Hållbar mat på tallriken

Förutom att vi tänker på matens inverkan på vår hälsa ska vi också betrakta frågan ur ett något bredare perspektiv, det vill säga ur miljöns och den hållbara utvecklingens perspektiv. Målet med näringsrekommendationerna är hälsofrämjande kostvanor som samtidigt också från miljösynpunkt är så hållbara som möjligt och som också ger kommande generationer möjlighet att välja hälsosam mat.

Om vi uppgraderar våra kostvanor enligt rekommendationerna, minskar det redan matens miljöpåverkan. För att vara hållbar, måste matkonsumtionen var trygg och hälsosam såväl kvantitativt som kvalitativt. Matkonsumtionen inverkar både på vår hälsa och på produktionsutvecklingen. Val som gäller matproduktion påverkar på många sätt miljön, såsom klimatförändringen, övergödning av vattendrag, vattenanvändning och naturens biologiska mångfald.

Mat ska produceras och förädlas så att naturresurserna används på ett så hållbart och effektivt sätt som möjligt. Att producera kött, mjölk eller ägg kräver till exempel alltid att man odlar växter för tillverkning av djurfoder. Därför är effektiviteten av näringsanvändningen per producerad mängd energi och protein i maten inom produktionen av animaliska livsmedel oundvikligen sämre än inom växtodlingen. Matsvinn, dvs. att slänga ätbar mat, ska undvikas. Matsvinn försämrar matsystemets lönsamhet och resurseffektivitet, höjer matpriserna, belastar miljön och är socialt ohållbart.

Exempel på kloka val av mat med tanke på hållbarheten:

När du äter mer grönsaker, rotfrukter, potatis, bär, frukt och fullkorn reducerar du miljöpåverkan och övergödning. Helst ska du välja inhemska skördesäsongens grönsaker, det vill säga närproducerade och säsongenliga.
Ät helst fullkornsspannmål. Förutom ris har alla sädesslag små växthusgasutsläpp.
Inhemska baljväxter, t.ex. ärter och bönor, är hållbarare alternativ än soja. Baljväxterna kan utnyttja atmosfärens kväve, vilket gör att man kan spara på gödselkväve.
Ät mindre rött kött. Enligt internationella bedömningar ökar den nuvarande strukturen för nötköttsproduktion mest klimatförändringar och övergödning. Samtidigt är en tillräcklig nötproduktion nödvändig med tanke på mjölkproduktionen och vidareförädling av mjölkprodukterna.
Fisk hör till en miljövänlig kost. Att använda hotade utländska fiskarter är inte motiverat.
Rybsolja och margarin är de fetter som har den minsta miljöpåverkan. Även olivolja har mindre miljöpåverkan än smör.
I Finland är kranvatten ett bättre miljöval än förpackat vatten.

Rekommenderad ändring, positiva hälsokonsekvenser, positiva miljökonsekvenser av matkonsumtionen som helhet
Rekommenderad ändring	Positiva hälsokonsekvenser	Positiva miljökonsekvenser av matkonsumtionen som helhet
Kött och köttprodukter
Mindre mängder rött kött och köttprodukter	Risken för cancersjukdomar och möjligen också typ II-diabetes minskar Mindre mängder mättat fett, mindre energitäthet	Koldioxidavtrycket minskar Övergödningen minskar
Mjölk och mjölkprodukter
Mindre mängder feta mjölkprodukter	Mindre mängder mättat fett	Koldioxidavtrycket och övergödningen minskar särskilt till följd av en medveten begränsning av ostkonsumtionen.
Fisk och skaldjur
Större mängder fisk	Större mängder omättat fett, vitamin D, selen och jod.	Då vild fisk och odlad fisk används minskar koldioxidavtrycket. Användning av vild fisk minskar övergödningen. Produktion av foder för uppfödning av fisk i öppet hav gör det möjligt att använda egen underutnyttjad fisk från östersjöområdet, varvid övergödningen som odlad fisk annars medför kan kompenseras. Användning av fisk som odlats i recirkulationssystem ger måttligare övergödning än normal odling i öppet hav. Fiskproducenterna använder sig av en metod att jämföra olika produktalternativs övergödande inverkan.
Grönsaker, bär och frukt
Större mängder bär och frukt	Större mängder kostfiber. Större mängder av vattenlösliga vitaminer och många mineralämnen. Större mängder av andra nyttiga föreningar som inte klassificerats som näringsämnen.	Koldioxidavtrycket minskar. Övergödningen minskar. Då vilda bär använda orsakas klimatkonsekvenser och övergödning endast av plockningen och processningen av produkterna och konsekvenserna är små. Användning av lokala produkter möjliggör ett lokalt urval produkter och en mångsidigare näringsverksamhet.
Större mängder rotfrukter och grönsaker	Större mängder kostfiber. Större mängder av vattenlösliga vitaminer och många mineralämnen. Större mängder av andra nyttiga föreningar som inte klassificerats som näringsämnen	Koldioxidavtrycket minskar särskilt då säsongprodukter används. Koldioxidavtrycket från växthusgrönsaker varierar en hel del allt enligt produktionstekniken och årstiden. Med modern teknologi uppnås samma koldioxidavtryck som vid frilandsodling. Växthusodlarna använder sig av en koldioxidavtrycksräknare för jämförelse av olika produktionstekniker och produkter. Tack vare slutna system är växthusprodukternas övergödande inverkan ytterst liten. Då inhemska växthusprodukter används undviks miljöriskerna som användning av bekämpningsmedel är förknippad med. Om närproducerade rotfrukter och grönsaker används, ökar möjligheterna att göra odlingen, urvalet och näringsverksamheten mångsidigare.
Större mängder baljväxter	Större mängder växtprotein. Större mängder kostfiber. Större mängder av vattenlösliga vitaminer och många mineralämnen.	Baljväxterna binder kväve och är sålunda värdefulla växter i växtföljden. Då inhemska produkter används undviks osäkerheten som hänför sig till miljökonsekvenserna av införda råvaror från utlandet. Om närproducerade baljväxtprodukter används, ökar möjligheterna att göra odlingen, urvalet och näringsverksamheten mångsidigare.
Större mängder nötter och frön	Större mängder omättat fett och växtprotein. Större mängder kostfiber. Större mängder av vattenlösliga vitaminer och många mineralämnen.
Spannmålsprodukter
Större mängder fullkornsspannmåls-produkter	Större mängder kostfiber. Större mängder av vattenlösliga vitaminer och många mineralämnen. Större mängder av andra nyttiga föreningar som inte klassificerats som näringsämnen.	Koldioxidavtrycket minskar (utom för risets del) Om lokala sorter och närbelägna förädlingsprocesser används, ökar möjligheterna att göra odlingen, urvalet och näringsverksamheten mångsidigare.
Matfetter
Större mängder växtoljor och växtoljebaserade margariner	Större mängder mättat fett.	Koldioxidavtrycket litet. Produktionen av rybsolja passar in i växtföljden. Om lokala specialväxter eller sorter och närbelägna förädlingsprocesser används, ökar möjligheterna att göra odlingen, urvalet och näringsverksamheten mångsidigare.
Mindre mängder smör och bredbara fetter som innehåller mjölkfett	Mindre mängder mättat fett.	Koldioxidavtrycket och övergödningen minskar.