Syftet med KRYPTO-projektet, som startade våren 2019, är att utreda orsakerna till det ökade antalet kryptosporidiosfall bland både människor och kalvar. Projektet genomförs i samarbete mellan Livsmedelsverket, Institutet för hälsa och välfärd, Arbetshälsoinstitutet, Djurens hälsa ETT rf, Helsingfors Universitet, Valio Oy och EU:s referenslaboratorium för parasitsjukdomar.
Projektet finansieras av Gårdsbrukets utvecklingsfond Makera.
Zoonotiska Cryptosporidium parvum vanlig i samband med kryptosporidiosinfektioner hos människor
I laboratorieundersökningar konstaterades att merparten av kryptosporidiosfallen hos människor i Finland orsakas av C. parvum, ett urdjur som är zoonotiskt, det vill säga smittar mellan människor och djur. I enkätundersökningen deltog 78 personer som smittats av C. parvum. De vanligaste symptomen på smitta var diarré, kraftlöshet och illamående. Var tredje person som svarade på enkäten uppgav sig ha fått intravenös vätskebehandling på grund av infektionen. Fler av de personer som smittats av C. parvum än av personerna i kontrollgruppen hade kommit i kontakt med nötkreatur. I synnerhet mjölkbönder och deras anställda, lantbruksavbytare, veterinärer och studerande i dessa branscher löper risk att smittas av kryptosporidios. Hösten 2019 utarbetades inom ramen för projektet en arbetssäkerhetsanvisning (pdf, på finska) för personer som arbetar med nötkreatur.
C. parvum-infektioner bland kalvar också på mjölkgårdar i kontrollgruppen
Projektet utreder med hjälp av en fall–kontrollstudie vilka faktorer och omständigheter som gynnar smittspridningen och får sjukdomen att bryta ut på mjölkgårdar. Mer än 80 gårdar där fall har förekommit och en kontrollgrupp på mer än 150 gårdar deltog i undersökningen. De mjölkgårdar som svarade på enkäten fick skicka in avföringsprov från kalvar till kryptosporidundersökning och cirka 70 procent av gårdarna i kontrollgruppen skickade in avföringsprov från kalvar för analys. Cirka en fjärdedel av de undersökta gårdarna i kontrollgruppen lämnade avföringsprov som innehöll C. parvum. Det innebär att C. parvum-infektioner kan finnas på gårdarna utan att det yppar sig i form av kalvdiarréproblem. Svaren på enkätundersökningen analyseras för närvarande.
Producenterna förstår sjukdomens allvar, men rutinerna behöver förbättras
I en pro gradu-undersökning inom ramen för projektet utreddes mjölkböndernas uppfattningar, attityder och rutiner med anknytning till kryptosporidios. Totalt 243 gårdar deltog i undersökningen: 68 svar kom från gårdar där kryptosporidios konstaterats bland kalvarna och 175 svar kom från gårdar i kontrollgruppen. Enligt enkätsvaren får producenterna information om smittsamma sjukdomar hos djuren från flera olika källor. Veterinären lyftes fram som den främsta informationskällan enligt cirka hälften av gårdarna som deltog i undersökningen.
Cirka hälften av gårdarna som svarade hade tillräckliga kunskaper för att förebygga smittspridning av kryptosporidios till människor. Endast varannan gård var medveten om att sjukdomen smittar via munnen och mindre än hälften visste att sjukdomen också kan smitta från en människa till en annan eller från ett symptomfritt djur. En tredjedel av gårdarna som svarade hade den felaktiga uppfattningen att smittspridning kan förebyggas genom att använda handdesinfektionsmedel eller genom att ge kalvarna läkemedel.
De flesta hade en gynnsam inställning till förebyggandet av smittspridning. Enligt cirka hälften av gårdarna i undersökningen förorsakar konstaterade fall av kryptosporidios ingen negativ stämpel eller andra tråkiga följder för gården. Merparten betraktade kryptosporidios som en allvarlig sjukdom, men ansåg att spridningen av sjukdomen bland kalvar kan förebyggas. De ansåg det viktigt att informera personer som besöker gården om förekomsten av kryptosporidios. Endast knappt hälften av gårdarna där kryptosporidios konstaterats uppgav ändå att de alltid informerar besökare på gården om att kryptosporidios förekommer bland kalvarna.
Skyddsutrustning såsom andningsskydd och skyddsglasögon användes enligt undersökningen i mycket sällsynta fall av personer som sköter kalvarna. Endast cirka var tionde person uppgav sig använda skydd när de rengör kalvboxarna. Cirka två tredjedelar av de som svarade uppgav att de använder engångshandskar när de sköter sjuka kalvar, men endast en tredjedel använder handskar när de sköter friska kalvar eller städar kalvboxarna.
Brister i handhygienrutinerna förkommer i synnerhet innan personalen äter och dricker i ladugården och på cirka två av tre gårdar används tyghanddukar åtminstone delvis till att torka händerna efter handtvätt. Av alla som svarade uppgav 90 procent att de använder personliga mobila enheter i ladugården dagligen, och endast ett fåtal skyddar sin enhet eller tvättar händerna innan de använder enheten.
Avrinnande vattens inverkan på vattendragen utreds i avhandling
Inom ramen för projektet skrivs en avhandling för en högre yrkeshögskoleexamen i miljöteknik om hur avrinnande vatten från nötkreatursgårdar inverkar på vattendragen med tanke på den vattenburna spridningen av kryptosporidios ("Nautatilojen valumavesien vaikutus vesistöihin – riskitekijät kryptosporidioosin vesivälitteiseen leviämiseen"). Avhandlingen grundar sig på en anonym enkät som skickas ut till nötkreatursgårdar i slutet av november 2020. Undersökningen ger ytterligare information om hur Cryptosporidium parvum sprider sig i vatten, vilket bidrar till att förbättra dricks- och badvattnens säkerhet.
Läs mer:
Projektbeskrivning av KRYPTO-projektet
Nyhet om att projektet inleds juli 2019
Nyhet om projektets framsteg november 2019 och arbetssäkerhetsanvisning
Mer information:
ansvarig ledare för projektet:
Tiina Autio, Livsmedelsverket,
tiina.autio@ruokavirasto.fi
044 720 1492
kryptosporidios hos kalvar:
Tuulia Enbom, projektforskare, Livsmedelsverket,
tuulia.enbom@ruokavirasto.fi,
050 349 5193
kryptosporidios hos människor:
Ruska Rimhanen-Finne, epidemiologiveterinär, Institutet för hälsa och välfärd,
ruska.rimhanen-finne@thl.fi
029 524 8942
vattenanalyser:
Ilkka Miettinen, ledande forskare, Institutet för hälsa och välfärd,
ilkka.miettinen@thl.fi,
029 524 6371
arbetshälsa:
Sirpa Laitinen, äldre expert, Arbetshälsoinstitutet,
sirpa.laitinen@ttl.fi
046 851 1911