlig, realistisk och tillräckligt detaljerad.

5) Projektplanen stämmer överens med kostnadskalkylen och av den framgår att tillräckliga resurser och tillräcklig sakkunskap har reserverats för genomförandet av projektet. 

Närmare observationer om urvalskriteriet:

Vid bedömning av projektets beskaffenhet ska det beaktas att de föreslagna åtgärderna är konsekventa med avseende på de mål som ställts upp i projektet.  När genomförbarheten bedöms ska det till exempel undersökas om åtgärderna kan vara praktiskt genomförbara och om de går att genomföra med det stödbelopp som sökts.

Projektet ska också ha planerats kostnadseffektivt. Kostnadseffektiviteten bedöms också i förhållande till projektets effekter. I samband med den betraktelsen bedöms det i vilken utsträckning den sökande och åtgärderna företräder biodlingssektorn. Projektet ska ha planerats så att medlen går att utnyttja på bästa möjliga sätt och att de till buds stående medlen har kunnat ställas i proportion i åtgärderna.

Urvalskriterium 3: den stödsökandes kompetens och ekonomiska förutsättningar att genomföra projektet

Närmare observationer om urvalskriteriet:

Den stödsökande ska ha tillräcklig kompetens att genomföra projektet. Den stödsökande kan till exempel anställa arbetstagare för projektet, anlita sin egen personal för projektgenomförandet eller köpa tjänster. Det är meningen att kompetensen hos den personal som anlitas vid genomförandet ska bedömas till exempel utgående från utbildning och arbetserfarenhet. Även den sökandes tidigare erfarenhet av projekt inom sektorn kan skärskådas. Den stödsökande kan anlita utomstående utbildare och rådgivare för att genomföra enskilda åtgärder. Den stödsökande ska dock också försäkra sig om att det finns tillräcklig sakkunskap med hänsyn till uppgiftens art och omfattning. Den stödsökande ska också ha ekonomiska förutsättningar att genomföra projektet på planerat sätt.

Den sökande ska också uppfylla detta tredje urvalskriterium, men urvalskriteriet används inte för att jämföra ansökningarna, det vill säga de sökande jämförs inte på basis av kompetens eller ekonomiska förutsättningar.

Livsmedelsverket iakttar alla dessa urvalskriterier för att fatta beslut om stödmottagarna och valet av de föreslagna åtgärderna samt om stödbeloppet som beviljas den sökande. Den stödsökande och de föreslagna åtgärderna ska uppfylla alla urvalskriterier för att stöd ska kunna beviljas. Livsmedelsverket kan avslå hela ansökan eller en del av den, om urvalskriterierna inte uppfylls till alla delar. Dessutom kan Livsmedelsverket avslå kostnader som inte är godtagbara.

Om medlen inte kommer att räcka till för alla godtagbara projekt, kan Livsmedelsverket göra nedskärningar i den finansiering som beviljas ett projekt och bevilja projektet finansiering endast till vissa delar. I en sådan situation jämför Livsmedelsverket de sökandes ansökningar enligt åtgärd. Som jämförelsegrunder använder Livsmedelsverket ovannämnda urvalskriterier och fattar utifrån dem beslut om vilka projekt som ska finansieras och om beloppet av den finansiering som beviljas dem.

Att ansöka om stöd

Livsmedelsverket öppnar projektansökan genom att publicera en projektutlysning på sin webbplats. Den stödsökande ska lämna in ansökan om stöd till Livsmedelsverket inom den tid som anges i utlysningen. Ansökningar som inkommit under andra tider beaktas inte.   Stödet söks på Livsmedelsverkets blankett 1304 jämte bilagor. I projektutlysningen ges närmare anvisningar om hur ansökan ska lämnas in till Livsmedelsverket.

Den sökande ska göra en enda ansökan oavsett om hen ansöker om stöd för en eller flera åtgärder. Den sökande har således ett projekt med antingen en eller flera åtgärder.

Den sökande ska utan dröjsmål skriftligen meddela Livsmedelsverket om ansökan om stöd är felaktig eller har blivit felaktig.

Bilagor till ansökan

Följande handlingar ska fogas till ansökan:

• En utredning som visar att den sökande är en registrerad sammanslutning som företräder biodlingssektorn. Som utredning duger till exempel sammanslutningens stadgar eller bolagsordning.
• Föreningsregisterutdrag eller handelsregisterutdrag.
• Ett intyg från skattemyndigheten eller någon annan tillförlitlig redogörelse, ifall de kostnader som hänför sig till verksamheten i fråga inte kan dras av i stödmottagarens verksamhet.
• En projektplan och projektets kostnadsberäkning. Livsmedelsverkets blankett ska returneras i word-format (inte pdf).
• En upphandlingsplan. Vid behov inklusive en plan för urvalskriterierna för användning av biodlare som hjälp.
• En redogörelse för den sökandes ekonomiska situation. Som redogörelse duger till exempel den sökandes balansräkningar och bokslut för föregående år eller andra handlingar som intygar att den sökande har finansiell beredskap att genomföra projektet. (uppdaterad 16.10.2024)

Om fler än en operatör ansöker om stöd ska alla sökande lämna in bilagor.

