Livsmedelsburna epidemier
Figur.*) Livsmedelsburna epidemier orsakade av Clostridium perfringens år 2001–2020 (pdf)
2023
Clostridium perfringens orsakade två medelstora matförgiftningsepidemier 2023. I början av december insjuknade 43 personer i Kauhava med diarrésymtom efter en lunch som serverades på en restaurang. Det förmedlande livsmedlet kunde inte säkerställas i all mat som serverades, men av två prover från insjuknade personer konstaterades Clostridium perfringens.Uppkomsten av epidemin hade påverkats av hanteringsfel i matlagningen, såsom förvaringstid och temperaturfel, felaktig kylning samt otillräcklig återupphettning.
En annan epidemi inträffade också i december när 16 personer insjuknade i Esbo efter att ha ätit lunchbuffé på en restaurang. Symtomen var diarré och magsmärtor. I ett patientprov konstaterades Clostridium perfringes och dessutom konstaterades bakterien i livsmedelsprover från de viltskav som erbjöds. Närmare faktorer som påverkat händelsen förblev okända, men till exempel fel i förvaringstemperaturerna eller otillräcklig uppvärmning gör det möjligt för bakterien Clostridium perfringes att föröka sig i produkten.
2022
I september orsakade Clostridium perfringens en liten matförgiftningsepidemi i Helsingfors, då åtta personer insjuknat efter att ha ätit på en restaurang. Symtomen var diarré, illamående och magsmärtor. Man tog livsmedelsprover av maten som serverats i restaurangen och från dessa framgick att den sous vide-tillredda älgen innehöll exceptionellt mycket Clostridium perfringens -bakterier. Fel i förvaringstiden och temperaturen vid köttberedningen, otillräcklig uppvärmning och felaktig nedkylning hade lett till att bakterien förökat sig. Dessutom hade vakuumförpackningen som användes i sous vide-tekniken till sin del påskyndat tillväxten av den anaerobiska bakterien Clostridium perfringens.
2021
År 2021 orsakade Clostridium perfringens en medelstor epidemi då 12 personer insjuknade efter att ha ätit soppa på viltkött. Bidragande orsaker till epidemin var felaktiga förvaringstider och förvaringstemperaturer av livsmedlet.
2020
I oktober i Mäntsälä orsakade Clostridium perfringens en medelstor epidemi då 42 personer insjuknade efter att ha ätit ärtsoppa med älgkött. Bidragande orsaker till epidemin var felaktiga förvaringstider och förvaringstemperaturer av livsmedlet.
2019
År 2019 orsakade Clostridium perfringens en matförgiftningsepidemi i Salo där 94 personer av 7000 insjuknade efter att ha ätit i skolor och daghem. Det överförande livsmedlet visade sig vara rökt fisk, men de närmare orsakerna till uppkomsten av epidemin förblev okända.
2018
Vid en medelstor epidemi i Kuopio var Clostrium perfringens orsaken till att 36 personer (36/92, 39%) insjuknade vid en fest efter att ha ätit grisfilé som ett cateringföretag serverade. Bidragande orsaker till epidemin var felaktig förvaringstid och förvaringstemperatur av livsmedlet.
2017
År 2017 rapporterades tre små epidemier orsakade av bakterien Clostridium perfringens. I juni insjuknade 7 personer i Hyvinge vid en restaurangmåltid. Den här epidemin orsakades förutom av Clostridium perfringens också av Staphylococcus aureus. I september i Kouvola insjuknade 7 persone av 12 som exponerats vid en restaurangmåltid och i november insjuknade 5 personer av 30 som exponerats vid en lägermåltid i Helsingfors. I samtliga fall förekom fel i matens förvaringstid och förvaringstemperatur. I fallet i Kouvola förekom även korskontamination, otillräcklig nedkylning av maten och bristfällig arbetshygien.
2014–2016
Mellan åren 2014–2016 rapporterades sammanlagt fem epidemier orsakade av Clostridium perfringens. Av dessa var en medelstor och de övriga små. Sammanlagt 87 personer insjuknade. Vid tre av epidemierna var de överförande livsmedlen kött eller köttförädlingsprodukter och de bakomliggande orsakerna otillräcklig upphettning, nedkylning och/eller felaktig förvaringstemperatur av livsmedlen.
2011
År 2011 orsakade Clostridium perfringens tre matförgiftningsepidemier, varav en var en stor epidemi där nästan 300 personer insjuknade. I september i Nyslott insjuknade 64% (274/427) 9–18 timmar efter en arbetsplatsmåltid. Typiska symtom var diarré och magont. Vid den epidemiologiska utredningen framgick att orsaken till insjuknandena var lammpastramin som ätits vid måltiden. Under beredningen hade det förekommit brister i såväl upptining, nedkylning som förvaring av lammpastramin. Dessutom påträffades vid mikrobiologiska analyser av lammpastramin riklig förekomst av bakterien Clostridium perfringens.
Dricksvattenburna epidemier
Inga rapporterade dricksvattenburna epidemier från år 2000
*) Bilden uppdateras inte efter år 2020. De nyaste uppgifterna finns på Livsmedelsverkets webbtjänst (på finska).