Rhizomania

Rhizomania är en karantänskadegörare som ska hindras från att sprida sig till betodlingar. Observationer och misstänkta symtom ska omedelbart anmälas till Livsmedelsverket: kasvinterveys@ruokavirasto.fi.

Rhizomania (Benyvirus necrobetae, Beet necrotic yellow vein virus, BNYVV) orsakar betydande skördeförluster på känsliga betsorter. Viruset förekommer i så gott som alla länder i Europa där sockerbetor odlas. Det sprids med jordmaterial och finns kvar i jorden i åratal. Symtomen syns i bestånden i form av fläckar med tvinvuxna växter som har ”skäggiga” rötter.

Värdväxter

  • De främsta värdväxterna är betor (Beta vulgaris)
  • Andra värdväxter är exempelvis spenat, cikoria och groblad.

beet necrotic yellow vein virus kasvustossa pieni.jpgSymtom på rhizomania i bestånden: betorna är tvinvuxna och bladen blir ljusare.

Utbredning

  • Asien: Iran (vidsträckt förekomst), Japan, Kazakstan, Kina, Kirgisien, Libanon, Mongoliet, Syrien
  • Afrika: Egypten, Sydafrika, Marocko
  • Amerika: Brasilien, USA
  • Europa: Vidsträckt förekomst i både EU-länderna och i länderna utanför EU.  
  • Finland: Har inte konstaterats.

Symtom

  • I bestånden på åkern syns symtomen i form av fläckar med tvinvuxna plantor som har ”skäggiga” rötter, alltså ovanligt rikligt med små sidorötter.
  • Bladen på en smittad växt är ljusare, smalare och växer mera upprätt och bladskaften är längre än på en frisk växt.
  • Betorna blir små och sockerhalten låg.

Beet necrotic yellow vein virus 2 pieni.jpgSymtom på rhizomania som syns på betorna är att rotsystemet blir skäggigt.

Livscykel och spridning

  • Rhizomania sprids via en svamp (Polymyxa betae) som lever i jorden.
  • Svampen tränger sig in i rotsystemets celler, varvid rhizomaniaviruset frigörs och börjar föröka sig i växten.
  • På åkern smittar rhizomania från den ena växten till den andra via P. betae-svampens svärmsporer som rör sig i vattnet som finns i jorden.
  • Sjukdomen sprids också av maskiner som rör sig på åkern, smittad jord, plantor, smittat betavfall och smittat avloppsvatten.
  • Den största risken för att smittan ska komma till Finland är importerad utsädespotatis som har odlats i jord som är smittad med rhizomania.
  • Viruset lever kvar i jorden i svampens vilosporer i många år.

Förhindrande av spridning samt bekämpning

  • Finland utgör skyddszon i fråga om rhizomania i Europeiska Unionen, vilket innebär att spridning av sjukdomen på området måste förhindras och förekomsterna förstöras. 
  • Om sjukdomen konstateras, bestämmer växtskyddsmyndigheterna om åtgärder.
  • På grund av att Finland utgör en skyddszon finns det särskilda krav på införsel av växter och frön av Beta vulgaris samt jordmaterial.