Projektplan

Ansökan ska åtföljas av en projektplan, det vill säga en plan för genomförandet av de åtgärder som stöds. Projektplanen ska visa att stödet är nödvändigt med tanke på genomförandet av åtgärden. Projektplanen är en mycket viktig del av ansökan. Det lönar sig att göra upp den omsorgsfullt, eftersom den är en stor del av den bedömning utifrån vilken Livsmedelsverket beslutar att bevilja stöd.

En projektplan ska göras upp för varje åtgärd. Projektplanen ska vara tydlig, realistisk och detaljerad. Projektplanen ska göras upp kalenderårsvis.

I projektplanen ska åtgärderna innehålla en eller flera konkreta insatser som den stödsökande planerar. Projektplanen ska alltså för varje åtgärd beskriva de insatser som den sökande ämnar vidta för att de mål som beskrivs under åtgärden i GJP-planen ska uppnås. Den sökande ska motivera varför insatsen i fråga behövs för att uppnå målet. Projektplanen är alltså en mer detaljerad beskrivning av de planerade åtgärderna för att uppnå målen i GJP-planen. Projektplanen ska innehålla en riktgivande tidtabell, men inga exakta datum krävs för genomförandet av insatserna.

Ansökan ska också åtföljas av en plan över genomförandet av de åtgärder stödet avser och kostnaderna för dem. Kostnadsberäkningen ska vara åtgärdsspecifik, det vill säga det ska finnas en separat kostnadsberäkning för varje åtgärd (Mehi1–Mehi7) för vilken den sökande ansöker om stöd. Kostnadsberäkningen ska vara konsekvent med de insatser som beskrivs i projektplanen. Kostnadsberäkningen ska göras upp per kalenderår. Av kostnadsberäkningen ska framgå vad kostnaderna för enskilda insatser består av.

Stöd kan betalas för åtgärder som har inletts efter det att stödansökan har lämnats in, men tidigast på den dag som nämns i ansökningsanmälan. Ansökan blir emellertid inte anhängig förrän följande specificerade och sanningsenliga uppgifter har angetts i ansökan:

1. sökanden,
2. de åtgärder som ansökan gäller,
3. kostnaderna för åtgärderna,
4. stödbelopp som söks,
5. en projektplan.

Den sökande kan alltså börja genomföra åtgärderna efter att ansökan har anhängiggjorts, om ansökan har gjorts upp omsorgsfullt. Därefter kan kostnaderna vara stödberättigande, även om Livsmedelsverket ännu inte har fattat beslut om finansieringen. Den sökande ansvarar dock för risken att finansiering inte beviljas i enlighet med ansökan för åtgärder som inletts före finansieringsbeslutet.

Upphandling och anlitande av en annan aktör eller biodlare som hjälp

Den stödsökandes verksamhet ska vara planmässig till alla delar och en del av denna planmässighet är att presentera en upphandlingsplan i samband med ansökan om stöd. Den sökande ska göra upp en plan för hur hen tänker genomföra anskaffningarna av investeringar, redskap och köpta tjänster och hur hen säkerställer att kostnaderna är skäliga. Upphandlingen kan vara upphandling av en vara eller tjänst.

Om stödmottagaren genomför åtgärden tillsammans med biodlarna, ska stödmottagaren i ovannämnda upphandlingsplan separat presentera tydliga urvalskriterier för valet av dessa biodlare.

Stödmottagaren har följande möjligheter att anlita en annan aktör (sammanslutning, biodlare) som hjälp.

1. Den sökande anlitar en registrerad sammanslutning för att genomföra enskilda åtgärder. Den sökande meddelar genast i samband med ansökan om stöd vilken sammanslutning hen ämnar anlita som hjälp vid genomförandet av åtgärderna. Den som ansöker om stöd ingår ett avtal med sin partner.
2. Om upphandlingen överstiger 2 500 euro ber stödmottagaren om anbud eller utreder på annat sätt kostnadernas skälighet och följer den upphandlingsplan som stödmottagaren själv gjort upp.
3. Om upphandlingen är mindre än 2 500 euro kan stödmottagaren köpa varan eller tjänsten direkt. Även då ska stödmottagaren dock försäkra sig om att kostnaderna är skäliga.
4. Om stödmottagaren köper en tjänst eller en vara av en biodlare, det vill säga anlitar en biodlare för att genomföra åtgärden, använder stödmottagaren de tydliga urvalskriterier för valet av biodlare som angetts i stödansökan, oavsett upphandlingens värde.

