Resistens mot flera olika antimikrobiella läkemedel i stammar av Staphylococcus aureus har påvisats sedan 1950-talets mitt. Meticillin utvecklades redan tidigt (1959) för bekämpning av sjukdomsalstrare som är resistenta mot penicillin. Stammar av meticillinresistenta S. aureus (MRSA) anses vara resistenta mot alla antibiotika i penicillingruppen, det vill säga mot så kallade β-laktamer. De första stammarna av MRSA isolerades redan år 1961 hos människor, och infektioner har förekommit vid vården ända sedan dess. Sedan 1990-talet har MRSA förekommit även utanför hälsovårdsanstalterna. MRSA påvisades hos djur (juverinflammation hos nötkreatur) för första gången år 1972. En ny typ av MRSA, CC398, som troligen utvecklats hos svin och som förknippas med husdjur, har spridits mycket effektivt bland produktionsdjur även i Europa, och har även smittat till människan.
Från produktionsdjur kan MRSA smitta människan via direkt kontakt med djur, kontaktytor eller luften. MRSA kan också smitta från en människa till en annan. Man misstänker också att MRSA kan sprida sig till omgivningen på produktionsgården. Rollen som kontaminerad omgivning (till exempel då dynga sprids ut på åkern) spelar som smittrutt har först nu börjat utredas. MRSA-bakterier har också påträffats i livsmedel, men maten har inte ansetts utgöra någon betydande förmedlare av smittor.
MRSA som anknutits till husdjur hos människor
I Finland konstaterades det första fallet av MRSA CC398 hos människor 2007. Av alla nya konstaterade MRSA-fall är CC398-typens andel liten, men sedan 2013 har antalet fall ökat (figur). Av MRSA CC398-fallen är en del associerade med infektioner, men den största delen av smittorna har konstaterats i samband med screening vid sjukhusbehandling. Alla smittade har inte haft någon direkt kontakt med djur. Åren 2013–2015 konstaterades 41 % av MRSA CC398-smittorna hos personer som hade direkt kontakt med djur och 38 % jobbade på gårdar med produktionsdjur. I Finland har de uppdagade djurkontakterna varit med hästar, svin, fjäderfä och nöt.
Figur: Anmälda MRSA-CC398 fall i befolkningen från och med år 2007 (Källa: Enheten för bakterieinfektioner, THL)
Också i Finland kan personer som jobbar inom jordbruket få MRSA-smitta. Hos två (8 %) av de personer som år 2013 exponerats för MRSA-positiva svin på sex gårdar som frivilligt deltog i undersökningen konstaterades stammen MRSA-CC398.
MRSA i livsmedel
Förekomsten av MRSA-bakterien har undersökts i detaljhandelns färska svinkött. År 2015 undersöktes sammanlagt 303 prover av färskt svinkött med tanke på bakterien MRSA. MRSA-bakteriens förekomst i färskt svinkött var relativt liten (3 %). I nio av proverna konstaterades MRSA och sju av dem var av inhemskt ursprung. I materialet fanns sammanlagt 11 utländska köttprodukter. Alla konstaterade MRSA-stammar var av MRSA-typen CC398 som allmänt förekommer bland svin. Åren 2017 undersöktes 220 prov från färskt svinkött, med största delen av dem inhemska. MRSA konstaterades i 6 % av proverna. I den här utredningen, alla MRSA-stammar tillhör också till typen CC398. Åren 2021 undersöktes 206 prov från färskt svinkött och 199 av dem var av inhemskt ursprung. I 26 av proverna (12,6 %) konstaterades MRSA och 25 av dem var av inhemskt ursprung. Av de alla MRSA stammarna som isolerades åren 2021, 25 tillhörde till typen CC398 och en var av typ CC45. Åren 2021 användes en mera sensitiv metod än tidigare.
MRSA hos djur
Under de senaste åren har MRSA blivit vanligare även hos djur. Hos sällskapsdjur har man huvudsakligen påvisat samma typer av MRSA som förekommer hos människor. Enskilda fynd av MRSA-bakterier hos hundar och katter har påvisats i Finland.
MRSA-bakterier förekommer även hos produktionsdjur och har i Finland påvisats hos nötkreatur, hästar och svin. Fynden hos nötkreatur gjordes i samband med juverinflammationer: Under åren 2005 och 2006 påvisades MRSA på två gårdar med mjölkboskap. MRSA hittades för första gången hos en häst i Finland redan på 1990-talet. MRSA hos hästar i Finland hänger huvudsakligen ihop med tre epidemier på djursjukhus sedan år 2006, varav den senaste inträffade 2019. Förutom detta har enstaka fynd även gjorts hos hästar.
