Den statliga utsädeskontrollens hundraårsjubileum firades i det internationella utsädesseminariets tecken i Åbo den 10 september. Under dagen bjöds det på många presentationer med inriktning på framtiden.
Direktören för Livsmedelsverkets utsädesenhet Leena Pietilä öppnade seminariet och gav en kort presentation av de gångna 100 åren. Metoderna för att analysera utsädets kvalitet har inte ändrats särskilt mycket under århundradet. Utsädets renhet och grobarhetsanalyserna är fortfarande viktiga mätare för utsädets kvalitet.
Jord- och skogsbruksministeriets hälsning till jubileet framfördes av biträdande avdelningschef Taina Aaltonen. I sitt anförande tog hon upp jord- och skogsbrukets strategi och tyngdpunktsområden, bland annat beredskap för klimatförändringen.
Head of Sector Päivi Mannerkorpi från Europeiska kommissionen resonerade kring hur utsädesbranschen och ‑lagstiftningen kan svara mot de globala utmaningarna såsom klimatförändringen, befolkningstillväxten, att naturens mångfald försvinner samt urbaniseringen. Kan utsädesbranschen utnyttja till buds stående innovationer och nya verktyg såsom digitalisering, massdata, artificiell intelligens? De nordliga områdenas betydelse som utsädesproducenter blir i fortsättningen allt viktigare till följd av klimatförändringen. Med tanke på livsmedelstryggheten är nya och bättre sorter av största vikt. Den genetiska mångfalden måste upprätthållas för att förädlingsarbetet ska ge resultat. Man måste vinnlägga sig om upphovs- och växtförädlarrätten.
Enligt Mannerkorpi måste man fortsättningsvis hålla fast vid officiell utsädeskontroll som utförs av en myndighet, fastän företagen i utsädesbranschen använder många slags verktyg för att hålla kvaliteten under kontroll. EU:s utsädeslagstiftning är i hög grad baserad på internationella standarder. Det behövs samarbete med internationella organisationer. Det diskuteras hur man ska kunna förhindra förfalskning av garantibevisen. Mannerkorpi försäkrade att lagstiftningen inte får utgöra ett hinder för sorttestningens och utsädeskontrollens teknologiska utveckling.
Generalsekreteraren för den internationella utsädeskontrollorganisationen ISTA (International Seed Testing Association), Andreas Wais, presenterade organisationens verksamhet. Till ISTA hör 81 medlemsländer och 232 medlemslaboratorier, av vilka de flesta finns i Europa. Organisationens verksamhet bygger på internationella standarder för metoder, laboratoriefunktioner och internationella undersökningsintyg samt informationsutbyte mellan experterna. Wais berättade hur utsädesbranschens och ISTA:s verksamhet har utvecklats under de senaste åren. Tekniken har utvecklats, det finns exempelvis olika metoder att skanna utsäde. Via webben ges utbildning, och handböcker och regler finns i elektronisk form. Ständig utveckling sker också när det gäller analyser. Undersökningar pågår bland annat om alternativa metoder för grobarhet.
Generalsekreterare Garlich von Essen från Euroseed (European Seed Association) gav en översikt av EU:s utsädesmarknad. Utsädesmarknadens värde uppgår till 10 miljarder euro och det finns 7 200 företag i utsädesbranschen. Odlarna får årligen tillgång till 3 500 nya sorter och utbudet av åker- och grönsaksväxter omfattar totalt 42 000 sorter. Flest nya sorter kommer ut på marknaden i Italien, Frankrike och Tyskland. Ett enda utsädesparti kan röra sig över flera världsdelar. Som exempel nämnde von Essen hybridutsäde av grönsaksväxter. Utsädet förädlas och iordningställas i Europa, förökningen av utsädet sker i Asien och det förpackas och marknadsförs i Amerika.
von Essen tog också ställning till att metoderna för sortförädling inte borde begränsas. Avancerade metoder att modifiera genomet behövs bland annat för att förädlingsarbetet ska löpa snabbare och för att sorterna ska kunna få allt mer komplicerade egenskaper. von Essen gjorde en tydlig skillnad mellan genmanipulation och nya förädlingsmetoder. Förädlingsmetoden borde enligt honom inte inverka på om slutresultatet kan godkännas. Vid genmanipulation får en sort genom från en annan organismart, men han understöder inte en frisläppning av det här. I de nya förädlingsmetoderna görs inga korsningar mellan arter och en tillåtelse av detta skulle han anse vara en god sak.
Forskare Kaisa Karttunen från e2 Forskning presenterade det globala livsmedelssystemets situation och utmaningar. Livsmedelssystemet är en omfattande och komplicerad helhet. Om en del av det ändras, påverkar det allt annat. En viktig del av livsmedelssystemet är livsmedelstryggheten. Undernäring blir än en gång vanligare på det globala planet. Flest undernärda människor finns det i Asien. Problem med livsmedelstryggheten orsakas av extrema väderfenomen och olika konflikter i världen. Om man inte får stopp på klimatförändringen genast, bedöms skörden minska med 25 % globalt fram till 2050. En minskning av mångfalden utgör också ett hot mot livsmedelstryggheten. Antalet arter som odlas har minskat betydligt och nio växtart står för 66 % av växtproduktionen.
Karttunen gick också igenom utmaningarna i det finländska livsmedelssystemet. Det är fråga om låg lönsamhet inom jordbruket, näringsutsläpp i vattendragen och matsvinn, varav cirka en tredjedel beror på svinn i hushållen. Orättvisorna i livsmedelssystemet skapar också utmaningar. En del av människorna är överviktiga och en del måste skaffa sin mat via mathjälp. Å andra sidan är klimatförändringens inverkan på skördarna lindriga, i en internationell jämförelse. I Finland kan kortvariga problem i livsmedelstryggheten skötas via import, men det måste finnas beredskap för långvariga problem, eftersom vi i många produktionsinsatser är beroende av import.
Förädlingsdirektör Merja Veteläinen vid Boreal Kasvinjalostus Oy presenterade växtförädlingsprocessen och vad den har åstadkommit samt resonerade kring framtida utmaningar. Förädlingen har förbättrat skörde- och odlingsegenskaperna och slutprodukternas kvalitet. Även Veteläinen betonade vikten av genetisk variation i förädlingen. Variation fås exempelvis av lantsorter och existerande sorter och det kan produceras med nya förädlingstekniker. I förädlingen har man också allt mera börjat utnyttja mätningar av egenskaper. I mätningarna kan man använda bland annat sensorer och skanning.
Utsädesenhetens direktör Leena Pietilä öppnade jubileumsseminariet.
Dagen avslutades med en paneldiskussion under ledning av Kirsi Heinonen om västländernas och EU:s roll i hela världens livsmedelstrygghet. Från vänster Päivi Mannerkorpi, Merja Veteläinen, Garlich von Essen, Kirsi Heinonen, Andreas Wais och Kaisa Karttunen.
Seminariepresentationer
Andreas Wais: Role of seed testing in the future world (pdf)
Garlich von Essen: Europes seed sector in a changing sosio economic environment (pdf)
Kaisa Karttunen: Food security Challenges of agriculture in Finland and how they are connected to Europe and the rest of the world (pdf)
Merja Veteläinen: Breeding for the future (pdf)
Text: Jaana Laurila och Leena Pietilä
Bilder: Tarja Hietaranta