Punkt 1. En stödsökande kan anlita en annan offentligrättslig eller privaträttslig registrerad sammanslutning vid genomförandet av enskilda åtgärder. Den aktör som anlitas ska alltså vara en sammanslutning, det vill säga en privatperson eller en biodlare kan inte anlitas som hjälp. Den sökande ingå ett avtal om stödets användning och villkoren för dessa med den sammanslutning som anlitas som hjälp. I avtalet i fråga ska parterna bland annat avtala om vilka åtgärder den andra sammanslutningen ska bistå med och på vilket sätt, vilka villkor som ska iakttas i avtalet samt hur mycket pengar som har budgeterats för den andra aktörens insatser. Stödet ska användas för den åtgärd som parterna kommit överens om i avtalet. Avtalet är ett villkor för stödberättigande för kostnader som orsakas av åtgärden.

Den sökande ska i stödansökan uppge vilken registrerad sammanslutning hen anlitar som hjälp vid genomförandet av enskilda åtgärder. Denna möjlighet kan inte utnyttjas i efterhand. Det handlar inte om upphandling mellan den stödsökande och sammanslutningen i fråga, och den som ska anlitas behöver därför inte sökas genom konkurrensutsättning.

Om den sökande anlitar en annan sammanslutning, är den sökande dock alltid helt ansvarig för att stödet används på rätt sätt, det vill säga för att stödet har använts för den åtgärd och på det sätt som Livsmedelsverket har angett i finansieringsbeslutet. Livsmedelsverket kan således till exempel kräva utredningar och göra inspektioner samt återkräva felaktigt utbetalt stöd av stödmottagaren enligt stödbeslutet.

Den egentliga stödmottagaren betraktas inte som beviljare av stöd till den part som anlitas som hjälp och har inte heller den behörighet som tillkommer beviljaren av stöd. Anlitandet som hjälp ska uppfattas som ett avtalsrättsligt arrangemang, där en annan aktör genomför en del av ett projekt som stödmottagaren ansvarar för.

Punkt 2. Stödmottagaren följer sin upphandlingsplan och säkerställer att kostnaderna är skäliga. Stödmottagaren ska lämna Livsmedelsverket en utredning om den normala prisnivån, ett tillräckligt antal anbud eller någon annan utredning utifrån vilken det är möjligt att bedöma kostnadernas skälighet. Som tillräckligt antal anbud anses i allmänhet tre anbud. Förfrågningar och anbud ska dokumenteras. Priset är inte det enda kriteriet. Valet kan påverkas av till exempel leveranssäkerheten och kvaliteten. Det handlar om normal inköpsverksamhet. En faktura som en varu- eller tjänsteleverantör levererar ska innehålla en specifikation över vad fakturans slutsumma består av.

Om upphandlingen genomförs i flera omgångar, till exempel om man skaffar en tjänst som serviceproducenten utför med jämna mellanrum och därmed också fakturerar flera gånger, betraktas detta som en upphandling. Om slutsumman för en enskild faktura alltså understiger 2 500 euro men totalpriset för samma tjänst överstiger 2 500 euro, ska anbud begäras för upphandlingen eller någon annan utredning om kostnadernas skälighet läggas fram.

Lagen om offentlig upphandling ska följas vid upphandlingar som överstiger 59 999 euro. Upphandlingen får inte delas upp eller beräknas med exceptionella metoder för att undvika tillämpning av lagen om offentlig upphandling. Mer information om upphandlingar som överskrider tröskelvärdet finns i tjänsten hankinnat.fi. Om stödmottagaren har underlåtit att följa lagstiftningen om offentliga upphandlingar, betalas inget stöd eller utbetalningen av stödet upphör och det redan utbetalda stödet återkrävs.

Punkt 3. Vid upphandlingar under 2 500 euro kan stödmottagaren själv besluta om upphandlingen ska konkurrensutsättas till exempel genom att begära anbud, eller om en tjänst eller vara ska köpas direkt av en viss aktör. Kostnaden ska dock vara skälig. Kostnaden kan alltså anses vara icke-stödberättigande om den inte är skälig, även om upphandlingens värde inte överstiger 2 500 euro. Livsmedelsverket kan vid behov be stödmottagaren om en tilläggsutredning om kostnadernas skälighet eller så kan Livsmedelsverket själv undersöka ärendet.

Punkt 4. Om stödmottagaren har för avsikt att anlita biodlare för att genomföra åtgärden, ska stödmottagaren redan i ansökningsskedet för Livsmedelsverket lägga fram en plan med tydliga urvalskriterier för valet av dessa biodlare. I planen ska bland annat beskrivas vilka urvalskriterierna är och hur valet görs. I planen ska också anges i vilka åtgärder och insatser biodlarna ska användas som hjälp. Stödmottagaren ska välja en biodlare på det sätt som beskrivs i planen oavsett upphandlingens värde. I en sådan situation köper stödmottagaren en tjänst eller en produkt av biodlaren. Biodlaren ska fakturera stödmottagaren för den tjänst eller produkt som stödmottagaren ska betala. Stödmottagaren kan inte själv bevilja stöd.

