Målsättningar:
Undersökningens mål är att utreda om de ranavirus som isolerats från fiskar och grodor utgör ett hot mot odlad fisk och naturfisk eller mot groddjur. Undersökningen görs med hjälp av provinfektioner över artgränserna med virusstammar som isolerats från olika fisk- och grodarter. I projektet undersöks olika virusstammars släktskapsförhållanden och det produceras nya metoder av separeringsdiagnostik för dessa virusstammar. En av de virusstammar som ska undersökas är ett ranavirus som isolerats från gös i Finland.
Ranavirus som hör till Iridovirus-familjen orsakar dödlighet bland fiskar, kräldjur och groddjur på olika håll i världen. Ranavirus har isolerats i samband med sjukdomsutbrott bland fiskar och groddjur i Australien, Europa, Asien och Amerika. Viruset Australian Epizootic Haematopoietic Necrosis (EHN) orsakar hög dödlighet hos abborre och regnbågslax. Malens ranavirus orsakar dödlighet i bl.a. Italien och Tyskland. Observationer av ranavirus i Finland har varit ett ranavirus, som är släkt med EHN-virus, hos symptomfria gösyngel år 1995 samt europeiskt malvirus år 2002, i malar som importerats från Tyskland till Finland.
Under undersökningens gång utreds om ranavirusen orsakar sjukdomar då de överförs till en ny värdart. De virusstammar som används har isolerats från både fiskar och groddjur i Europa, Asien och Australien. De infektioner de ger upphov till följs upp hos flera olika fisk- och grodarter. Det är främst odlade europeiska matfiskar som undersöks, med finns också abborre, gös och gädda. Dessutom undersöks akvariefiskar, som har börjat odlas och säljas allt mer i Europa. Akvariefiskar med exotiskt ursprung kan utgöra virusbärare inom Europa.
Försöksinfektioner görs i referenslaboratorier för fiskvirussjukdomar i Storbritannien, Italien, Tyskland och Danmark. Eviras andel av projektet är i första hand att utveckla metoder för att virus som orsakar sjukdomar hos olika arter ska kunna skiljas från varandra samt från ofarliga virus. Dessa separeringsmetoder används bl.a. på de virusstammar som isolerats i försöksinfektionerna och en ny värdarts eventuella inverkan på virusstammens interna modifikation utreds.
Resultat:
Försök med infektering av fiskar och grodor pågår vid forskningsinstitutionerna. Vid Evira har man utrett molekylbiologin för de RANA-virus som hör till projektet, gensekvenser har jämförts och separeringsmetoder baserade på dessa undersökningsresultat har utvecklats för att identifiera olika virusstammar. En molekylbiologisk undersökning av de virus som isolerats i infektionsförsöken pågår.
Ämnesord:
virus, fiskvirus, iridovirus, ranavirus, fisksjukdomar
Ansvarig projektledare:
Ariel, Ellen, Dr., National Veterinary Institute, Århus, Danmark
Eviras projektansvarig:
Tapiovaara, Hannele, specialforskare, forskningsenheten för djursjukdomsvirologi
Tilläggsuppgifter om projektet:
Tapiovaara, Hannele, specialforskare, Evira, forskningsenheten för djursjukdomsvirologi
Holopainen, Riikka, forskare, Evira, forskningsenheten för djursjukdomsvirologi
Samarbetspartners:
Barry Hill, Centre for Environment, Fisheries and Aquaculture Science (CEFAS), Weymouth Laboratory, UK;
Giuseppe Bovo, Istituto Zooprofilattico Sperimentale delle Venezie (IZSVE), Fish Pathology Department, Italy;
Tomas Vesely, Veterinary Research Institute (VRI), Czech Republic;
Sven Bergman, Friedrich-Loeffler-Institute (FLI), Federal Research Institute for Animal Health, Germany
Projektskede:
Avslutat
Startår:
2005
Avslutningsår:
2012
Publikationer:
Holopainen, R.
Ranaviruses: Detection, differentiation and host immune response.
University of Helsinki, Faculty of Veterinary Medicine, Department of Veterinary Biosciences.
Doctoral thesis.
Holopainen, R., Tapiovaara, H., Honkanen, J.
Expression analysis of immune response genes in fish epithelial cells following ranavirus infection.
Fish and Shellfish Immunology 2012: Vol. 32, No. 6, pp. 1095-1105.
Bang Jensen, B., Holopainen, R., Tapiovaara, H., Ariel, E. Susceptibility of pike-perch Sander lucioperca to a panel of ranavirus isolates. Aquaculture 2011: 313, pp. 24-30.
Holopainen, R., Honkanen, J., Jensen Bang, B., Ariel, E., Tapiovaara, H. Quantitation of ranaviruses in cell culture and tissue samples. Journal of Virological Methods 2011: 171, pp. 225-233.
Ohlemeyer, S., Holopainen, R., Tapiovaara, H., Bergmann, S.M., Schütze, H. Major capsid protein gene sequence analysis of the Santee-Cooper ranaviruses DFV, GV6, and LMBV. Diseases of Aquatic Organisms 2011: 96, pp. 195-207.
Ariel E, Holopainen R, Olesen NJ, Tapiovaara H. Comparative study of ranavirus isolates from cod (Gadus morhua) ans turbot (Psetta maxima) with reference to other ranaviruses. Archives of Virology 155: 1261-1271, 2010.
Ariel E, Kielgast J, Svart HE, Larsen K, Tapiovaara H, Bang Jensen B, Holopainen R Ranavirus in wild edible frogs Pelophylax kl. esculentus in Denmark Dis Aquat Org 85:7-14, 2009.
Holopainen R, Ohlemeyer S, Schütze H, Bergmann SM, Tapiovaara H: Ranavirus phylogeny and differentiation based on major capsid protein, DNA polymerase and neurofilament triplet H1-like protein gene. Dis Aquat Org 85:81-91, 2009.
Ariel E, Nicolajsen N, Christoffersen M-B, Holopainen R, Tapiovaara H, Jensen B: Propagation and isolation of ranaviruses in cell culture. Propagation and isolation of ranaviruses in cell culture. Aquaculture 294:159-164, 2009.
Holopainen R, Tapiovaara H: New and emerging systemic iridoviral diseases of European fish and aquatic ecosystems. Virologipäivät, Oulu, 2007 Holopainen R, Stumpf P, Bergmann S, Tapiovaara H: Molecular detection and phylogeny of ranaviruses, 7th International symposium on viruses of lower vertebrates, Oslo, 2007
I finansieringen av projektet deltar:
EU-komissionen (EU’s Sixth Framework programme for Research And Technological Development, EU-avtal nr SSPE-CT-2005-006);
samt de institutioner som deltar i projektet
Underprojekt:
Till det här forskningsprojektet hör ett underprojekt.
Mera information om det finns på underprojektets webbsida:
Virus som orsak till död bland grodor – RANA-projektet (på finska)
Eviras projektkod:
8403