Livsmedelsburna epidemier
2022
År 2022 förekom en Cryptosporidium parvum-epidemi i Helsingfors, där 35 personer insjuknade efter att ha ätit på en hotellrestaurang. Symtomen var vattnig diarré, magsmärtor, trötthet och illamående. I undersökningarna kunde man utreda att det mest sannolika överförande livsmedlet i epidemin var en färdig salladsblandning.
2018
I maj 2018 orsakade Cryptosporidium en medelstor epidemi där 21 personer insjuknade. De insjuknade hade ätit på samma restaurang eller ätit mat som hämtats från restaurangen. I undersökningarna förblev smittkällan oklar, men sannolikt var den kopplad till sallad eller andra grönsaker som erbjöds i restaurangen.
2012
I oktober–november 2012 anmäldes fem misstankar om kryptosporidiosepidemier till RYMY-systemet. Det första klustret konstaterades på ett hotell i Kyrkslätt och det andra på ett hotell i Tammerfors. I dessa kluster konstaterades Cryptosporidium parvum i patientprover. Dessutom anmäldes tre andra kluster i Helsingfors och Esbo där kryptosporidier misstänktes vara orsaken. Sammanlagt insjuknade 264 personer. Baserat på spårningsundersökningar var klustren kopplade till en viss nederländsk sallad. I de livsmedelsprover som togs konstaterades dock inga kryptosporidier. I utredningarna konstaterades att salladens odlingsförhållanden på grund av kraftiga regn hade varit gynnsamma för förorening med kryptosporidier. Dessutom hade importören av salladen fått klagomål om partiet i fråga på grund av den sand som partiet innehöll. I matförgiftningsstatistiken sammanslogs klustren till en epidemi.
2008
År 2008 konstaterades för första gången i Finland en matförgiftningsepidemi orsakad av ett Cryptosporidium -urdjur. I oktober–november insjuknade under ett par veckor i Helsingfors 72 personer i diarrésjukdom orsakad av C. parvum. De insjuknade hade ätit i samma personalrestaurang. Av de 12 avföringsprov som undersöktes konstaterades C. parvum i fyra. Smittkällan utreddes genom enkätundersökningar och omfattande spårningsåtgärder. I efterhand observerades att listan över serverade maträtter i det ursprungliga frågeformuläret saknade några sallader och därför gjordes senare en mindre fall-kontrollstudie som bekräftade misstanken om sambandet mellan den utländska salladsblandningen och sjukdomsfallen. Vid sidan av de övriga livsmedelsundersökningarna undersöktes en sallad som misstänktes vara smittkälla, visserligen ett annat parti, för C. parvum, men det hittades inte. Det visade sig vara omöjligt att spåra salladen noggrannare: cirka 500 kg sallad hade importerats till Finland (till restaurangen i fråga hade 1,5 kg sallad levererats) och den hade bestått av två olika partier med sallader från fem olika europeiska länder.
Dricksvattenburna epidemier
Inga rapporterade dricksvattenburna epidemier från år 2000.