Målsättningar:
Smittsam viral hemorrhagisk septikemi hos fiskar (VHS) är en sjukdom som lätt sprids och som orsakar omfattande fiskdöd och därmed ekonomiska förluster vid fiskodlingsanläggningarna.
- Målet för undersökningen är att utreda hur VHS-viruset sprids i Finland och om orsaken till de sjukdomsutbrott som förekommit på olika håll i Finska viken är en gemensam källa, dvs. om de virusstammar som under olika år har isolerats från samma områden är sinsemellan identiska eller om stammarna avviker från varandra.
- I undersökningen försökte man utreda de i Finland isolerade VHS-virusstammarnas släktskapsförhållanden och sjukdomsutbrottens epidemiologi genom jämförelse av virusens arvsmassa sinsemellan samt med andra kända VHSV-stammar. På så sätt kunde man också utreda hur nära släkt de i Finland isolerade VHSV-stammarna är med de virusstammar som isolerats från naturfiskar i havsområdet samt i andra områden i Europa.
- Avsikten med undersökningen var att utreda om VHS-virus förekommer hos naturfiskar på Finlands vattenområden och att jämföra genområden hos VHSV-stammar som isolerats från naturfiskar.
Resultat:
Fiskodlingsanläggningarna har sänt prover av regnbågslax för undersökning med avseende på virussjukdomar vartannat år. Från anläggningar på VHS-restriktionsområdena tas prover varje år. Prover har samlats in från fiskodlingsanläggningarna under åren 2000 - 2007. Då virusets G- och Nv-gener jämfördes i undersökningen visade det sig att de VHS-virusstammar som isolerats från regnbågslax i Finland hör till genotyp I och där till gruppen I d, dit också en gammal isolering från Norge hör. De stammar som isolerats i Finland ligger genetiskt nära de äldsta danska VHS-stammarna från sött vatten (I c). På basis av fylogenetiska analyser är alla stammar som isolerats vid fiskodlingsanläggningar i Finland mycket likartade (arvsmassan är till 99,3 - 100 procent identisk), vilket tyder på en gemensam smittkälla.
Under den här undersökningen konstaterades VHS-virus hos vilda fiskar hos både nejonöga och strömming.
Av nejonögon har 2621 stycken undersökts under åren 2001 - 2007. På våren 2004 började en mera omfattande undersökning av naturfiskar tillsammans med Finlands fiskeri- och miljöinstitut. Strömming samlades in från Skärgårdshavet sammanlagt cirka 1800 stycken eller 180 poler (10 fiskar/pol). VHS-virus hittades i 44 poler. Under de senare åren hittades sex positiva poler i Skärgårdshavet och en i Bottenhavet. Undersökningarna av de här virusstammarna håller på att slutföras. Av strömming har sammanlagt 7220 stycken eller 722 poler undersökts under åren 2004 - 2006.
En stor del av de stammar som isolerats från naturfisk har sekvenserats. De finländska VHSV-stammar som har isolerats från strömming och nejonögon ligger i genotyp II. VHS-virus som hör till den här gruppen har tidigare isolerats också i Östersjöns mellersta och norra delar. VHS-stammarna i havsområdet är fördelade på fyra olika genotyper, medan stammarna i sött vatten hör till genotyp I. I havsvatten finns de mest varierande VHS-stammarna, också genotyp I. Det här tyder på att sötvattensvirus härstammar från havet.
Ämnesord:
VHS-virus, fisk, fiskodling, viruskarakterisering, epidemiologi
Ansvarig projektledare:
Sihvonen, Liisa, professor, Eviras forskningsdirektör och professor för djursjukdomsvirologi, Helsingfors Universitet, institutionen för basveterinärmedicin
Eviras projektansvarig:
Gadd, Tuija, specialforskare, forskningsenheten för djursjukdomsvirologi
Samarbetspartners:
Öppning av fiskar samt patologi: Eviras patologi (Anna Maria Eriksson, Eija Rimaila-Pärnänen) samt Eviras djursjukdomsvirologi (Hannele Tapiovaara, Tuija Gadd);
Odling av VHS-virus, immunologisk identifiering, kopiering av virusens genområden och analyser av gensekvenser: Eviras djursjukdomsvirologi (Tuija Gadd, Tiina Nokireki, Hannele Tapiovaara, Miia Jakava-Viljanen);
Serotypbestämning av VHS-stammar samt infektionsprover: I EU:s fiskvirusreferenslaboratorium (Ellen Ariel, Niels-Jorgen Olesen, DVL, Århus, Danmark);
Utredningar om sjukdomsutbrottens epidemiologi: Eviras djursjukdomsvirologi (Tuija Gadd, Tiina Nokireki, Liisa Sihvonen)
Projektskede:
Avslutat
Startår:
2010
Avslutningsår:
2013
Publikationer:
Gadd, T. Fish rhabdoviruses - Viral haemorrhagic septicaemia virus (VHSV) and perch rhabdovirus (PRV): Study of viral strains and the disease epidemiology in Finland. 2013 Diss.
