Växtsjukdomar samt insekter och nematoder som är skadliga för växter kan med ett gemensamt namn kallas växtskadegörare.
Läs mera om växtsjukdomar och skadegörare. (endast på finska)
Växtsjukdomar
Varför uppkommer växtsjukdomar?
Växtsjukdomar orsakas av exempelvis virus, bakterier och svampar.
Hur känner man igen en växtsjukdom?
Många växtsjukdomar kan kännas igen på symtomen, men laboratorier som är specialiserade på växtsjukdomar bestämmer sjukdomsalstraren med olika analysmetoder. Livsmedelsverkets växtskyddslaboratorium är specialiserat på att identifiera karantänväxtskadegörare.
Hur kan man påverka växtsjukdomar?
Den bästa bekämpningen är att förhindra nya sjukdomar. En frisk växt tål också växtsjukdomar bättre. Vissa växtsjukdomar kan bekämpas genom besprutning med växtskyddsmedel. Information om växtskyddsmedel finns på Säkerhets- och kemikalieverkets (Tukes) webbplats.
Hur kan man förhindra förekomst av växtsjukdomar?
Köp endast friska och granskade plantor. Köp inte plantor av okänt eller obestämt ursprung utan växtpass. Inse riskerna med distansförsäljning och att ta med sig gåvor från resor. Godkänn ibland åtgärder som kan verka stränga, då de är befogade och på förhand noggrant genomtänkta. Till exempel i Vanda i Finland blev man tvungen att fälla lövträd för att asiatiska långhorningar inte skulle kunna sprida sig, och i Italien har man varit tvungen att förstöra olivodlingar för att bakteriesjukdomen Xylella fastidiosa inte ska sprida sig över allt större områden. Panamasjukan hotar bananodlingar i Sydamerika.
Anmäl misstänkta växtskadegörare till Livsmedelsverkets avdelning för växthälsa: kasvinterveys@ruokavirasto.fi.
Läs mera om Införsel av växter som privatperson
Vad är ett växtpass?
Ett växtpass är en märkning enligt EU:s växtskyddsförordning att användas på växter som är avsedda att planteras. Företag som använder växtpass är växthusföretag som odlar prydnadsväxter och grönsaksplantor samt plantskolor och plantbutiker.
Är växtsjukdomar farliga för människan?
Sjukdomarna minskar skördens kvalitet och mängd. Man vill ogärna äta sjuka växter och frukter, fastän växtsjukdomarna inte i sig smittar till människor.
Hur kan jag veta att plantorna och utsädet är ordentligt granskade?
Myndigheterna har tillsyn över importen av utsäde och växter som produceras för odling. Utsäde och växtprodukter som har producerats under tillsyn och som har granskats förses med ett särskilt intyg såsom garantibevis för utsäde, växtpass eller internationellt sundhetscertifikat för växter.
Skadegörare eller kräk
Hur känner man igen växtskadegörare?
Studera beskrivningarna av skadegörare samt bilder av dem på Livsmedelsverkets webbplats. De flesta av de skadegörare som finns på Livsmedelsverkets webbplats förekommer inte i Finland.
Information om skadegörare som förekommer i Finland finns bland annat på Webbsidorna om skadegörare. (endast på finska)
Hur kan jag förhindra spridning av skadegörare?
Köp endast friska och granskade plantor. Köp inte plantor med okänt eller obestämt ursprung utan växtpass. Inse riskerna med distansförsäljning och att ta med sig gåvor från resor. Godkänn ibland även stränga åtgärder, då de är befogade och på förhand noggrant genomtänkta. Till exempel i Vanda i Finland blev man tvungen att fälla lövträd för att asiatiska långhorningar inte skulle kunna sprida sig.
Anmäl misstänkta växtskadegörare till Livsmedelsverkets avdelning för växthälsa: kasvinterveys@ruokavirasto.fi.
Hur farliga är växtskadegörare för människan?
Liksom växtsjukdomar minskar växtskadegörarna skördens kvalitet och mängd och påverkar därigenom tillgången på tillräckliga mängder livsmedel. Växtsjukdomar och skadegörare förstör 20–40 % av skörden i världen.
Hur kan växtsjukdomar och ‑skadegörare utrotas med ekologiska metoder?
I ekologisk odling bekämpas växtsjukdomar och skadegörare i första hand genom art- och sortval, växtföljd, odlingsteknik och skadegörarnas naturliga fiender. På sidan om Växtskydd i ekologisk odling finns en förteckning över växtskyddsmedel som lämpar sig för ekologisk odling.
Kan s.k. goda kräk ta kål på skadliga kräk?
Ja. Livsmedelsverket har tillsyn över handeln med biologiska bekämpningsorganismer. Användningen av biologiska bekämpningsorganismer har ökat i växtproduktionen både i växthus och på friland. Som hjälp i tillsynen används internationella standarder för att användningen av bekämpningsorganismer och pollinerare ska vara säker. Bekämpningsorganismerna kan vara insekter, spindeldjur eller nematoder.
Lagstiftning
Finland följer växtskyddsförordning 2016/2031
Vad innebär egenkontroll och vem gäller det?
Enligt den nya växtskyddslagstiftningen har odlarna och företagen ålagts allt större ansvar för identifiering och kontroll av växtskadegörare. Granskningar av skadegörare ska göras som egenkontroll då växterna tas emot, under produktionen och före försäljning.
Vad händer om vi inte vinnlägger oss om växthälsan?
Växthälsan har stor inverkan på människornas välbefinnande.
- Växtskadegörare påverkar livsmedelsproduktionen både kvalitativt och kvantitativt. Livsmedlen räcker bättre till om växtskadegörarna inte minskar skördemängden och kvaliteten.
- Miljön förändras. Friska växter och naturens mångfald i vår miljö är viktiga för ekosystemens funktion. Växter också skapar trivsel både på landsbygden och i städerna. I värsta fall kan vissa träslag dö ut helt, om någon främmande växtskadegörare ställer sig i skogar.
- Odlarnas och företagarnas utkomst försvåras, om svårbekämpade växtskadegörare sprids och man blir tvungen att förstöra växter.
- Exporten av virke försvåras om exempelvis tallvedsnematoden sprids till Finland. För att skydda växthälsan regleras handeln med växter av lagstiftningen och internationella avtal.