I samband med undersökningar av kräftor i en liten insjö i Finland har Livsmedelsverket upptäckt en tidigare okänd algsvampart, som är nära besläktad med den algsvamp som orsakar kräftpest. Den nya algsvampen är så lik kräftpesten, som är en främmande art i vårt land, att algsvamparten kan påverka kräftpestundersökningarnas tillförlitlighet. Den nyupptäckta arten visar att kontinuerliga satsningar på metoderna för diagnos av sjukdomar behövs för att säkerställa metodernas tillförlitlighet.
Den finländska algsvampen Aphanomyces fennicus sp. nov. har en arvsmassa som är så lik den algsvamp som orsakar kräftpest, Aphanomyces astaci, att flera molekylbiologiska metoder som tagits fram för diagnostisering av kräftpest inte klarar av att skilja arterna från varandra.
“I det här fallet har man redan lyckats lösa problemet med diagnostiken, som uppdagades av en slump, eftersom forskare i Norge kunde använda den nya informationen till att vidareutveckla en undersökningsmetod som tagits fram där. Den nya metoden testas för närvarande i både Norge och Finland. Livsmedelsverkets verksamhetsställe i Kuopio är Världsorganisationen för djurhälsa OIE:s referenslaboratorium för kräftpest. Referenslaboratorierna säkerställer sjukdomsdiagnostikens tillförlitlighet och hjälper andra laboratorier att diagnostisera sjukdomen”, berättar ledande sakkunnig, VMD Satu Viljamaa-Dirks från Livsmedelsverket.
Kräftpesten en förrädisk kräftsjukdom
Kräftpesten växer i kräftans skal och orsakar oftast en sjukdom som leder till att kräftan dör. Kräftpesten smittar och gör kräftor sjuka året om. Speciellt lätt sprids sjukdomen emellertid när man fiskar eller flyttar kräftor. Flodkräftor kan också vara smittbärare utan att uppvisa symptom, vilket leder till att kräftbeståndet inte återhämtar sig trots utplanteringar.
Proverna viktiga för kräftpestforskningen
Utan prover är det omöjligt att utveckla diagnostikmetoderna och bedöma deras tillförlitlighet.
Livsmedelsverket undersöker avgiftsfritt alla döda kräftor som skickats in som prover och erbjuder också avgiftsbelagda undersökningar av kräftor som bär på kräftpestsmitta. Flodkräftor som dött i kräftpest har under försommaren hittats i två sjöar, båda i Östra Finland.
“När man planerar utplantering av ett nytt flodkräftbestånd efter kräftdöd ska situationen i vattendraget alltid kartläggas på förhand med hjälp av provkräftning och provsumpning. Prov från 60 kräftor undersöks med en molekylbiologisk metod för att leta efter smittbärare. Det är viktigt att kontakta Livsmedelsverkets sakkunniga redan när utplanteringarna planeras för att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt av undersökningen”, säger Viljamaa-Dirks.
Forskningsrönen kring den nya arten har publicerats i en referentgranskad vetenskaplig artikel
Viljamaa-Dirks, S., Heinikainen, S.
A tentative new species Aphanomyces fennicus sp. nov. interferes with molecular diagnostic methods for crayfish plague. Journal of Fish Diseases 2019: Vol. 42, No. 3, pp. 413 - 422.
Läs en doktorsavhandling om kräftpestens epidemiologi Epidemiology of crayfish plague.
Referenslaboratoriet för kräftpest
Läs mer om kräftpest
Anvisningar för att skicka prov av kräftor
Ytterligare information:
ledande sakkunnig Satu Viljamaa-Dirks
044 720 1469