Oavsett upphandlingens värde ska stödmottagaren lämna en utredning om den normala prisnivån, ett tillräckligt antal anbud eller någon annan utredning utifrån vilken det är möjligt att bedöma kostnadernas skälighet, om stödmottagaren i samarbete med drottninguppfödare vidtar följande åtgärder:

1. verksamhet i anslutning till parningsbigårdar,
2. val av drottningar,
3. bedömning av drottningar,
4. artificiell insemination.

Godtagbara kostnader

Stödberättigande kostnader är de kostnader som föranleds av genomförandet av de stödberättigande åtgärderna och som är nödvändiga och skäliga. Kostnaderna ska de facto vara orsakade av och inriktade på genomförandet av åtgärden.

De godtagbara kostnaderna ska utgöras av för genomförande av åtgärder behövliga och skäliga

1. kostnader för löner och arvoden och lagstadgade kostnader i anslutning till dessa, med undantag av kostnader som betalas som naturaförmån,
2. rese- och inkvarteringskostnader,
3. kostnader för anlitande av externa tjänster och sakkunniga,
4. kostnader för ordnande av eller deltagande i utbildningstillfällen, evenemang och andra tillställningar,
5. kostnader för deltagande i mässor och kongresser, 
6. kostnader för nödvändigt material, nödvändig utrustning och digitala lösningar; material och utrustning ska hyras om det inte är förmånligare att anskaffa dem,
7. kostnader för publikation och distribution,
8. kostnader för inrättande och användning av visningsbigårdar,
9. kostnader för forskningsprojekt och för provtagning och analys av prover,
10. allmänna administrationskostnader (se mer i ansökningsguiden under punkten "Allmänna administrationskostnader")
11. andra än i 1–10 punkten avsedda kostnader till den del de direkt hänför sig till genomförandet av de åtgärderna.

Dessutom är följande kostnader stödberättigande:

1. Särskilda kostnader för

• kvalitetshöjande åtgärder,
• biologiskt material för växtskydd (exempelvis feromoner och predatorer), vare sig det används för ekologisk, integrerad eller konventionell produktion,
• ekologisk, integrerad eller experimentell produktion, inklusive specifika kostnader för ekologiskt utsäde och småplantor,
• övervakning av överensstämmelsen med de normer som avses i avdelning II i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 samt med växtsundhetsbestämmelser och gränsvärden för högsta tillåtna restmängder.

Specifika kostnader är ytterligare kostnader, beräknade som skillnaden mellan konventionella produktionskostnader och faktiska kostnader, och inkomstbortfall till följd av en åtgärd, med undantag av ytterligare inkomster och besparingar.

2. Veterinärmedicinska läkemedel för behandling av angrepp på bikupor och sjukdomar som drabbar bin.
3. Kostnader i samband med förstärkning av bisamhällen och biförädling.
4. Inköp av maskiner och utrustning för förbättring av honungsproduktion och honungsinsamling.
5. Administrativa kostnader och personalkostnader i samband med genomförandet av berörda interventioner, däribland rapporter, undersökningar, kostnader för bokföring och redovisning, obligatoriska löneavgifter om de direkt belastar stödmottagaren.
6. Köp eller leasing av materiella tillgångar, inbegripet begagnade materiella tillgångar, förutsatt att de inte har köpts med unionsstöd eller nationellt stöd under en period på fem år före köpet eller leasingen inom gränsen för den materiella tillgångens nettomarknadsvärde.
7. Förhyrning av fysiska tillgångar i stället för köp såvida det är ekonomiskt försvarbart, under förutsättning att det godkänns av medlemsstaten.

Personalkostnader anses vara stödberättigande om de hänför sig till uppgörande, genomförande eller uppföljning av en viss åtgärd som stöds. Sådana personkostnader omfattar bland annat kostnader för personal som anställts av stödmottagaren samt kostnader som motsvarar andelen arbetstimmar som den ordinarie personalen använt för att genomföra åtgärden. Personalkostnaderna ersätts högst till ett belopp som motsvarar de kostnader som allmänt godtas på marknaden i fråga för samma typ av tjänster.

Den sökande kan också köpa tjänster av utomstående experter. Arvodena till utomstående experter ska också vara skäliga. Vid bedömningen av skäligheten kan man ta hjälp av till exempel arvodesrekommendationerna för sakkunnigarbete. Den sökande ska motivera för Livsmedelsverket på vilka grunder arvodena är skäliga.