I Finland har MRSA-bakterien av CC398-typ konstaterats hos hästar, svin, hundar samt en katt.
MRSA hos svin i Finland
Förekomsten av MRSA på gårdar med grisproduktion utreddes inom hela EU år 2008. Av de 207 gårdar som hade utvalts till undersökningen i Finland, påvisades MRSA-bakterier i miljöprover från en svingård (0,5 %). Man gjorde ytterligare undersökningar men kunde ändå inte påvisa smittan hos gårdens svin. Utgående från resultatet bedömdes att MRSA då kunde ha förekommit på några enskilda (6–7) gårdar med grisproduktion och att förekomsten på gårdar med grisproduktion i Finland med 95 % sannolikhet var 0,1–2,8 %. Åren 2012–2013 utreddes läget på avelssvingårdar på specialnivå i början av produktionskedjan genom screening av samtliga 68 svingårdar på specialnivå och MRSA konstaterades inte på en enda av dem.
Förekomsten av MRSA hos svin i Finland kartlades även 2009–2010. Utredningen grundade sig på jord- och skogsbruksministeriets förordning om övervakning av MRSA-smitta hos svin (2/VLA/2009). Proverna togs i samband med slakt på slakterier samt av djur som hade sänts till Evira för undersökning. På slakterier togs prover av svin från fem djur per gård från totalt 59 gårdar. Man tog därtill prover av djur från 36 gårdar som hade sänts till Evira för undersökning. MRSA påvisades hos 22 % av svinen som testats på slakteri och hos 3 % av svinen som hade sänts in för undersökning från gårdar med grisproduktion. Dessa fynd sammankopplades med 14 gårdar, och utgående från detta resultat bedömdes förekomsten av MRSA på svingårdar vara cirka 15 %. Resultatet var riktgivande om MRSA-situationen på svingårdar och man ska förhålla sig kritisk till det: Smittan spårades inte ända fram till svingårdarna, provtagningen var inte helt slumpmässig, och svinen kunde ha fått smittan först på slakteriet. Gårdarna informerades om fynden.
En utredning gällande slaktsvin upprepades under 2016–2017 i enlighet med en tidigare kartläggning som genomfördes 2009–2010. Av de 61 svinpartier som skickades för slakt och testades på slakteriet konstaterades MRSA hos 77 procent. MRSA-bakterien har alltså ökat tydligt i jämförelse med 2009–2010.
MRSA-bakterier hos pälsdjur
Förekomsten av MRSA-bakterier hos pälsdjur i Finland utreddes för första gången år 2020 och i början av år 2021 från djur som skickats från pälsdjursfarmer till Livsmedelsverket av olika orsaker. Undersökningarna gjordes på samprover från 1–5 djur. Under uppföljningsperioden undersöktes sammanlagt 106 prov, som representerade djur från 81 olika pälsfarmer. Största delen (75 %) av undersökningarna gällde minkar (231 djur/80 prov, 57 farmer). Dessutom undersöktes blårävar (32 djur/14 prover, 13 farmer) och mårdhundar (29 djur/12 prover, 11 farmer). I utredningen konstaterades inga MRSA-bakterier hos pälsdjur.
MRSA-bakterier i foder
Djur kan även få MRSA-bakterier via näringen. MRSA-bakterier kan förekomma särskilt i råfoder för djur, eftersom det inte behandlas genom upphettning eller på annat sätt för att förstöra mikroberna.
År 2018 utreddes förekomsten av MRSA-bakterier i råfoder för keldjur (källa: rapporten för råfoderprojektet, 2019). I projektet undersöktes 37 frysta råfoder för sällskapsdjur, varav MRSA-bakterier konstaterades i 15 fall (41 procent). Inhemska råvaror hade använts vid tillverkningen av dessa frysta foder som innehöll bl.a. kött eller biprodukter av nöt, svin, broiler, kalkon, häst och lamm. Relativt mest MRSA-bakterier konstaterades i produkter som innehöll svin.
Betydelsen av MRSA hos djur i Finland
MRSA-bakterien har blivit vanligare på finländska svingårdar. Då MRSA blir vanligare hos djur kan detta också påverka MRSA-situationen hos människor. Människor som hela tiden arbetar med djur i yrket har en ökad risk att bli bärare av MRSA även i Finland.