1. I vilken utsträckning främjar projektet målen för den riksomfattande CAP-planen och den regionala planen för utveckling av landsbygden? (30 %)
4 poäng: Projektet främjar i mycket stor utsträckning målen i den riksomfattande CAP-planen och genomförandet av den regionala planen. Projektet främjar också i mycket stor utsträckning andra nationella strategier och mål som gäller branschen eller regionen.
3 poäng: Projektet främjar i stor utsträckning målen i den riksomfattande CAP-planen och genomförandet av den regionala planen. Projektet främjar också i stor utsträckning andra nationella strategier och mål som gäller branschen eller regionen.
2 poäng: Projektet främjar i rätt stor utsträckning målen i den riksomfattande CAP-planen och genomförandet av den regionala planen.
1 poäng: Projektet främjar i liten utsträckning målen i den riksomfattande CAP-planen och genomförandet av den regionala planen.
0 poäng: Projektet uppfyller kriterierna för att kunna beviljas stöd, men det främjar inte i tillräcklig utsträckning nationella mål och genomförandet av den regionala planen eller också kan en bedömning inte utföras därför att information saknas.
2. Hur kostnadseffektivt är projektet? (15 %)
4 poäng: Projektplanens kostnadseffektivitet är utmärkt: genom de planerade åtgärderna uppnås projektets mål mycket kostnadseffektivt.
3 poäng: Projektplanens kostnadseffektivitet är god: genom de planerade åtgärderna uppnås projektets mål kostnadseffektivt.
2 poäng: Projektplanens kostnadseffektivitet är rätt god: genom de planerade åtgärderna uppnås projektets mål rätt kostnadseffektivt.
1 poäng: Projektplanens kostnadseffektivitet är dålig: genom de planerade åtgärderna är det realistiskt att anta att projektets mål uppnås, men sättet att genomföra projektet måste vara betydligt kostnadseffektivare och kostnadskalkylen måste uppdateras.
0 poäng: Projektplanen är inte kostnadseffektiv: projektets mål uppnås inte kostnadseffektivt genom de planerade åtgärderna eller så kan kostnadseffektiviteten inte bedömas på grund av att information saknas.
3. Hurdant är projektets genomslag? Vilken förändring består efter att projektet har slutförts? (20 %)
4 poäng: Projektet ökar kompetensen och kunskapen i mycket stor utsträckning. Målen och metoderna för att öka kompetensen, förmedla ny information och tillämpa dessa i praktiken övertygande och tidsenliga. Projektet utnyttjar i hög grad forskningsbaserad information och resultat från annan projektverksamhet och kopplar dem till genomförandet. Projektet har hävstångseffekter.
3 poäng: Projektet ökar kompetensen i stor utsträckning. Målen och metoderna för att öka kunnandet och tillämpa detta i praktiken är övertygande. Projektet utnyttjar i forskningsbaserad information och resultat från projektverksamhet och kopplar dem till genomförandet.
2 poäng: Projektet ökar kompetensen i viss utsträckning. Målen och metoderna för att öka kunnandet är klara och trovärdiga.
1 poäng: Projektet ökar kompetensen i liten utsträckning. Målen och metoderna för att förmedla kunnande och kunskap är bristfälliga. Projektet är inte konkret eller så är dess tema inte särskilt aktuellt.
0 poäng: Projektet ger inte ökad kompetens. Målen och metoderna för att förmedla kunnande och kunskap är orealistiska eller dåliga eller så kan de inte bedömas därför att kunskap saknas.
4. I vilken utsträckning främjar projektet målen för hållbar utveckling? (20 %)
4 poäng: Projektet har betydande effekter med avseende på möjligheterna att uppfylla principerna för hållbar utveckling.
3 poäng: Projektet har klart identifierbara effekter med avseende på möjligheterna att uppfylla principerna för hållbar utveckling.
2 poäng: Projektet har små effekter med avseende på möjligheterna att uppfylla principerna för hållbar utveckling.
1 poäng: Projektets samband med möjligheterna att uppfylla principerna för hållbar utveckling är svag.
0 poäng: Projektet inverkar inte på möjligheterna att uppfylla principerna för hållbar utveckling eller så kan en sådan inverkan inte bedömas på grund av att information saknas.