Stöd beviljas inte för följande kostnader:

• representationskostnader,
• finansieringskostnader,
• kostnader som föranleds av stödmottagarens normala verksamhet
• Allmänna produktionskostnader, i synnerhet kostnader för mycel, utsäde och icke-perenna växter (även certifierade produkter). Växtskyddsprodukter (inklusive integrerade bekämpningsmedel och material). Gödningsmedel och andra insatsvaror. Kostnader för insamling och transport (intern eller extern). Lagringskostnader. Kostnader för packning (inbegripet användning och hantering av förpackningar), även inom ramen för nya processer. Driftskostnader (särskilt elektricitet, bränsle och underhåll).
• Investeringar i transportmedel som stödmottagaren använder inom biodlingssektorn.
• Driftskostnader för förhyrda produkter.
• Utgifter knutna till leasingkontrakt (skatter, ränta, försäkringskostnader m.m.) och driftskostnader.
• Underleverantörs- eller entreprenadkontrakt rörande insatser eller utgifter som anges som icke stödberättigande i den här förteckningen.
• Alla nationella eller regionala skatter eller avgifter. (se nedan undantag till detta)
• Låneräntor, dock inte om bidraget lämnas i någon annan form än direktstöd som inte ska återbetalas.
• Investeringar i kapital eller andelar i företag om investeringen utgör en finansiell investering.
• Kostnader som uppstår för andra parter än stödmottagaren.
• Interventioner som läggs ut på entreprenad eller genomförs av stödmottagaren utanför unionen.

Några närmare anvisningar om godtagbara kostnader:

• Lönekostnader eller andra kostnader som hänför sig till ett annat projekt och stödmottagarens övriga ordinarie verksamhet är inte stödberättigande. Som godtagbara kostnader kan alltså inte betraktas kostnader som orsakas av verksamhet som stödmottagaren skulle utföra även om projektet inte genomförs.
• Inkvarterings- och resekostnader för deltagare i seminarier och utbildningar är inte stödberättigande kostnader.
• Måltidskostnader är inte stödberättigande, med undantag av kaffeservering vid utbildningstillfällen.
• En arbetstagares lön för sjukdomstid är inte stödberättigande till den del som stödmottagaren har fått ersättning från FPA.
• Kostnader som inte blir en slutlig utgift för den sökande på grund av återbetalning, gottgörelse eller av någon annan motsvarande orsak är inte stödberättigande. Det är till exempel inte godtagbart att använda personliga medlems- eller förmånskort vid upphandling för ett projekt som stöds. Exempelvis är det inte tillåtet att använda ett personligt förmånskort i samband med flygresor eller övernattning på hotell.
• Stödmottagaren ska dra av eventuella intäkter från projektet när hen ansöker om stöd för genomförda åtgärder.

Stöd kan beviljas för mervärdesskattens andel av kostnaderna, om stödmottagaren visar upp ett intyg från skattemyndigheten eller någon annan tillförlitlig utredning som visar att kostnaderna för verksamheten i fråga inte kan dras av i stödmottagarens verksamhet.

Alla inköp ska anskaffas av stödmottagaren och vara i stödmottagarens ägo. Till exempel ska alla fakturor riktas till stödmottagaren så att de kan ersättas med detta stöd. En godtagbar kostnad är inte att till exempel en biodlare som stödmottagaren anlitar själv köper en produkt och skickar ett kvitto på den till stödmottagaren, och stödmottagaren sedan ersätter biodlaren för ifrågavarande kostnad.

För rese- och inkvarteringskostnader samt dagtraktamenten godkänns högst en skattefri ersättning enligt Skatteförvaltningens beslut. Resor ska alltid ske på det förmånligaste resesättet. Användningen av egen bil ska alltid motiveras, till exempel genom att nämna att det inte finns kollektivtrafik till resmålet. Om det inte finns grunder för användning av egen bil anses kostnaderna enligt det förmånligaste resesättet (till exempel tåg- eller bussbiljett) vara stödberättigande kostnader.

Allmänna administrationskostnader

Stödmottagarens administrationskostnader anses vara stödberättigande om de hänför sig till uppgörande, genomförande eller uppföljning av en viss åtgärd som stöds. Med allmänna administrationskostnader avses administrations- och personalkostnader som hänför sig till genomförandet av åtgärderna, inklusive rapporter, undersökningar, kostnader i anslutning till bokföring och kontoförvaltning samt obligatoriska avgifter i anslutning till löner, om stödmottagaren svarar direkt för dem. De allmänna administrationskostnaderna omfattar också kostnader som allmänt uppkommer i kontorsarbetet. Sådana är bland annat telefon- och internetkostnader, post- och kopieringskostnader, datasäkerhet och hosting. Förteckningen är inte uttömmande.

Personalkostnaderna hör till de allmänna administrationskostnaderna till de delar som de hänför sig till projektets administration. De allmänna administrativa personalkostnaderna bör hänföras till funktionerna utifrån den arbetstid som använts. De egentliga lönekostnaderna för det arbete som utförs under åtgärderna är inte en allmän administrationskostnad.

De allmänna administrationskostnaderna granskas separat för varje betalningsansökan och kostnaderna inte överstiga fyra procent av de stödberättigande totalkostnaderna för genomförandet av åtgärden.

Kostnaderna för extern revision anses vara stödberättigande om de utförs av en oberoende och kompetent extern institution och revisionen i fråga gäller projektet och den period under vilken projektet har genomförts.

