Pulverskorv (Spongospora subterranea) är en rätt så allmänt förekommande svampsjukdom som skadar potatisens skal. Den hör till de kvalitetsskadegörare som anges i EU:s växtskyddsförordning. Förekomsten av pulverskorv på knölarna i certifierad utsädespotatis får inte överstiga ett visst gränsvärde. Pulverskorven fungerar som bärare av potatismopptoppviruset (PMTV).
Vårtliknande upphöjningar på skalet, svulster på rötterna
På skalet vårtliknande upphöjningar. (Foto: Asko Hannukkala)
Pulverskorven visar sig som vårtliknande upphöjningar på knölens yta. I det första skedet kan man se ljusa svullnader på knölens yta, och när sjukdomen framskrider spricker de upp till kraterliknande gropar. Symptomen gör att sjukdomen lätt förväxlas med nätskorv (Streptomyces sp.), som orsakar liknande skador på knölarnas yta.
Pulverskorven kan också orsaka skador på potatisens rötter, där det utvecklas utväxter eller svulster. Svulsterna kan i sin tur försvaga potatisens tillväxt. Pulverskorven minskar mängden skörd som duger till matpotatis, försvårar skalningsprocessen och ökar skalningsförlusten.
Pulverskorven påverkar inte potatisens smak eller användningen som föda.
Sprider sig med utsädespotatis och jordmaterial
Pulverskorven sprider sig i huvudsak med infekterad utsädespotatis eller via jordmaterial som innehåller svampsporer till exempel med arbetsmaskiner och arbetsredskap. I marken kan den sprida sig lokalt också via vatten. Pulverskorvens sporer finns kvar i viloläge i marken i flera år.
Skadorna av pulverskorven kan minskas genom god växtföljd. Skadorna kan också förebyggas genom jordförbättring, då man minskar markpackningen och förhindrar att vatten blir stående på åkern. Pulverskorven beaktas i kvalitetskraven vid produktion av certifierad utsädespotatis. Enligt EU-bestämmelserna får certifierad utsädespotatis innehålla högst tre viktprocent knölar som är förorenade av pulverskorv.