När det gäller den övergripande hållbarheten bedöms alla sidor av hållbar utveckling: ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet. Med ekonomisk hållbarhet avses balanserad tillväxt som inte grundar sig på förstörelse av naturresurser eller skuldsättning. Ekonomisk hållbarhet kan uppnås framför allt genom att använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt och till exempel genom att förbättra resurs- och materialeffektiviteten och iaktta principerna för cirkulär ekonomi. Även kulturella och sociala synpunkter ska beaktas när en åtgärds totala hållbarhet bedöms. Till de åtgärder som främjar social hållbarhet hör bland andra åtgärder som främjar sysselsättning, förebygger marginalisering och tryggar förhållandena för den åldrande befolkningen. Social hållbarhet främjas också av åtgärder som förbättrar arbets-, boende- och livsmiljöerna sanitärt och med hänsyn till trivsel och social funktion eller stöder befolkningens hälsa och funktionsförmåga. Kulturellt hållbar utveckling innebär att kulturella tillgångar, såsom språk, traditioner och sedvänjor, bevaras. När utvecklingen är kulturellt hållbar godkänns mångfald och balanserad tillväxt, och allas rättigheter uppskattas och respekteras.
När olika ansökningar bedöms behöver olika aspekter ställas i relation till varandra med beaktande av de bakgrundsfaktorer som nämnts ovan.
Vikten av hållbar utveckling och dess förhållande till utvecklingsarbetet kan bedömas ur miljösynpunkt genom att man beaktar särskilt följande aspekter som framgår av stödansökan och bedömer hur väl de uppfylls med hjälp av poängmodellen:
- produktion av förnybar energi
- användning av förnybar energi
- närmat, korta distributionskedjor
- hållbara och hälsosamma livsmedel
- användniung av de möjligheter som bästa tillgängliga teknik (BAT) erbjuder
- införande ny och effektivare teknik
- begagnade maskiner och utrustning
- genomförande i överensstämmelse med den aktuella tekniska nivån i branschen
- energieffektivitet
- materialeffektivitet
- resurseffektivitet (energi- ja materialeffektivitet)
- effektiv användning av vatten
- energisparande
- koldioxidsnåla lösningar
- koldioxidneutrala lösningar
- lösningar som minskar miljöeffekterna
- ändring av en produktionsmetod i riktning mot ökad hållbarhet
- användning av befintliga byggnader i verksamheten
- stödet hjälper att tillgodogöra sig ändringar och klara begränsningar
- smart användning av landsbygdens resurser inom bioekonomi
- smart användning av landsbygdens resurser inom cirkulär ekonomi
- miljövänliga produkter och tjänster
- miljömärkningar och certifikat
- träbyggande (kollagring)
- vattenvård
- iståndsättning av vattendrag
- skötsel och iståndsättning av mark
- cirkulär ekonomi
5. Hurdan är projektets kvalitet? (15 %)
4 poäng: Projektets målgrupp och dess behov har utredda och analyserats på ett utmärkt sätt. Projektet har goda möjligheter att förädla information enligt målgruppens behov. Den information som ska förmedlas är knuten till praktisk verksamhet, och åtgärderna är konsekventa. Metoderna är moderna och lämpliga med hänsyn till målgruppen. Projektet överbryggar och utnyttjar kontaktytor mellan regioner, branscher och kompetenser. Projektets genomförbarhet är utmärkt.
3 poäng: Projektets målgrupp och dess behov är väl utredda och analyserade, och skapandet av nytt kunnande är systematiskt och konsekvent. Metoderna är moderna och lämpliga för målgruppen, och målen är realistiska. Projektets genomförbarhet är god.
2 poäng: Projektets målgrupp och dess behov har utretts i viss utsträckning. Målen är realistiska. Man förlitar sig på traditionella metoder. Projektets genomförbarhet är nöjaktig.
1 poäng: Projektets målgrupp och dess behov har utretts hjälpligt. Målen är inte realistiska. Man förlitar sig på traditionella metoder. Projektets genomförbarhet är hjälplig.
0 poäng: Projektets kvalitet är dålig. Dess mål och målgrupp är inte tydliga. Projektets genomförbarhet är dålig eller så kan genomförbarheten inte bedömas därför att information saknas.