Kostnaderna är stödberättigande endast till den del de hänförs till genomförandet av den stödberättigande åtgärden. Stödmottagaren ska alltså fördela till projektet endast den del av kostnaderna som har orsakats av genomförandet av projektet. Om stödmottagaren till exempel använder samma system för bokföring som gäller projektet, ska stödmottagaren redovisa dessa kostnader endast delvis för projektet, det vill säga stödmottagaren ska fördela projektets andel av kostnaderna till projektet. Om en kostnad till sin karaktär är långvarig ska kostnaden för projektet graderas.

Investeringar

Stödmottagaren kan göra Mehi1-Mehi6 investeringar som behövs för stödberättigande åtgärder. Stöd kan då beviljas också för investeringar i materiell egendom utanför stödtagarens lokaler, om det är ändamålsenligt med tanke på genomförandet av åtgärden. Investeringen ska dock alltid vara i stödmottagarens ägo, även om den ligger utanför stödmottagarens lokaler.

Stödmottagaren ska använda materiell och immateriell egendom som förvärvats med stöd för biodling i enlighet med egendomens karaktär, mål och användningsändamål, enligt beskrivningen i GJP-planen för åtgärder inom biodlingssektorn.

Investeringarna ska finnas kvar i stödmottagarens ägo och besittning till utgången av deras skattemässiga avskrivningstid eller i fem år, beroende på vilken tidsperiod som är kortare.

Om stödmottagaren är ett mikroföretag, småföretag eller medelstort företag, ska egendomen finnas kvar i stödmottagarens ägo och besittning i minst tre år eller till utgången av den skattemässiga avskrivningstiden, beroende på vilken tidsperiod som är kortare. Som företag betraktas alla enheter som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett juridisk form. Till exempel en förening som regelbundet bedriver ekonomisk verksamhet kan i detta fall anses vara ett företag.

Beslut

Livsmedelsverket beslutar på ansökan om beviljande av stöd för biodling. Livsmedelsverket beslutar om valet av stödmottagare och föreslagna åtgärder utifrån de urvalskriterier som finns i lagstiftningen. Livsmedelsverket kan bevilja och betala stöd inom ramen för de medel som anvisats i statsbudgeten och som EU årligen beviljar Finland.

För varje åtgärd som ansöks väljs minst en stödmottagare. Samma åtgärd kan också utföras av flera stödmottagare.

Omprövning av Livsmedelsverkets beslut om beviljande av stöd och beslut om utbetalning kan begäras hos Livsmedelsverket på det sätt som avses i lagen. Varje beslut åtföljs av en anvisning om hur man begär omprövning. Anvisningen innehåller närmare information om hur man begär omprövning.

Utbetalning av stöd

Livsmedelsverket beslutar på ansökan om utbetalning av stöd för biodling.

Livsmedelsverket beslutar på ansökan om utbetalning av stöd för biodling. Ansökan om utbetalning ska göras i e-tjänsten Nekka. På Livsmedelsverkets webbplats finns närmare anvisningar om användningen av Nekka.

Åtgärderna ska ha genomförts inom ett kalenderår på det sätt som stödmottagaren har beskrivit i sin projektplan. Åtgärden anses ha genomförts när den har antecknats i stödmottagarens bokföring.  Innan stödet kan betalas ut ska utgiften vara betald av stödmottagaren och ha införts i stödmottagarens bokföring som utgift för projektet enligt ansökningsperioderna.

Följande handlingar ska bifogas ansökan:

• För varje kostnad ett bevis, till exempel en faktura, samt ett utgiftsverifikat, såsom ett kontoutdrag, av vilka framgår att kostnaden faktiskt har betalats.
• Ett utdrag ur bokföringen där kostnaderna har bokförts.
• Arbetstagarnas arbetstidsbokföring.
• Deltagarförteckning och program för de evenemang inom ramen för projektet, för vilka stöd söks.

Stöd ska sökas enligt följande ansökningsperioder:

Exempel: om utgiften har uppkommit den tredje mars ska ansökan om utbetalning göras med en ansökan som ska lämnas in till Livsmedelsverket senast den 15 maj. Utbetalning för utgiften i fråga kan inte sökas under följande ansökningsperioder.

Stödmottagaren ska fylla i stödansökan under ansökningsperioden, varvid alla utgifter som uppkommit under denna tid mer säkert registreras i rätt ansökan och stödmottagaren inte får bråttom att fylla i ansökan i slutet av ansökningsperioden. Ansökan om utbetalning ska vara Livsmedelsverket till handa senast vid den tidpunkt som anges i förordningen. Försenade ansökningar behandlas inte. Stödmottagaren har möjlighet att komplettera sin ansökan om den saknar väsentliga uppgifter. Stödmottagaren ska utan dröjsmål skriftligen meddela Livsmedelsverket om ansökan om utbetalning är felaktig eller har blivit felaktig. 

