Vem ska utföra egenkontroll av växtskadegörare?
Egenkontroll av växtskadegöre görs i alla företag som utfärdar växtpass. oftast är de:
- Odlingar, som levererar plantmaterial till andra yrkesodlare
- Odlare av kruk- och utplanteringsväxter
- Plantskolor
En partiaffär eller annan förmedlare eller detaljförsäljare av växter kan också behöva utfärda växtpass, om verksamheten förutsätter att man utfärdar egna växtpass. Oftast är det att rekommendera, att man beställer växterna man ämnar förmedla eller sälja i detalj färdigt försedda med växtpass. Vid försäljning till konsumenter behövs växtpass endast för värdväxter för päronpest och för plantskoleväxter i distansförsäljning.
Vad betyder egenkontroll av växtskadegörare?
En odlare eller annan aktör inspekterar växterna för karantän- och kvalitetsskadegörare i samband med emottagningen, under odlingen eller marknadsföringen samt före leveransen. Utförd egenkontroll och frihet från skadegörare är en förutsättning för att få utfärda växtpass. Inspektionerna som gjorts som egenkontroll skall bokföras och bokföringen ska sparas i 3 år. Egenkontrollen har beskrivits närmare i webbutbildningen för personen som ansvarar för växtskydd.
Vilka skadegörare inspekteras vid egenkontroll?
Vid egenkontroll inspekteras karantän- och kvalitetsskadegörare, vilka är reglerade skadegörare som anges i lagstiftningen om växthälsa.
Läs mer om karantänskadegörare och kvalitetsskadegörare
Varför bör man göra egenkontroll av skadegörare?
Syftet med egenkontrollen är, att karantänskadegörarna och kvalitetsskadegörarna upptäcks i ett så tidigt skede som möjligt, innan de hinner sprida sig vidare. Växtinspektörerna kontrollerar hur egenkontrollen fungerar med årliga kontrollbesök och samtidigt kartlägger de också karantänskadegörare.
Hur övervakas förverkligandet av egenkontroll?
Livsmedelsverkets och NTM-centralernas inspektörer utför årligen kontroll av egenkontrollen hos aktörer som utfärdar växtpass. Kontrollen är avgiftsbelagd. Det utreds huruvida bruket av växtpass är i enlighet med kraven, hur aktören utför egenkontrollen och hur växternas spårbarhet har ordnats.
- Priset på kontrollerna hittar du i Livsmedelsverkets prislista (Öppna Växthälsa och plantmaterial > Registrering, kontroll av verksamhet och tillsyn)
Vilka är följderna av försummande av egenkontrollen?
Växtskyddslagen (1110/2019) omfattar påföljder för aktörer, som inte uppföljer kraven i växtskyddslagstiftningen. Inspektören gör först på basis av inspektionen en anmärkning och ger en tidsfrist inom vilken bristen ska vara åtgärdad. Efter tidsfristen utför inspektören en avgiftsbelagd omkontroll. Om omkontrollen visar att bristen inte är åtgärdad kan det leda till exempel till en administrativ påföljdsavgift.
Det lönar sig för företag som utfärdar växtpass att göra upp en plan för egenkontroll
Hos de företag, som har en godkänd plan för egenkontroll kan den avgiftsbelagda myndighetsinspektionen göras mera sällan än varje år. Det är annars också bra att planera egenkontrollen och den obligatoriska bokföringen i förväg. Mallar för planer för egenkontroll finns på både Handelsträdgårdsförbundets och Grönmiljöförbundets webbplatser.
I planen för egenkontroll beskrivs
- hur egenkontrollen utförs och antecknas,
- hur man säkerställer att personalen är sakkunnig,
- hur eventuell återkallelse av vara sköts om karantänskadegörare konstateras,
- ansvarspersonerna (personen som ansvarar för växtskydd)