Gadd, T., Jakava-Viljanen, M., Koski, P., Sihvonen, L.
Different strains of viral haemorrhagic septicaemia virus (VHSV) isolated from farmed and wild fishes in Finland.
9th International Congress of Veterinary Virology 4.-7.9.12, Madrid, Spain.
Abstract, poster
Abstract book pp. 158-159.
Gadd, T. Jakava-Viljanen, M., Tapiovaara, H., Koski, P., Sihvonen, L. Epidemiological aspects of viral haemorrhagic septicaemia virus genotype II isolated from Baltic herring, Clupea harengus membras L. Journal of Fish Diseases 2011: 34, pp. 517-529.
Gadd, T., Jakava-Viljanen, M., Einer-Jensen, K., Ariel, E., Koski, P., Sihvonen, L. Viral haemorrhagic septicaemia virus (VHSV) genotype II isolated from European river lamprey Lampetra fluviatilis in Finland during surveillance from 1999 to 2008. Diseases of aquatic organisms 2010: 88, pp. 189–198.
Raja-Halli M, Vehmas TK, Rimaila-Pärnänen E, Sainmaa S, Skall HF, Olesen NJ, Tapiovaara H, Viral haemorrhagic septicaemia (VHS) outbreaks in Finnish rainbow trout farms..Dis Aquat Org (2006), 72:201-211
Lisätietoa suomalaisista VHS – viruksista (Tuija Vehmas ja Eija Rimaila-Pärnänen). Kalankasvattaja 2/2007
VHS in Finland – description of the first cases.Fourth annual meeting of EU National Reference laboratories for fish diseases. Brussels, September 26-27, 2000
(Rimaila-Pärnänen E., Tapiovaara, H.)
Ahvenanmaan ja Pyhtään VHS-tapauksille ei löytynyt yhteistä tekijää. Suomen Kalankasvattaja 4:33-38, 2000
(Sainmaa, S., Rimaila-Pärnänen, E., Tapiovaara, H.)
Report of the first case of viral haemorrhagic septicaemia (VHS) in Finland. Report of the working group on pathology and diseases of marine organisms, Santiago de Compostela, Spain, 13-17 March 2001. ICES CM 2001/F:02, ref,: ACME+E
(Rimaila-Pärnänen, E, Sainmaa S., Ek-Kommonen C., Tapiovaara H.)
Lohikalojen virusperäisen verenvuotoseptikemiadiagnostiikan kehittäminen polymeraasiketjureaktion avulla. Opinnäytetyö, Helsingin ammattikorkeakoulu, 2001
(Minna Toivanen).
VHS – virus ja sen esiintyminen Itämeressä, Tiedotustilaisuus alan toimijoille, Parainen 22.1.04 ( T. Vehmas, M. Raja-Halli)
VHS Suomessa, EAFPn kokous HKI 5.2.04 (T. Vehmas, M. Raja-Halli)
Suomen VHS-tilanne ja viruskannat. Virologipäivät, Jyväskylä 11.12.3.2004
(Raja-Halli M., Vehmas T., Tapiovaara H.).
VHS - virustutkimus, Tarttuvatautipäivät (MMMELO), HKI 12.5.05 (T. Vehmas)
VHS in Finland, EUn referenssilaboratoriokokous Århus, Tanska 21.6.05.
(T. Vehmas)
VHS virus infection in Finland. Virologipäivät 2.-3.3.2006, Tampere (H. Tapiovaara)
Kalojen rhabdovirusten (VHSV ja eurooppalainen ahvenen rhabdovirus) molekyläärinen tyypittäminen ja epidemiologia, Eviran tutkimusseminaari, HKI 3.10.06
(T. Vehmas)
Rhabdoviruses – VHSV and European Perch Rhabdovirus of Fish: Molecular Characterisation and Epidemiology, Virus club, HKI 1.3.07
(T. Vehmas)
Ajankohtaista virustutkimuksista, EAFPn kokous 1.2.07 Turku (Tiina Nokireki)
I finansieringen av projektet deltar:
Jord- och skogsbruksministeriet gemensamt forskningsanslag 2005–2007;
Evira;
EU:s referenslaboratorium: infektionsprover