Förskottsbetalning

Stöd för biodling kan betalas till stödmottagaren i förskott. Högst 80 procent av de uppskattade utgifterna för projektet under kalenderåret kan betalas i förskott. Förskott för ett kalenderår betalas på en gång. Förskott betalas per åtgärd, det vill säga procentuellt betalas lika mycket förskott för varje åtgärd. Livsmedelsverket beslutar hur mycket förskott som betalas till varje stödmottagare med beaktande av EU:s budget för finansåret. Förskottsbetalningar ska dock betalas på lika villkor till varje person som framställer begäran om förskottsbetalning i förhållande till det begärda förskottsbeloppet.

En förutsättning för förskottsbetalningar är att stödmottagaren har lämnat Livsmedelsverket en säkerhet som är lika stor som förskottets belopp. Som säkerhet kan användas en kontantdeposition eller en garantiförbindelse som beviljats av en av Livsmedelsverket godkänd borgensman. Det finns separata anvisningar för hur säkerheten ska ställas och om annan praxis i anslutning till den. Stödmottagaren ska ansöka om förskott inom en tidsperiod som Livsmedelsverket fastställer. Livsmedelsverket informerar stödmottagarna när förskottsbetalningar kan sökas. Livsmedelsverket fattar beslut om förskottsbetalningar och skickar det till stödmottagaren.

Stödmottagaren ska som vanligt lämna in utbetalningsansökningar för varje ansökningsperiod. Livsmedelsverket kvitterar de stödberättigande kostnaderna för utbetalningsansökningarna av summan på varje post tills förskottet har kvitterats i sin helhet. Nationell lagstiftning och EU-lagstiftning tillämpas på frigörande och kvarhållande av säkerhet.

Under projektets gång

Arbetstidsbokföring

Stödmottagaren ska i samband med varje utbetalningsansökan lämna in arbetstidsbokföringen för varje arbetstagare. Arbetstidsbokföringen ska också lämnas in för tillfälliga arbetstagare, till exempel av arbetstagare som utför lärdomsprov, om hen får lön för arbetet. Livsmedelsverkets blankett kan användas för arbetstidsbokföringen. Blanketten behöver inte användas, men den sökandes arbetstidsbokföring ska ändå innehålla samma uppgifter som blanketten. Andra närmare uppgifter om arbetsuppgiften behöver inte lämnas in. Stödmottagaren ska anvisa projektet endast sådana arbetstidskostnader som orsakats av det arbete som utförs för projektet.

Ändring av projektplanen

Stödmottagaren kan ändra innehållet i sitt projekt under projektets gång. Den finansiering som beviljats sökanden får dock inte överskridas. Ändringen får dock inte väsentligt påverka uppnåendet av målen för projektet. Stödmottagaren ska göra en ansökan om ändring till Livsmedelsverket och ändringen får inte genomföras förrän Livsmedelsverket har godkänt den.

Stödmottagaren kan dock ändra sin projektplan under genomförandeperioden utan Livsmedelsverkets godkännande, om det handlar om en mindre ändring av teknisk natur som inte påverkar uppnåendet av målen i projektplanen. Stödmottagaren ska utan dröjsmål underrätta Livsmedelsverket om ändringen efter att ändringsbehovet har uppdagats.

Stödmottagarens skyldigheter

Stödmottagaren ska föra bok över genomförda åtgärder och tillhörande kostnader. Uppgifterna ska registreras på ett tillförlitligt sätt och så att de lätt kan granskas. Till den del det handlar om uppgifter som ska ingå i bokföringen, kan bokföringen enligt bokföringslagstiftningen i princip anses motsvara kravet. Stödmottagaren ska ha antingen separat bokföring eller vid behov en lämplig bokföringskod för alla händelser i anslutning till projektet.

Stödmottagaren är skyldig att skriftligen underrätta Livsmedelsverket om sådana förändringar i förhållandena som kan påverka stödbeloppet eller leda till att stödet återkrävs, att utbetalningen avbryts eller att stödet dras in.

Stödmottagaren är trots sekretessbestämmelserna skyldig att avgiftsfritt tillställa myndigheterna de handlingar och uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av ärendet, inspektionen eller rapporteringen.

Stödmottagaren ska förvara de handlingar som hänför sig till projektet i fyra år från utgången av det år då insatsen slutfördes. Stödmottagaren ska dock beakta de skyldigheter som följer av bokföringslagstiftningen och annan lagstiftning i förvaringen av handlingar.

I samband med den sista ansökan om utbetalning ska stödmottagaren lämna in en slutrapport till Livsmedelsverket om genomförandet av projektplanens mål och åtgärder.

