I en undersökning som publicerades i ett nytt nummer av den vetenskapliga tidskriften Archaeological and Anthropological Sciences redde man ut människors mobilitet utgående från data från gravgården i Ijo Hamn, som är daterad till 1400–1500-talet. Vad gäller arkeologisk forskning är gravgården en av de mest betydande gravgårdarna i hela norra Fennoskandia på grund av sin storlek och de välbevarade människobenen. Gravgården har undersökts mycket och en bok och flera vetenskapliga artiklar har publicerats om den.
I undersökningen, som publicerades i december och där specialforskare Maria Lahtinen-Kaislaniemi vid Livsmedelsverket var ansvarig forskare, utredde man med isotopiska metoder det geografiska ursprunget hos personer som begravts på gravgården vid Ijo Hamn i Norra Finland. Föremål och pengar som hittats från begravningarna tyder på kontakter långt till Karelen och Sverige. Föremål kan dock röra sig utan att människorna rör sig.
”Dessutom var en persons avvikande kostvanor från en tidigare isotopundersökning som kartlagde kost ett tecken på mobilitet. I personens kost hade jordbruksprodukter ingått i en mycket högre grad än i kosten för den lokala befolkningen som huvudsakligen åt fisk”, berättar Lahtinen-Kaislaniemi.
Nu är det människornas kvarlevor som är föremål för undersökning, och av kvarlevorna kan man direkt dra slutsatser om mobiliteten för den person som undersöks. Isotopsignalen från syret och strontiumet i omgivningen under tiden då tänderna växer lagras i tandemaljen. Detta kan analyseras och man kan dra slutsatser huruvida dessa personer växte upp i området som barn.
Metoderna som använts i undersökningen är fortfarande nya i Finland. Därför har man varit tvungen att granska att metoderna är lämpliga för denna miljö. I förhållande till övriga Europa är Finlands berggrund gammal och jordtäcket har formats av istiden. Dessa faktorer inverkar på den isotopiska sammansättningen av strontium även i djur och växter.
”I undersökningen kom det fram att det inte är möjligt att få exakta resultat utan att utveckla noggrannare metoder. Det ser dock ut som om individen med de avvikande kostvanorna även hade en avvikande isotopisk sammansättning av strontium och syre i sin tandemalj. Den unga kvinnan i fråga var troligtvis hemma från nuvarande Sverige eller Finland, men från en mycket sydligare region”, säger Lahtinen-Kaislaniemi.
Undersökningen utfördes i samarbete med Helsingfors universitet och Durhams universitet.
Referens:
Lahtinen, M., Arppe, L. & Nowell, G. Source of strontium in archaeological mobility studies—marine diet contribution to the isotopic composition. Archaeol Anthropol Sci 13, 1 (2021). DOI: https://doi.org/10.1007/s12520-020-01240-w
Mer information:
Maria Lahtinen-Kaislaniemi, specialforskare, Livsmedelsverket, tfn +358 50 339 4493
maria.lahtinen-kaislaniemi@ruokavirasto.fi