Livsmedelsburna epidemier
Figur.*) Livsmedelsburna epidemier orsakade av Bacillus cereus år 2001–2020 (pdf)
2023
År 2023 rapporterades en liten matförgiftningsepidemi orsakad av bakterien Bacillus cereus efter att två personer hade insjuknat med kräkningar och diarré som symtom efter en måltid på en restaurang. I potatismosen som tillhandahölls för undersökningarna hittades bakterien Bacillus cereus. I de fortsatta undersökningarna konstaterades dock ingen toxinproduktion, så styrkan på bevisen förblev svag i detta fall.
2022
Bacillus cereus var den sannolika orsaken till två små matförgiftningsepidemier 2022. I mars anmäldes att sju personer insjuknat efter att ha druckit havredryck. Symtomen var kräkningar, diarré och buksmärtor. I ett visst parti havredryck hade man hittat tillväxt av bakterien Bacillus cereus och tillverkaren av produkten hade dragit tillbaka partiet. Utifrån detta kunde det vara fråga om en epidemi orsakad av bakterien Bacillus cereus.
I november insjuknade 13 personer i diarré och illamående efter lunchen på ett daghem i Kervo. Av maten som serverades på lunchen tog man livsmedelsprover för undersökning. I provet från färsk gurka konstaterades Bacillus cereus -bakterier och i fortsatta undersökningar konstaterades i en bakterieodling som isolerats från provet produktion av bakterien Bacillus cereus diarrétoxin. Alla de insjuknade hade ätit gurka och därför kunde man utifrån undersökningar dra slutsatsen sjukdomsfallen hade orsakats av toxinet som bakterien Bacillus cereus producerat.
2020
År 2020 orsakade Bacillus cereus en liten epidemi i februari i Kuopio. Åtta personer insjuknade efter att ha ätit en måltid med makaronilåda med malet kött. En bidragande orsak till epidemin var en felaktig kombination av förvaringstid och temperatur.
2019
Bacillus cereus orsakade år 2019 en liten epidemi i Helsingfors, där sex personer insjuknade efter en måltid på en restaurang. Livsmedlet som överförde bakterien var en musselrätt, som på grund av felaktig förvaring (bristfällig förvaringstemperatur och -tid) hade lett till utbrottet av epidemin.
2018
Under 2018 rapporterades två epidemier som orsakades av bakterien Bacillus cereus. Misstanke uppkom att kryddor och ost som serverades vid en måltid i Ackas (Akaa) i april skulle ha varit orsaken till att 15 personer insjuknade. Orsakerna antogs vara förorening av råvarorna och otillräcklig nedkylning av maten. I september insjuknade 10 personer av 52 efter att ha ätit fårkött på en restaurang i Helsingfors. I proverna påträffandes förutom Bacillus cereus även bakterien Clostridium perfringens. I det här fallet var orsakerna till epidemiutbrottet otillräcklig nedkylning, felaktig förvaringstemperatur och en alltför lång förvaringstid av maten.
2014–2016
Under åren 2014–2016 orsakade Bacillus cereus sex matförgiftningsepidemier, varav tre var medelstora och tre små. Totalt 81 personer insjuknade i de här epidemierna. I åtminstone två av fallen var de överförande livsmedlen kött eller köttförädlingsprodukter och makaroner och ris i två. I samtliga fall hade felaktiga förvaringstemperaturer och förvaringstider orsakat bakterietillväxt och bildande av toxiner i livsmedlen.
2011–2013
Bacillus cereus var orsaken till 12 matförgiftningsepidemier under åren 2011–2013. Av dessa var två medelstora och 10 små epidemier. Totalantalet insjuknade var 102. I den största delen av fallen var en bidragande orsak felaktiga förvaringstemperaturer och/eller förvaringstider av livsmedlen. De vanligaste överförande livsmedlen vid epidemierna var grönsaker eller grönsaksprodukter (8 epidemier) och av dessa hänfördes den största delen till kryddor (5 epidemier).
Den ena av de medelstora epidemierna inträffade i början av 2011, då Helsingfors livsmedelstillsyn fick vetskap om 19 insjuknade, vilkas symtom var diarré, magont, trötthet och illamående. Det framkom att de insjuknade hade ätit i tre olika restauranger som alla fick sina livsmedelsleveranser från samma centralkök. Vid inspektionerna som utfördes påträffades problem med temperaturhantering och förvaringstider av livsmedlen. I flera livsmedel påträffandes även små mängder av bakterien Bacillus cereus som konstaterades producera diarrétoxin.
I januari 2012 i Tavastehus konstaterades en medelstor matförgiftningsepidemi, 43 personer som ätit på en lunchrestaurang insjuknade med symtom med magont, diarré och illamående. Man fick inga livsmedelsprover, men i avföringsprovet till en av de undersökta patienterna påträffades tillväxt av Bacillus cereus. Vid de vidare undersökningarna framgick det att alla lunchrätter som serverades hade tillretts samma dag, förutom en risbaserad paprikafyllning. Risfyllningen hade tillretts föregående dag och lagts i ett stort kärl i ett kylrum (inte ett nedkylningsskåp). Då man dessutom vid en kohortundersökning konstaterade att de personer som hade ätit av de fyllda paprikorna hade en högre insjukningsfrekvens än de som inte ätit av dem, kunde man anse det sannolikt att smittan överfördes via de fyllda paprikorna.
Dricksvattenburna epidemier
Inga rapporterade dricksvattenburna epidemier från år 2000.
*) Bilden uppdateras inte efter år 2020. De nyaste uppgifterna finns på Livsmedelsverkets webbtjänst (på finska).