Tillsyn

Livsmedelsverket granskar de uppgifter som hänför sig till varje ansökan och som gäller förutsättningarna för beviljande och utbetalning av stöd samt förutsättningarna för andra åtgärder som avses i ansökan. Administrativa kontroller utförs på basis av de uppgifter som förutsätts av den som ansöker om stöd eller utbetalning av stöd samt på basis av myndigheternas register och datasystem. I mån av möjlighet utnyttjas den korskontroll som systemen möjliggör. Livsmedelsverket har rätt att utan förhandsanmälan utföra inspektioner på platsen för att utreda om förutsättningarna för beviljande och utbetalning av stöd stämmer överens med kraven.

Stödmottagaren är skyldig att avgiftsfritt tillställa den myndighet som ansvarar för inspektionen alla räkenskapshandlingar och andra handlingar som behövs för inspektionen och med vilka också avses motsvarande material som skapats eller förvaras elektroniskt eller på något annat sätt samt att även i övrigt bistå vid inspektionen. Stödmottagaren är skyldig att tillställa den myndighet som ansvarar för inspektionen de lokaler och anordningar som behövs för att genomföra inspektionen samt att ställa fram de produkter som ska inspekteras så att de kan kontrolleras.

Livsmedelsverket har rätt att få tillträde till den stödsökandes och stödmottagarens lokaler i anslutning till den verksamhet som stöds och att granska produkterna, handlingarna och bokföringen i den omfattning som krävs för att säkerställa att åtgärderna stämmer överens med kraven och förutsättningarna för beviljande och utbetalning av stöd. Inspektioner utförs dock inte i lokaler som används för boende av permanent natur.

Den attesterande myndigheten får utföra inspektioner hos stödmottagaren för att utföra de åtgärder som den attesterande myndigheten ålagts i EU:s lagstiftning.

Motsvarande ovan beskrivna rätt att utföra inspektioner och få information innehas också av personer som utför EU-kommissionens inspektionsuppgifter och andra myndigheter som avses i EU:s lagstiftning, vars uppgifter omfattar motsvarande inspektionsuppgifter.

Påföljder och återkrav

Livsmedelsverket iakttar gällande lagstiftning vid upphörande med utbetalning och återkrav av stöd samt vid bestämmande av påföljder.

I enlighet med lagen om en marknadsordning (999/2012) avslutar Livsmedelsverket utbetalningen av stödet och återkräver det stöd som betalats felaktigt eller utan grund, om:

1. förutsättningarna för beviljande eller utbetalning av stödet inte har uppfyllts,
2. stödvillkoren inte har följts,
3. stödmottagaren har lämnat felaktig eller bristfällig information som i väsentlig grad har påverkat beviljandet eller utbetalningen av stödet,
4. stödmottagaren försummar sin skyldighet enligt 62 § att bistå vid kontroll och inspektion.

Om stöd har beviljats flera stödmottagare gemensamt, svarar alla mottagare solidariskt för betalningen av stöd som återkrävs. Stödet återkrävs inte, om det belopp som ska återkrävas är högst 100 euro, utan ränta, när det gäller ett enskilt stöd som beviljats inom ramen för ett stödsystem.

Om en stödsökande eller stödmottagare bryter mot eller försummar förutsättningarna för beviljande av stöd och överträdelsen eller försummelsen inte är obetydlig, påför Livsmedelsverket med beaktande av överträdelsens eller försummelsens allvar och varaktighet stödsökanden eller stödmottagaren en påföljdsavgift som uppgår till högst skillnaden mellan det ansökta stödet och det stöd som kan beviljas.

Enligt Livsmedelsverkets inspektionsanvisning kan en påföljdsavgift påföras om stödmottagaren har ansökt om mer än 10 procent mer stöd än vad som är stödberättigande. Påföljdsavgift påförs dock inte om stödmottagaren kan påvisa att denne inte är ansvarig för att ett icke stödberättigande belopp har inkluderats. Påföljd påförs inte heller om stödmottagaren kan visa att deklareringen av icke stödberättigande utgifter beror på att de tillämpliga bestämmelserna lämnar rum för tolkning. Påföljdsavgift kan också påföras om stödmottagaren inte längre är en registrerad sammanslutning som företräder biodlingssektorn. I påföljdsavgiftens belopp beaktas förseelsens eller försummelsens allvar, varaktighet, upprepning och omfattning.

Anvisningen är inte en heltäckande redogörelse för lagstiftningen och är inte juridiskt bindande. Livsmedelsverket ger mer information om ansökan och genomförandet av projektet.

Tillämpade rättsnormer

Lag om en marknadsordning för jordbruksprodukter 999/2012

Statsrådets förordning om stöd för biodling 69/2023

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/126 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 med ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023–2027 enligt den förordningen samt om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/127 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 med bestämmelser om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, kontroller, säkerheter och öppenhet

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/129 om fastställande av regler för interventionstyper avseende oljeväxtfrön, bomull och biprodukter från vinframställning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 och för informations-, offentlighets- och synlighetskrav som rör unionsstöd och de strategiska GJP-planerna

Lag om offentlig upphandling och koncession 1397/2016

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel

Livsmedelslag 297/2021

Finlands GJP-planen 2023–2027